2016-02-05 07:49

2016-02-05 07:49

En skev bostadspolitik

Regeringen har nu beslutat att amorteringskrav på bolån ska gälla från och med den 1 juni.

Bakgrunden till beslutet är de svenska hushållens ökade skulder. Förra våren stoppades Finansinspektionen från att införa amorteringskrav eftersom det behövdes en lagändring. När lagrådet i december 2015 gav grönt ljus åt amorteringskravet hade bostadsmarknaden lugnats, prisökningarna avtagit och bankerna skärpt de egna amorteringskraven.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) säger till SVT att syftet med amorteringskrav är en återgång till en sund amorteringskultur.

De nya reglerna innebär att nya bolån måste amorteras med minst 2 procent per år, ner till 70 procent av bostadens värde. Sedan ska amorteringen ske med en procent per år ner till 50 procent av bostadens värde.

Det finns dock undantag från amorteringskraven. Undantagen gäller personer som befinner sig i svåra situationer så som sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet. Även vid nybyggnation föreslår regeringen ett undantag.

Förslaget om amortering kommer inte som någon chock. Åtgärder för att minska prisstegringen på bostadsmarknaden har varit på tal länge. Att anmärka på är däremot Per Bolunds uttalande om en sund amorteringskultur, då regeringens politik inte gynnar sparande. Genom höga skatter, låga räntor och ränteavdrag på det uppmuntras folk alltjämt att låna framför att spara ihop eget kapital.

Vad som är än mer besvärande i regeringens förslag är att alla nybyggnationer undantas. Regeringen menar att undantaget behövs för att hålla uppe byggandet av nya bostäder. Men undantaget riskerar att leda till att nya bostäder blir dyrare än de behövt bli. Utan amorteringskrav kan bostadsbolagen ta ut högre priser.

Anledningen till att det inte byggs är knappast för att det inte finns folk som vill flytta in i nybyggda lägenheter. Regeringens undantag kommer därför inte göra underverk för nybyggnationerna utan verkar snarare vara resultatet av ett väl genomfört lobbyarbete från bygg- och fastighetsbranschen.

De nya undantagen riskerar att leda till inlåsningseffekter på bostadsmarknaden om de är bundna till en specifik byggnad. Kostnaderna för att flytta kommer då bli än större vilket gör att fler kommer att dra sig från att byta bostad, något som redan är ett problem på dagens bostadsmarknad.

Regeringen bör inte reglera enskilda affärsvillkor på det sätt den nu gör. Det är viktigt undvika en bostadsbubbla, men bankerna har visat sig klara av att minska lånegraden själva genom egna amorteringsregler. Det är föga troligt att politikerna är bättre på att bedöma kreditvärdighet hos kunderna än vad bankernas experter är. Staten bör därför inte införa ett regelverk som definierar exakt hur amorteringarna ska gå till. Det riskerar att göra mer skada än nytta.

Höga amorteringskrav med orättvisa undantag leder inte till en mer sund bostadsmarknad. Regeringens förslag innebär i stället större tröskeleffekter, sämre rörlighet och en ännu skevare bostadspolitik.

Anna Sandström/SNB

Bakgrunden till beslutet är de svenska hushållens ökade skulder. Förra våren stoppades Finansinspektionen från att införa amorteringskrav eftersom det behövdes en lagändring. När lagrådet i december 2015 gav grönt ljus åt amorteringskravet hade bostadsmarknaden lugnats, prisökningarna avtagit och bankerna skärpt de egna amorteringskraven.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) säger till SVT att syftet med amorteringskrav är en återgång till en sund amorteringskultur.

De nya reglerna innebär att nya bolån måste amorteras med minst 2 procent per år, ner till 70 procent av bostadens värde. Sedan ska amorteringen ske med en procent per år ner till 50 procent av bostadens värde.

Det finns dock undantag från amorteringskraven. Undantagen gäller personer som befinner sig i svåra situationer så som sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet. Även vid nybyggnation föreslår regeringen ett undantag.

Förslaget om amortering kommer inte som någon chock. Åtgärder för att minska prisstegringen på bostadsmarknaden har varit på tal länge. Att anmärka på är däremot Per Bolunds uttalande om en sund amorteringskultur, då regeringens politik inte gynnar sparande. Genom höga skatter, låga räntor och ränteavdrag på det uppmuntras folk alltjämt att låna framför att spara ihop eget kapital.

Vad som är än mer besvärande i regeringens förslag är att alla nybyggnationer undantas. Regeringen menar att undantaget behövs för att hålla uppe byggandet av nya bostäder. Men undantaget riskerar att leda till att nya bostäder blir dyrare än de behövt bli. Utan amorteringskrav kan bostadsbolagen ta ut högre priser.

Anledningen till att det inte byggs är knappast för att det inte finns folk som vill flytta in i nybyggda lägenheter. Regeringens undantag kommer därför inte göra underverk för nybyggnationerna utan verkar snarare vara resultatet av ett väl genomfört lobbyarbete från bygg- och fastighetsbranschen.

De nya undantagen riskerar att leda till inlåsningseffekter på bostadsmarknaden om de är bundna till en specifik byggnad. Kostnaderna för att flytta kommer då bli än större vilket gör att fler kommer att dra sig från att byta bostad, något som redan är ett problem på dagens bostadsmarknad.

Regeringen bör inte reglera enskilda affärsvillkor på det sätt den nu gör. Det är viktigt undvika en bostadsbubbla, men bankerna har visat sig klara av att minska lånegraden själva genom egna amorteringsregler. Det är föga troligt att politikerna är bättre på att bedöma kreditvärdighet hos kunderna än vad bankernas experter är. Staten bör därför inte införa ett regelverk som definierar exakt hur amorteringarna ska gå till. Det riskerar att göra mer skada än nytta.

Höga amorteringskrav med orättvisa undantag leder inte till en mer sund bostadsmarknad. Regeringens förslag innebär i stället större tröskeleffekter, sämre rörlighet och en ännu skevare bostadspolitik.

Anna Sandström/SNB