2016-02-05 06:00

2016-02-05 16:12

Det är er jag är rädd för

IDA THUNBERG

Föräldrarna: 15-åringen mördades för att han skyddade svensk flicka från arabiska sextrakasserier

Det är rubriken till en extremvinklad text som publicerades i rasistiska Fria Tider nyligen, och den delades helt okritiskt av flera av mina Facebookvänner.

Under delningarna samlas kommentarerna, ofta rent rasistiska eller åtminstone av typen Var är Sverige på väg???, E det här vad som väntar i Sverige?? och så vidare, och så vidare.

 

Jag skulle kunna fortsätta en hel dag och ge exempel på dessa hårdvinklade texter, ofta påhittade, som sprids för vinden av människor som jag tidigare alltid har uppfattat som vettiga. Människor jag möter på Ica Kronhallen, som jag småpratar med på Stora Valla och på skolgården.

Ett bråk på ett asylboende blir bevis för att Sverige är på väg att gå under. Dela, dela, dela.

Ensamkommande flyktingbarn – jättekriminella! Dela, dela, dela.

Invandrare döms för brott! Dela, dela, dela.

 

Jag ser ju vilka ni är, ni som har dragits in i den rasistiska retoriken. Ni kanske inte har märkt det själva, men ni har tagit SD:s ord och gjort dem till era. Nej, nej, ni är förstås inte rasister, ni är ju bara oroliga.

Ja, men vet ni vad? Jag är också orolig!

Men det jag är orolig för är det samhälle som NI just nu skapar.

Det är nämligen så att era barn går på samma skola och aktiviteter som mina. Den är så nära nu, vardagsrasismen, och det skrämmer mig mer än allt annat. Barnen, era barn – vilka värderingar får de med sig hemifrån köksbordet? Sitter ni därhemma också och hojtar om att nej, nu har det gått för långt! och att allt är invandrarnas fel?

Era tonårsbarn kanske trycker gilla på era Facebookinlägg där ni delar er oro över denna invasion som hotar att rasera vårt välfärdssamhälle?

Fattar ni inte vad ni bidrar med? Jo, ett söndrat och slutligen farligt samhälle.

 

Eftersom ERA BARN tar med sig dessa värderingar när de går till skolan, fotbollsträningen och ut på stan. Det har de ju lärt sig, att de där jävla invandrarna ska man akta sig jävligt noga för. Muslimer allihop, och alla muslimer våldtar ju och slåss, det har ni ju sagt.

Så vad tror ni händer?

Killen från Syrien som kommer ny till lågstadieklassen där ditt barn går. Hur kommer han att bli bemött? Det är ganska troligt att det är ERA barn som vänder honom ryggen på skolgården för att han har fel hårfärg.

Och varför skulle era barn bry sig om en ny kille eller tjej från Afghanistan i juniorfotbollslaget? Man kan väl inte ha en jävla muslim i laget, eller hur var det nu?

 

Och vad händer då, tror ni? När barn och ungdomar aldrig inkluderas? Eftersom era barn har lärt sig hemma vid söndagsfikat att Sverige är på väg att gå under på grund av alla mörkhyade som invaderar landet.

Om ni verkligen – på allvar – vill agera mot tänkbara problem i Sverige så borde ni ju istället jobba stenhårt för att förmedla till era barn att alla människor ska välkomnas, accepteras och bjudas in.

Det är ju det absolut enklaste sättet, eftersom det är utanförskapet som skapar vilsna barn, ungdomar och vuxna – både utländska och svenska – vilket kan ge svåra följder för samhället.

Fattar ni verkligen inte det här??

I så fall gör ni mig tyvärr väldigt övertygad – att det är ER, och ingen annan, som jag är rädd för.

Det är rubriken till en extremvinklad text som publicerades i rasistiska Fria Tider nyligen, och den delades helt okritiskt av flera av mina Facebookvänner.

Under delningarna samlas kommentarerna, ofta rent rasistiska eller åtminstone av typen Var är Sverige på väg???, E det här vad som väntar i Sverige?? och så vidare, och så vidare.

 

Jag skulle kunna fortsätta en hel dag och ge exempel på dessa hårdvinklade texter, ofta påhittade, som sprids för vinden av människor som jag tidigare alltid har uppfattat som vettiga. Människor jag möter på Ica Kronhallen, som jag småpratar med på Stora Valla och på skolgården.

Ett bråk på ett asylboende blir bevis för att Sverige är på väg att gå under. Dela, dela, dela.

Ensamkommande flyktingbarn – jättekriminella! Dela, dela, dela.

Invandrare döms för brott! Dela, dela, dela.

 

Jag ser ju vilka ni är, ni som har dragits in i den rasistiska retoriken. Ni kanske inte har märkt det själva, men ni har tagit SD:s ord och gjort dem till era. Nej, nej, ni är förstås inte rasister, ni är ju bara oroliga.

Ja, men vet ni vad? Jag är också orolig!

Men det jag är orolig för är det samhälle som NI just nu skapar.

Det är nämligen så att era barn går på samma skola och aktiviteter som mina. Den är så nära nu, vardagsrasismen, och det skrämmer mig mer än allt annat. Barnen, era barn – vilka värderingar får de med sig hemifrån köksbordet? Sitter ni därhemma också och hojtar om att nej, nu har det gått för långt! och att allt är invandrarnas fel?

Era tonårsbarn kanske trycker gilla på era Facebookinlägg där ni delar er oro över denna invasion som hotar att rasera vårt välfärdssamhälle?

Fattar ni inte vad ni bidrar med? Jo, ett söndrat och slutligen farligt samhälle.

 

Eftersom ERA BARN tar med sig dessa värderingar när de går till skolan, fotbollsträningen och ut på stan. Det har de ju lärt sig, att de där jävla invandrarna ska man akta sig jävligt noga för. Muslimer allihop, och alla muslimer våldtar ju och slåss, det har ni ju sagt.

Så vad tror ni händer?

Killen från Syrien som kommer ny till lågstadieklassen där ditt barn går. Hur kommer han att bli bemött? Det är ganska troligt att det är ERA barn som vänder honom ryggen på skolgården för att han har fel hårfärg.

Och varför skulle era barn bry sig om en ny kille eller tjej från Afghanistan i juniorfotbollslaget? Man kan väl inte ha en jävla muslim i laget, eller hur var det nu?

 

Och vad händer då, tror ni? När barn och ungdomar aldrig inkluderas? Eftersom era barn har lärt sig hemma vid söndagsfikat att Sverige är på väg att gå under på grund av alla mörkhyade som invaderar landet.

Om ni verkligen – på allvar – vill agera mot tänkbara problem i Sverige så borde ni ju istället jobba stenhårt för att förmedla till era barn att alla människor ska välkomnas, accepteras och bjudas in.

Det är ju det absolut enklaste sättet, eftersom det är utanförskapet som skapar vilsna barn, ungdomar och vuxna – både utländska och svenska – vilket kan ge svåra följder för samhället.

Fattar ni verkligen inte det här??

I så fall gör ni mig tyvärr väldigt övertygad – att det är ER, och ingen annan, som jag är rädd för.

  • Ida Thunberg