2016-02-09 21:46

2016-02-09 21:46

"Det levande ordet överlever alla oss"

KARLSKOGA: Jonas Hassen Khemiri berättade om sitt författarskap

I en överfull lässal på Biblioteket föreläste författare Jonas Hassen Khemiri om sitt liv, sina böcker och hur rasismen smyger sig på. Han berättar på ett allvarligt, men samtidigt roligt sätt.

Jonas Hassen Khemiri första ordentliga kontakt med böcker var en lite barnbok.

– Mamma läste en liten barnbok för mig, en pixi-bok som hette ”Dun till lillans täcke” och handlade om att storebror skulle gå ut och samla dun till sin lillasysters täcke, berättar Jonas Hassen Khemiri.

Hur den lilla pojken frågade alla fåglar om de hade dun över, men ingen hade det.

– Jäkla fåglar, tänkte jag. Mamma läste den så många gånger och varje gång tänkte jag att örnen kanske blir snäll, eller att fiskmåsen ger med sig. Men de gjorde aldrig det. Trodde att berättelsen kunde vara dynamisk och ändra sig, men så är det ju inte.

Inte ändrar sig

Den lilla pixiboken fick honom att långsamt förstå att den historia som är nedtecknad inte ändrar sig.

– Gamla släkthistorier uppfattas olika och när pappa berättade en sak så reagerade jag för så uppfattade jag inte historien. Men det är så det är, den sannaste historien är den man upplever själv.

Jonas Hassen Khemiri romandebuterade 2003 med Ett öga rött, som blev hyllad och senare filmatiserad.

– Mycket av mina böcker handlar om identitet och vad mycket ett namn spelar in. Ta romanfiguren Halim i Ett öga rött. Han tror att programledaren Bengt Magnusson bor granne med honom, för att det står så på dörren. Jag brukar själv tänka på hur jag själv uppfattas av er. Nu går ni på en föreläsning av en som heter Jonas. Men hur har ni sett mig om jag haft samma förnamn som min lillebror, Hamadi?

När han gav ut sin första bok hade han två tankar i huvudet som kolliderade. Den ena sa att alla kritiker kommer att kapa honom efter fotknölarna.

– Sedan hade jag grandiosa drömmar om att Horace Engdahl skulle komma ut och säga. Det är lite ovanligt att vi delar ut Nobelpriset till en svensk debutant.

I mars 2013 uppmärksammades han för en debattartikel kallad ”Bästa Beatrice Ask”, där han tog upp Sveriges behandling av invandrare och flyktingar. Texten blev en av de mest delade svenska texterna någonsin på internet i Sverige.

– Polisen stoppade personer med utländskt utseende för att kontrollera legitimationen. Jag kommer ihåg att jag gick runt med barnvagnen och blev rädd när jag såg en polis i uniform. Det var hemskt. I brevet till Beatrice Ask skrivet jag att vi skulle kunna byta kropp och liv för en vecka.

År 2015 tilldelades han Augustpriset för romanen Allt jag inte minns.

– Tre personer som i sina försök att hitta närhet skadar varandra. I centrum står Samuel som dött i en bilkrasch. Var det ett självmord eller en olycka? Alla som kände honom minns olika saker och han blir till pauserna mellan vad folk minns och inte minns. Det är en kärlekshistoria som handlar om ekonomi. Vad händer när ekonomi kommer mellan personer?

Han kommer in på boken, historien och skriftens betydelse.

– Om hundra år så är vi döda allihopa här. Men alla böcker och skrifter finns kvar. Det levande ordet kommer att överleva alla. Alla historier som är värda att minnas kommer att leva kvar. Det är något att tänka på, säger Jonas Hassen Khemiri.

Jonas Hassen Khemiri första ordentliga kontakt med böcker var en lite barnbok.

– Mamma läste en liten barnbok för mig, en pixi-bok som hette ”Dun till lillans täcke” och handlade om att storebror skulle gå ut och samla dun till sin lillasysters täcke, berättar Jonas Hassen Khemiri.

Hur den lilla pojken frågade alla fåglar om de hade dun över, men ingen hade det.

– Jäkla fåglar, tänkte jag. Mamma läste den så många gånger och varje gång tänkte jag att örnen kanske blir snäll, eller att fiskmåsen ger med sig. Men de gjorde aldrig det. Trodde att berättelsen kunde vara dynamisk och ändra sig, men så är det ju inte.

Inte ändrar sig

Den lilla pixiboken fick honom att långsamt förstå att den historia som är nedtecknad inte ändrar sig.

– Gamla släkthistorier uppfattas olika och när pappa berättade en sak så reagerade jag för så uppfattade jag inte historien. Men det är så det är, den sannaste historien är den man upplever själv.

Jonas Hassen Khemiri romandebuterade 2003 med Ett öga rött, som blev hyllad och senare filmatiserad.

– Mycket av mina böcker handlar om identitet och vad mycket ett namn spelar in. Ta romanfiguren Halim i Ett öga rött. Han tror att programledaren Bengt Magnusson bor granne med honom, för att det står så på dörren. Jag brukar själv tänka på hur jag själv uppfattas av er. Nu går ni på en föreläsning av en som heter Jonas. Men hur har ni sett mig om jag haft samma förnamn som min lillebror, Hamadi?

När han gav ut sin första bok hade han två tankar i huvudet som kolliderade. Den ena sa att alla kritiker kommer att kapa honom efter fotknölarna.

– Sedan hade jag grandiosa drömmar om att Horace Engdahl skulle komma ut och säga. Det är lite ovanligt att vi delar ut Nobelpriset till en svensk debutant.

I mars 2013 uppmärksammades han för en debattartikel kallad ”Bästa Beatrice Ask”, där han tog upp Sveriges behandling av invandrare och flyktingar. Texten blev en av de mest delade svenska texterna någonsin på internet i Sverige.

– Polisen stoppade personer med utländskt utseende för att kontrollera legitimationen. Jag kommer ihåg att jag gick runt med barnvagnen och blev rädd när jag såg en polis i uniform. Det var hemskt. I brevet till Beatrice Ask skrivet jag att vi skulle kunna byta kropp och liv för en vecka.

År 2015 tilldelades han Augustpriset för romanen Allt jag inte minns.

– Tre personer som i sina försök att hitta närhet skadar varandra. I centrum står Samuel som dött i en bilkrasch. Var det ett självmord eller en olycka? Alla som kände honom minns olika saker och han blir till pauserna mellan vad folk minns och inte minns. Det är en kärlekshistoria som handlar om ekonomi. Vad händer när ekonomi kommer mellan personer?

Han kommer in på boken, historien och skriftens betydelse.

– Om hundra år så är vi döda allihopa här. Men alla böcker och skrifter finns kvar. Det levande ordet kommer att överleva alla. Alla historier som är värda att minnas kommer att leva kvar. Det är något att tänka på, säger Jonas Hassen Khemiri.

  • Anders Persson