2016-04-12 06:00

2016-04-12 06:38

Svartå hyttpipa ska rivas

SVARTÅ: Servicenämnden har beslutat föreslå

Den gamla hyttpipans öde avgjordes nyligen i servicenämnden, som beslutade om att äska pengar hos kommunstyrelsen för att riva pipan.

Det har varit några turer kring hyttpipan i Svartå, där vissa vill bevara den och andra menar att det inte är värt pengarna. Som vi berättat tidigare gjorde kommunen ihop med länsstyrelsen en sakkunnig besiktning av den för några år sedan. Åtgärdsförslagen visade bland annat att ett flertal nedfallna järnband måste monteras på nytt, järndetaljer rostskyddsbehandlas och hela murverket fogkompletteras.

Det bedöms bli för dyrt och på sikt ändå inte hjälpa, då pipan på nytt blir utsatt för väder och vind då den inte längre står inne i sin ursprungliga byggnad.

Tidigare kultur- och utbildningschef Cay Flydén kollade än en gång med länsstyrelsen om det fanns intresse för att rusta pipan, med bidragshjälp från regionalt- eller statligt håll, under förra året men det märktes ingen ljusning.

Beslutade riva

På servicenämndens senaste möte beslutade man att riva hyttpipan. Hur mycket det kostar är dock okänt i nuläget.

– Jag ska ta fram vad det kostar att riva och transportera bort den, men ville inte göra det innan ett beslut om rivning, säger servicechef Anders Luthman.

Enligt servicenämndens ordförande, Per-Olow Linder (V), ska frågan om rivning slutligen beslutas i kommunfullmäktige.

– Jag vågar inte ansvara som servicenämndens ordförande för säkerheten runt den här. Jag tycker om bevarande av historien men inte till vilket pris som helst. Den står fritt med järnband runt för att hålla allt på plats, men den vittrar och sprängs sönder och ingen kan säga när den kan rasa omkull, säger Linder och tillägger:

– Jag vill inte vara den person som står med tv-kameror och mikrofoner långt ner i halsen och förklarar varför vi inte rev den innan. Det är det inte värt även om jag vet att betyder mycket för Svartåborna. Hade den stått kvar i sin naturliga miljö hade man kunnat ha den kvar och ett museum med rundvandringar.

Minns hyttan

Gösta Anstensen, tidigare Svartåbo vars far Hilmer jobbade som uppsättare i hyttan och släppte ned kol och malm i pipan, som spelades uppför en landgång, vet att Volvo köpte upp det sista järnet som framställdes i Svartå.

– Det var väldigt bra järn för motorblock, säger Anstensen.

Han tycker det är synd att inte pipan kan stå kvar, men har förståelse för beslutet.

– Man tycker tydligen inte det är värt att spara den och vi har bråkat länge om att den borde bevaras, men ingen vill kosta på den, Hasselfors bruk finns inte längre kvar, så det är nog bara så. Den har fått stå där länge ändå, säger Anstensen.

Ingemar Birath, Svartå Hembygdsförening, jobbade i hyttan då den revs och minns att folk kom dit för att beskåda de glödgande varma utslagen ur nedre delen av pipan.

Birath tror det kostar mer att riva än renovera hyttpipan.

– De kan väl riva gamla byggnader inne i Degerfors, som vattentornet exempelvis. Det står ju där utan att göra någon nytta och river de det slipper ju kommunen underhållskostnaderna, säger han.

Det har varit några turer kring hyttpipan i Svartå, där vissa vill bevara den och andra menar att det inte är värt pengarna. Som vi berättat tidigare gjorde kommunen ihop med länsstyrelsen en sakkunnig besiktning av den för några år sedan. Åtgärdsförslagen visade bland annat att ett flertal nedfallna järnband måste monteras på nytt, järndetaljer rostskyddsbehandlas och hela murverket fogkompletteras.

Det bedöms bli för dyrt och på sikt ändå inte hjälpa, då pipan på nytt blir utsatt för väder och vind då den inte längre står inne i sin ursprungliga byggnad.

Tidigare kultur- och utbildningschef Cay Flydén kollade än en gång med länsstyrelsen om det fanns intresse för att rusta pipan, med bidragshjälp från regionalt- eller statligt håll, under förra året men det märktes ingen ljusning.

Beslutade riva

På servicenämndens senaste möte beslutade man att riva hyttpipan. Hur mycket det kostar är dock okänt i nuläget.

– Jag ska ta fram vad det kostar att riva och transportera bort den, men ville inte göra det innan ett beslut om rivning, säger servicechef Anders Luthman.

Enligt servicenämndens ordförande, Per-Olow Linder (V), ska frågan om rivning slutligen beslutas i kommunfullmäktige.

– Jag vågar inte ansvara som servicenämndens ordförande för säkerheten runt den här. Jag tycker om bevarande av historien men inte till vilket pris som helst. Den står fritt med järnband runt för att hålla allt på plats, men den vittrar och sprängs sönder och ingen kan säga när den kan rasa omkull, säger Linder och tillägger:

– Jag vill inte vara den person som står med tv-kameror och mikrofoner långt ner i halsen och förklarar varför vi inte rev den innan. Det är det inte värt även om jag vet att betyder mycket för Svartåborna. Hade den stått kvar i sin naturliga miljö hade man kunnat ha den kvar och ett museum med rundvandringar.

Minns hyttan

Gösta Anstensen, tidigare Svartåbo vars far Hilmer jobbade som uppsättare i hyttan och släppte ned kol och malm i pipan, som spelades uppför en landgång, vet att Volvo köpte upp det sista järnet som framställdes i Svartå.

– Det var väldigt bra järn för motorblock, säger Anstensen.

Han tycker det är synd att inte pipan kan stå kvar, men har förståelse för beslutet.

– Man tycker tydligen inte det är värt att spara den och vi har bråkat länge om att den borde bevaras, men ingen vill kosta på den, Hasselfors bruk finns inte längre kvar, så det är nog bara så. Den har fått stå där länge ändå, säger Anstensen.

Ingemar Birath, Svartå Hembygdsförening, jobbade i hyttan då den revs och minns att folk kom dit för att beskåda de glödgande varma utslagen ur nedre delen av pipan.

Birath tror det kostar mer att riva än renovera hyttpipan.

– De kan väl riva gamla byggnader inne i Degerfors, som vattentornet exempelvis. Det står ju där utan att göra någon nytta och river de det slipper ju kommunen underhållskostnaderna, säger han.

Ett landmärke

Hyttpipan är ett industrihistoriskt minnesmärke. Svartå hade landets och en av Europas sista träkolshyttor vid vilken sista utslaget gjordes i oktober 1966.

Den pipa som finns kvar där hyttan låg är avkortad.

Malm hämtades bland annat från Striberg.