2016-04-22 06:00

2016-04-22 06:00

Osäkert för socialens ekonomi

KARLSKOGA: Kan tvingas spara nära 3,5 miljoner

Om budgeten för nästa år går igenom måste socialen spara över tre miljoner kronor. Hur det ska gå till är ännu oklart.

Den föreslagna budgeten för socialnämnden för 2017 ligger på nära 615 miljoner kronor. Förslaget innebär ett reduceringsbehov på 3,35 miljoner kronor samtidigt som det finns flera yttre omständigheter som skapar osäkerhet.

Under nästa år ska socialnämndens budget, utan utökad ram, omfatta de kostnader som en ökning av andelen ekologiska livsmedel medför, likaså ökade kostnader för råvaror samt internhyror. Totalt rör det sig om 354 000 kronor.

Ersättning i form av återsökta medel från Migrationsverket har alltid varit en stor osäkerhetsfaktor för socialens budget. Möjligheten att återsöka medel för institutionsplacering minskar kommande år vilket innebär 2,5 miljoner kronor mindre i ersättning för kommunen.

Andra utgifter som tillkommer är ökade kostnader för Finsam samt ökad lokalkostnad när den intraprenad som bildas av hemvårdsgrupperna Ekeby och Karlberg lämnar de nuvarande lokalerna på Dunungevägen. Totalt rör det sig om nära 500 000 kronor.

– Det är ett förslag som vi tittat på och som vi i majoriteten ställer oss bakom. Om ramarna blir verklighet så får vi ta ställning till vad vi måste förändra eller ta bort, säger socialnämndens ordförande Ingegerd Bennysson (S).

Besparingskravet motsvarar exempelvis nästan sju underskötersketjänster. Nämndens ambition är dock att inte behöva göra några personalneddragningar.

Förutom ovan nämnda kostnader som det saknas täckning för i budgeten finns ytterligare faktorer som kan komma att påverka nämndens ekonomi. Den tidigare minskningen av antalet brukare inom hemvården har vänt och under förra året ökade antalet med fyra procent. En preliminär bedömning utifrån befolkningen är att ökningen kommer att fortsätta uppemot 50 procent fram till år 2030. Detta kommer i sin tur att kräva mer resurser, i form av både boende och personal.

Nästa år kan även Migrationsverkets ersättningsnivåer för HVB-hem för ensamkommanden flyktingbarn komma att sänkas. Nya bestämmelser kring bemanningskrav för särskilt boende för också med sig en osäkerhet. Dessutom är det svårt att rekrytera nya socialsekreterare vilket ökar behovet av att anlita bemanningsföretag till höga kostnader.

Det finns ännu en faktor som kan påverka socialens ekonomi framöver, denna dock i en mer positiv riktning. Det handlar om att en procent av skatter och generella statsbidrag avsätts till en verksamhetspott, som nämnder sedan kan ansöka bidrag ur om behovet uppstår.

– Om budgetförslaget går igenom så vet vi att vi kan få mer pengar. Men det är inte något vi räknar med. Det får bli en trevlig överraskning i så fall, säger Bennysson.

Den föreslagna budgeten för socialnämnden för 2017 ligger på nära 615 miljoner kronor. Förslaget innebär ett reduceringsbehov på 3,35 miljoner kronor samtidigt som det finns flera yttre omständigheter som skapar osäkerhet.

Under nästa år ska socialnämndens budget, utan utökad ram, omfatta de kostnader som en ökning av andelen ekologiska livsmedel medför, likaså ökade kostnader för råvaror samt internhyror. Totalt rör det sig om 354 000 kronor.

Ersättning i form av återsökta medel från Migrationsverket har alltid varit en stor osäkerhetsfaktor för socialens budget. Möjligheten att återsöka medel för institutionsplacering minskar kommande år vilket innebär 2,5 miljoner kronor mindre i ersättning för kommunen.

Andra utgifter som tillkommer är ökade kostnader för Finsam samt ökad lokalkostnad när den intraprenad som bildas av hemvårdsgrupperna Ekeby och Karlberg lämnar de nuvarande lokalerna på Dunungevägen. Totalt rör det sig om nära 500 000 kronor.

– Det är ett förslag som vi tittat på och som vi i majoriteten ställer oss bakom. Om ramarna blir verklighet så får vi ta ställning till vad vi måste förändra eller ta bort, säger socialnämndens ordförande Ingegerd Bennysson (S).

Besparingskravet motsvarar exempelvis nästan sju underskötersketjänster. Nämndens ambition är dock att inte behöva göra några personalneddragningar.

Förutom ovan nämnda kostnader som det saknas täckning för i budgeten finns ytterligare faktorer som kan komma att påverka nämndens ekonomi. Den tidigare minskningen av antalet brukare inom hemvården har vänt och under förra året ökade antalet med fyra procent. En preliminär bedömning utifrån befolkningen är att ökningen kommer att fortsätta uppemot 50 procent fram till år 2030. Detta kommer i sin tur att kräva mer resurser, i form av både boende och personal.

Nästa år kan även Migrationsverkets ersättningsnivåer för HVB-hem för ensamkommanden flyktingbarn komma att sänkas. Nya bestämmelser kring bemanningskrav för särskilt boende för också med sig en osäkerhet. Dessutom är det svårt att rekrytera nya socialsekreterare vilket ökar behovet av att anlita bemanningsföretag till höga kostnader.

Det finns ännu en faktor som kan påverka socialens ekonomi framöver, denna dock i en mer positiv riktning. Det handlar om att en procent av skatter och generella statsbidrag avsätts till en verksamhetspott, som nämnder sedan kan ansöka bidrag ur om behovet uppstår.

– Om budgetförslaget går igenom så vet vi att vi kan få mer pengar. Men det är inte något vi räknar med. Det får bli en trevlig överraskning i så fall, säger Bennysson.