2016-02-12 06:00

2016-02-14 09:41

Nu ska Hesa Fredrik bli modernare

KARLSKOGA: Började som flyglarm

I Karlskoga har den aldrig använts skarpt. Det ska vi vara glada över.
Men en gång i kvartalet testas systemet och då tjuter det över hela stan.
Snart kommer de gamla sirenerna att bytas ut mot modernare utrustning.

I dag finns det 15 sirenanläggningar i Karlskoga. I Degerfors sju.

De flesta sitter på tak till höga byggnader eller på master.

Men det fanns en tid då det fanns betydligt fler sirener.

– Ett antal ligger i malpåse och kommer inte att aktiveras om det inte händer något allvarligt i vår omvärld, berättar Håkan Marcusson, systemarkitekt på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, under ett besök i Karlskoga.

Karlskoga har ändå ganska många Hesa Fredrik. En stor anledning är att sirenerna sattes upp under andra världskriget och då fungerade som flyglarm. Och eftersom Karlskoga har en betydande försvarsindustri stod staden säkert högt på fiendens lista över lämpliga bombmål.

Stanna inomhus

Sirenerna, som har moderniserats efter hand, fungerade som flyglarm ända fram till 1986.

– Då fick sirenerna ett annat, betydligt modernare, syfte. I dag betyder larmet, ”Viktigt meddelande till allmänheten”. Signalen betyder att man ska gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och slå på radions P4 för att få information, säger Håkan Marcusson.

Vem bestämmer då när sirenerna ska användas?

– Det gör tjänstgörande räddningschef eller räddningsledare, berättar brandman Robert Karlsson på räddningstjänsten i Karlskoga.

Det är i larmcentralen på brandstationen som själva handgreppet görs.

– Man vrider på en nyckel och sedan är larmet i gång. Men innan dess har han varit i kontakt med sändningsledningen på tv och radio så att det är förberett med ett meddelande, säger Robert Karlsson.

Tryckluft

Det är också Robert som är ansvarig för underhållet av sirenutrustningarna.

– Själva sirenen drivs med tryckluft. Med andra ord är det en del känslig utrustning som behöver ses över då och då, säger han och tar som exempel den stora tanken med tryckluft.

Ljudet som sirenerna skapar är minst sagt högt.

– De tryckluftsdrivna sirenerna skapar ett ljud på 142 decibel, vilket innebär att det är direkt skadligt för hörseln att vistas inom 30 meter.

Rustar systemet

I Sverige finns totalt omkring 4 300 aktiva sirener. De allra flesta är ganska gamla och drivs med tryckluft. Men sedan en tid tillbaka håller staten på att rusta upp varningssystemet.

– De nya, som är elektroakustiska, består i stället av högtalare och förstärkare. De är betydligt smidigare och lättskötta. Dessutom går det med den här nya utrustningen att sända ut åtta förinspelade meddelanden, berättar Håkan Marcusson.

Fyra gånger varje år

I Karlskoga har man precis börjat moderniseringen och i dagsläget finns ett elektroakustiskt system igång. Ytterligare ett finns i Degerfors.

För att komplettera varningssystemet kan man också skicka sms till de som är skrivna i området som larmet berör.

Hur många gånger om året testas då utrustningen?

– Här svarar nästan alla fel, säger Håkan och skrattar. De flesta tror att sirenerna drar igång första måndagen varje månad, vilket är fel. Sirenerna testas fyra gånger per år och då alltid i den sista månaden i varje kvartal, på den första helgfria måndagen.

Aldrig skarpt

Däremot testas andra varningssirener, så också i Karlskoga.

– Vissa industriområden, som Björkborn, har egna varningssirener. Dessa testas både vid andra tider och oftare, säger Håkan vidare.

I Karlskoga har Hesa Fredrik aldrig använts i skarpt läge.

– Det ska vi vara glada för. Om den tjuter på ”riktigt”, ja då har det hänt något riktigt allvarligt.

Även på riksnivå är det sällan som systemet aktiveras.

– I genomsnitt inträffar det bara en gång per år, säger Marcusson.

Däremot blir det allt vanligare att viktiga meddelanden sänds ut via tv.

– Det är textremsorna som ”vandrar” upptill i rutan. Inte sällan handlar det om information att man i ett visst område till exempel ska hålla sig inomhus.

Men snart kommer det att ljuda högt i Karlskoga igen.

Den 7 mars vrider man om nyckeln på brandstationen och släpper loss Hesa Fredrik – och dess 142 decibel.

I dag finns det 15 sirenanläggningar i Karlskoga. I Degerfors sju.

De flesta sitter på tak till höga byggnader eller på master.

Men det fanns en tid då det fanns betydligt fler sirener.

– Ett antal ligger i malpåse och kommer inte att aktiveras om det inte händer något allvarligt i vår omvärld, berättar Håkan Marcusson, systemarkitekt på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, under ett besök i Karlskoga.

Karlskoga har ändå ganska många Hesa Fredrik. En stor anledning är att sirenerna sattes upp under andra världskriget och då fungerade som flyglarm. Och eftersom Karlskoga har en betydande försvarsindustri stod staden säkert högt på fiendens lista över lämpliga bombmål.

Stanna inomhus

Sirenerna, som har moderniserats efter hand, fungerade som flyglarm ända fram till 1986.

– Då fick sirenerna ett annat, betydligt modernare, syfte. I dag betyder larmet, ”Viktigt meddelande till allmänheten”. Signalen betyder att man ska gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och slå på radions P4 för att få information, säger Håkan Marcusson.

Vem bestämmer då när sirenerna ska användas?

– Det gör tjänstgörande räddningschef eller räddningsledare, berättar brandman Robert Karlsson på räddningstjänsten i Karlskoga.

Det är i larmcentralen på brandstationen som själva handgreppet görs.

– Man vrider på en nyckel och sedan är larmet i gång. Men innan dess har han varit i kontakt med sändningsledningen på tv och radio så att det är förberett med ett meddelande, säger Robert Karlsson.

Tryckluft

Det är också Robert som är ansvarig för underhållet av sirenutrustningarna.

– Själva sirenen drivs med tryckluft. Med andra ord är det en del känslig utrustning som behöver ses över då och då, säger han och tar som exempel den stora tanken med tryckluft.

Ljudet som sirenerna skapar är minst sagt högt.

– De tryckluftsdrivna sirenerna skapar ett ljud på 142 decibel, vilket innebär att det är direkt skadligt för hörseln att vistas inom 30 meter.

Rustar systemet

I Sverige finns totalt omkring 4 300 aktiva sirener. De allra flesta är ganska gamla och drivs med tryckluft. Men sedan en tid tillbaka håller staten på att rusta upp varningssystemet.

– De nya, som är elektroakustiska, består i stället av högtalare och förstärkare. De är betydligt smidigare och lättskötta. Dessutom går det med den här nya utrustningen att sända ut åtta förinspelade meddelanden, berättar Håkan Marcusson.

Fyra gånger varje år

I Karlskoga har man precis börjat moderniseringen och i dagsläget finns ett elektroakustiskt system igång. Ytterligare ett finns i Degerfors.

För att komplettera varningssystemet kan man också skicka sms till de som är skrivna i området som larmet berör.

Hur många gånger om året testas då utrustningen?

– Här svarar nästan alla fel, säger Håkan och skrattar. De flesta tror att sirenerna drar igång första måndagen varje månad, vilket är fel. Sirenerna testas fyra gånger per år och då alltid i den sista månaden i varje kvartal, på den första helgfria måndagen.

Aldrig skarpt

Däremot testas andra varningssirener, så också i Karlskoga.

– Vissa industriområden, som Björkborn, har egna varningssirener. Dessa testas både vid andra tider och oftare, säger Håkan vidare.

I Karlskoga har Hesa Fredrik aldrig använts i skarpt läge.

– Det ska vi vara glada för. Om den tjuter på ”riktigt”, ja då har det hänt något riktigt allvarligt.

Även på riksnivå är det sällan som systemet aktiveras.

– I genomsnitt inträffar det bara en gång per år, säger Marcusson.

Däremot blir det allt vanligare att viktiga meddelanden sänds ut via tv.

– Det är textremsorna som ”vandrar” upptill i rutan. Inte sällan handlar det om information att man i ett visst område till exempel ska hålla sig inomhus.

Men snart kommer det att ljuda högt i Karlskoga igen.

Den 7 mars vrider man om nyckeln på brandstationen och släpper loss Hesa Fredrik – och dess 142 decibel.

Om sirenen

Varför kallas sirenen för Hesa Fredrik?

Första gången signalen testades 1931 lär en krönikör på Dagens Nyheters Oscar Fredrik Rydqvist ha påpekat att signalen var lika hes som han själv var vid testtillfället.

Vad är det för skillnad på Viktigt meddelande till allmänheten, flyglarm och beredskapslarm?

I fredstid:

Viktigt meddelande 7 sekunder signal och 14 sekunders uppehåll och repeteras 6 gånger. Signalen faran över är en signal i 30 sekunder.

Vid höjd beredskap:

Beredskapslarm är 30 sekunder och 15 sekunders uppehåll under 5 minuter. Signalen faran över är en signal i 30 sekunder.

Flyglarm är 2 sekunder signal och 2 sekunders uppehåll under 2 minuter. Signalen faran över är en signal i 30 sekunder.