2016-03-24 06:00

2016-03-24 06:00

Varför sommartid?

KRÖNIKA

VÅR! PÅSK! Sen har vi den där förbannade sommartiden.

Vet ni vad den där timmen kan ställa till med för oss småbarnsföräldrar?

En timme. Det kan vara skillnad på vinst eller förlust, flipp eller flopp.

Jag gillar vårt inrutade vardagsschema. Nu faller det. Jag vet att jag målar fan på väggen.

Men på söndag när vi lägger barnen 19.00 så kommer klockan ”egentligen” bara vara 18.00. Våra barn kommer inte sova 18.00. Va är det för ett påhitt?!

Sen kommer mitt grubbel fortsätta. När ska vi äta lunch? Ska vi äta lunch klockan 12 men klockan ”bara” är 11? När ska jag lägga dottern för middagslur? 13? Fast hon brukar sova 12.

Vi föräldrar blir lurade. ”Åh, sovmorgon! Barnen sov till 8.00!”

Öh, nä de gjorde de inte, de sov ”egentligen” bara till 07.00. Vi blev LURADE på den där jävla timmen. Så där kommer det fortsätta. Tänk när barnen vaknar 07.00. I mitt huvud är då klockan 06.00.

Vad är egentligen den riktiga tiden? Ska jag gå efter solen istället? Om solen inte syns, hur ska jag göra då? Jag bara känner typ vem är jag?

Har folk förståelse ifall jag väljer att gå kvar på vintertid?

Jag ogillar förändringar. Helvete alltså.

Lagomt till påsk och allt sockerfrodande så fick jag min årliga besiktning av mina tänder.

Tandläkarbesök. Jag älskar min tandläkare. Hon säger att jag har bra tänder.

Dagarna efter besöket så ler jag mitt största colgateleende och visar mer än gärna upp min tandrad. Jag går även all in på diverse tandprylar, det är fluorskölj och sockerfria tuggummin. Jag kör med tandtråd konstant tills tandköttet ber mig sluta och använder en hel tandkrämstub vid varje tandborstning, typ. Känslan efter besöket är att jag aldrig mer i livet ska äta godis. Inga tandtroll ska komma här inte. Våra barn frågar oftast vill läggning ifall de behöver borsta tänderna.

”Ja, såklart ni behöver borsta.”

”Men varför då? Vi borsta ju igår!”

Hånglar alltid som mest dagarna efter det årliga tandläkarbesöket. Min man förespråkar besök hos tandläkaren varje månad.

Jag brukar dra vita lögner för min man. När jag shoppat och han frågar var det kostar ibland så brukar jag alltid dra av några slantar.

Eller när jag är hos frisören och han frågar vad det kostar och jag säger 500 och han säger något i stil med ”jag kan klippa dig med maskinen”. Det är ju knappast då som att jag skulle erkänna att det egentligen kostade 1000 spänn liksom.

Det kan också vara så att jag internethandlat ibland och kastar in påsarna snabbt i garderoben för att gömma diverse spår.

Oftast så kommer det ju fram, då han har ett hököga och han frågar om det var dyrt.

Då brukar jag kontra med och fråga vad han tycker är dyrt?

Oftast svarar han typ 50 procent av den summan jag tycker är dyr.

”Då är det här jättedyrt” svarar jag och går därifrån. Kvar står han och skakar på huvudet.

Män har inte heller något begrepp om hudvårdsartiklar. Inte min man iallafall.

Han använder mitt ”fin” schampoo till att schamponera skägget. Haaaaallååå?!!!

Han använder inte heller en ärta som man ska göra utan han använder mängden som om det vore en jävla dubbeldusch han står och trycker på.

Jag blir matt alltså.

Ja, nu är påsken snart här, schampot slut men mannens skägg har bättre lyster än någonsin och sommartiden kommer.

Jag ska försöka hålla ihop.

 

Gabriella Lagerstam

Vet ni vad den där timmen kan ställa till med för oss småbarnsföräldrar?

En timme. Det kan vara skillnad på vinst eller förlust, flipp eller flopp.

Jag gillar vårt inrutade vardagsschema. Nu faller det. Jag vet att jag målar fan på väggen.

Men på söndag när vi lägger barnen 19.00 så kommer klockan ”egentligen” bara vara 18.00. Våra barn kommer inte sova 18.00. Va är det för ett påhitt?!

Sen kommer mitt grubbel fortsätta. När ska vi äta lunch? Ska vi äta lunch klockan 12 men klockan ”bara” är 11? När ska jag lägga dottern för middagslur? 13? Fast hon brukar sova 12.

Vi föräldrar blir lurade. ”Åh, sovmorgon! Barnen sov till 8.00!”

Öh, nä de gjorde de inte, de sov ”egentligen” bara till 07.00. Vi blev LURADE på den där jävla timmen. Så där kommer det fortsätta. Tänk när barnen vaknar 07.00. I mitt huvud är då klockan 06.00.

Vad är egentligen den riktiga tiden? Ska jag gå efter solen istället? Om solen inte syns, hur ska jag göra då? Jag bara känner typ vem är jag?

Har folk förståelse ifall jag väljer att gå kvar på vintertid?

Jag ogillar förändringar. Helvete alltså.

Lagomt till påsk och allt sockerfrodande så fick jag min årliga besiktning av mina tänder.

Tandläkarbesök. Jag älskar min tandläkare. Hon säger att jag har bra tänder.

Dagarna efter besöket så ler jag mitt största colgateleende och visar mer än gärna upp min tandrad. Jag går även all in på diverse tandprylar, det är fluorskölj och sockerfria tuggummin. Jag kör med tandtråd konstant tills tandköttet ber mig sluta och använder en hel tandkrämstub vid varje tandborstning, typ. Känslan efter besöket är att jag aldrig mer i livet ska äta godis. Inga tandtroll ska komma här inte. Våra barn frågar oftast vill läggning ifall de behöver borsta tänderna.

”Ja, såklart ni behöver borsta.”

”Men varför då? Vi borsta ju igår!”

Hånglar alltid som mest dagarna efter det årliga tandläkarbesöket. Min man förespråkar besök hos tandläkaren varje månad.

Jag brukar dra vita lögner för min man. När jag shoppat och han frågar var det kostar ibland så brukar jag alltid dra av några slantar.

Eller när jag är hos frisören och han frågar vad det kostar och jag säger 500 och han säger något i stil med ”jag kan klippa dig med maskinen”. Det är ju knappast då som att jag skulle erkänna att det egentligen kostade 1000 spänn liksom.

Det kan också vara så att jag internethandlat ibland och kastar in påsarna snabbt i garderoben för att gömma diverse spår.

Oftast så kommer det ju fram, då han har ett hököga och han frågar om det var dyrt.

Då brukar jag kontra med och fråga vad han tycker är dyrt?

Oftast svarar han typ 50 procent av den summan jag tycker är dyr.

”Då är det här jättedyrt” svarar jag och går därifrån. Kvar står han och skakar på huvudet.

Män har inte heller något begrepp om hudvårdsartiklar. Inte min man iallafall.

Han använder mitt ”fin” schampoo till att schamponera skägget. Haaaaallååå?!!!

Han använder inte heller en ärta som man ska göra utan han använder mängden som om det vore en jävla dubbeldusch han står och trycker på.

Jag blir matt alltså.

Ja, nu är påsken snart här, schampot slut men mannens skägg har bättre lyster än någonsin och sommartiden kommer.

Jag ska försöka hålla ihop.

 

Gabriella Lagerstam