2016-04-06 06:00

2016-04-06 06:00

Vill förebygga ungas utanförskap

KARLSKOGA: Alliansen ser socialt investeringsprojekt som lösningen

Ungdomar som far illa eller riskerar att göra det får inte tillräckligt stöd och fler förebyggande insatser behövs. Det tycker alliansgruppen i socialnämnden och vill därför starta ett socialt investeringsprojekt.

Alliansgruppen i socialnämnden, samt SPI, har lämnat ett ledamotsinitiativ gällande stöd till unga i form av ett socialt investeringsprojekt. Där föreslås att socialförvaltningen får i uppdrag att utforma ett förslag till socialt förebyggande stöd för unga som befinner sig i eller riskerar att hamna i utanförskap. Socialnämnden föreslås ha huvudansvaret men projektet ska samordnas med andra berörda nämnder, så som barn och utbildningsnämnden, gymnasienämnden och kultur- och föreningsnämnden.

– När fältassistenterna försvann ersattes de av familjecoacher, som ger stöd åt de yngre barnen. De fungerar jättebra men det finns inget stöd för ungdomarna längre, säger Kristina Borén (KD).

Gruppen tar upp att socialförvaltningen under 2015 fick in 763 orosanmälningar gällande barn och unga. Samma år fanns också 124 barnhushåll som behövde försörjningsstöd i mer än ett år, vilket är socialens definition av ekonomiskt utsatta barn.

– Ungdomar hamnar i missbruk, kriminalitet och far illa. Och de vi får reda på är bara toppen på ett isberg. Vi tycker att kommunen behöver satsa mer. Det betalar sig i längden, både för individen och för samhället, säger Alf Rosberg (M).

Han menar också att de ungdomar som aktualiseras hos socialen ofta har hamnat i ett djupare utanförskap än vad de hade gjort om förebyggande insatser hade satts in tidigare.

– Man ser att de har problem som hade kunnat åtgärdas men vi får kännedom om dem för sent.

Just därför anses det förebyggande arbetet vara av yttersta vikt. Gruppen vill att satsningen på ungdomarna inte ska ses som en kostnad utan som en lönsam investering för framtiden.

Som exempel tar de upp Lindesbergs kommun som på försök satte in resurser i form av en fältgrupp bestående av två socionomer. Insatsen gav goda resultat och har permanentats.

– Vi behöver ett fältteam, där skola, polis och socialen samverkar. Det är väldigt angeläget att vi kommer i gång snabbt, säger Rosberg.

Gruppen föreslår därför att särskilda projektmedel ska äskas från kommunstyrelsen. På sikt är det dock tänkt att insatsen ska arbetas in i befintlig budget.

– Det har pratats om insatser för ungdomar länge men det händer ingenting. Det märks att det finns en irritation, det är många som tycker att det här är viktigt, säger Borén.

– Jag minns själv när jag var yngre och fältare kom till fritidsgårdarna. Man fick en kompiskontakt, ett förtroende. Det var lättare att prata då, säger Thomas Alexandersson (C).

Med anledning av initiativet anordnas en öppen diskussionskväll om förebyggande arbete för ungdomar i Kommunhuset på måndag. Då finns politiker och personal från Lindesberg på plats för att berätta om sitt arbete. Dessutom kommer Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet samt liberal politiker och ledamot i barn- och utbildningsnämnden, att berätta om sociala investeringsfonder i Sverige och vilka lärdomar som kan dras av dessa.

Alliansgruppen i socialnämnden, samt SPI, har lämnat ett ledamotsinitiativ gällande stöd till unga i form av ett socialt investeringsprojekt. Där föreslås att socialförvaltningen får i uppdrag att utforma ett förslag till socialt förebyggande stöd för unga som befinner sig i eller riskerar att hamna i utanförskap. Socialnämnden föreslås ha huvudansvaret men projektet ska samordnas med andra berörda nämnder, så som barn och utbildningsnämnden, gymnasienämnden och kultur- och föreningsnämnden.

– När fältassistenterna försvann ersattes de av familjecoacher, som ger stöd åt de yngre barnen. De fungerar jättebra men det finns inget stöd för ungdomarna längre, säger Kristina Borén (KD).

Gruppen tar upp att socialförvaltningen under 2015 fick in 763 orosanmälningar gällande barn och unga. Samma år fanns också 124 barnhushåll som behövde försörjningsstöd i mer än ett år, vilket är socialens definition av ekonomiskt utsatta barn.

– Ungdomar hamnar i missbruk, kriminalitet och far illa. Och de vi får reda på är bara toppen på ett isberg. Vi tycker att kommunen behöver satsa mer. Det betalar sig i längden, både för individen och för samhället, säger Alf Rosberg (M).

Han menar också att de ungdomar som aktualiseras hos socialen ofta har hamnat i ett djupare utanförskap än vad de hade gjort om förebyggande insatser hade satts in tidigare.

– Man ser att de har problem som hade kunnat åtgärdas men vi får kännedom om dem för sent.

Just därför anses det förebyggande arbetet vara av yttersta vikt. Gruppen vill att satsningen på ungdomarna inte ska ses som en kostnad utan som en lönsam investering för framtiden.

Som exempel tar de upp Lindesbergs kommun som på försök satte in resurser i form av en fältgrupp bestående av två socionomer. Insatsen gav goda resultat och har permanentats.

– Vi behöver ett fältteam, där skola, polis och socialen samverkar. Det är väldigt angeläget att vi kommer i gång snabbt, säger Rosberg.

Gruppen föreslår därför att särskilda projektmedel ska äskas från kommunstyrelsen. På sikt är det dock tänkt att insatsen ska arbetas in i befintlig budget.

– Det har pratats om insatser för ungdomar länge men det händer ingenting. Det märks att det finns en irritation, det är många som tycker att det här är viktigt, säger Borén.

– Jag minns själv när jag var yngre och fältare kom till fritidsgårdarna. Man fick en kompiskontakt, ett förtroende. Det var lättare att prata då, säger Thomas Alexandersson (C).

Med anledning av initiativet anordnas en öppen diskussionskväll om förebyggande arbete för ungdomar i Kommunhuset på måndag. Då finns politiker och personal från Lindesberg på plats för att berätta om sitt arbete. Dessutom kommer Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Örebro universitet samt liberal politiker och ledamot i barn- och utbildningsnämnden, att berätta om sociala investeringsfonder i Sverige och vilka lärdomar som kan dras av dessa.