2016-01-15 06:00

2016-01-15 06:00

Tuffare för bönderna

ÅTORP: Lantbruksstöd dröjer nästan ett år

– Blir det ingen ljusning inom snar framtid så får vi lägga ned mjölkproduktionen, säger mjölkbonden Anders Nilsson i Lerbrotorp, en av fler bönder som har det kärvt nu med försenat lantbruksstöd ovanpå en låg mjölkersättning.

Kompensationsstödet för jordbrukarna har blivit försenat och en del kommer att få vänta nästan ett år på att få ut hela stödet för det gångna året, bland annat på grund av nya IT-system hos Jordbruksverket.

För bönderna, är det förstås tufft, inte minst med tanke på hur mjölkpriset redan gjort att många fått slå vantarna i bordet.

På Bråtner gård, i Sinnerud, vet man inte exakt hur mycket pengar det handlar om då det är nytt beräkningsunderlag sen förra året, men tidigare har det legat på runt 500 000 kronor. Så det är en hel del de nu får vänta på.

– Vi har ju redan lånat pengar med det här som säkerhet, så på det viset är det ju besvärligt. Vi får ju betala ränta på pengarna men sen är det bekymmer om vi inte kan betala tillbaka inom den tid som det är tänkt. Det finns inget mer att skära på, vi har redan dragit in på personal. Men vi försöker hålla hög produktion hela tiden och har sparat lite mer köttstutar, så vi får lite mer såna intäkter nu, men det är ändå marginellt, säger Morgan Bråtner och fortsätter:

– Det är uselt att det ska behöva vara på det här viset. Men vi får se hur allt artar sig fram på våren, mjölkpriset kanske går upp lite mer.

– Eko-tillägget har precis gått upp så det är ganska bra det ligger på 1,53 krona kilot som är dubbelt så mycket mot det varit en längre tid, där finns efterfrågan, men grundpriset har knappt rört sig det är katastrofalt lågt. Så för de som inte har ekologisk drift är det dåligt ställt nu, säger Bråtner vidare.

Nära nedläggning

En av de som driver konventionell mjölkproduktion är Anders Nilsson, Lerbrotorps gård i Åtorp. För honom gör förseningen av kompensationsstödet ett par hundra tusen kronor och redan ligger många räkningar obetalda med dryga dröjsmålsräntor.

– Man vill inte låna pengar till att betala räkningar med och bankerna är skeptiska till mjölkproducenter, de lånar inte ut hur som helst. För det går inte runt längre. Först mjölkpriset som bara stigit med 18 öre under förra året så jag får 2,70 kronor litern nu mot 3,60 kronor litern för ett par år sedan, säger Nilsson och fortsätter:

– Sen får vi inte stödet i tid. Folk tror allt är frid och fröjd då de ser oss när vi åker i våra traktorer, men man lånar inte pengar hur som helst då man är 60 fyllda. Man ska kunna betala tillbaka och det kan behövas pengar akut, exempelvis om en traktor går sönder. Jag tog ner massa skog för 1,5 år sen, men nu är det nya räkningar som blir liggande på hög.

Det är nu i januari 40 år sedan Nilsson tog över jordbruket efter sin far, men säger att det aldrig varit så eländigt som nu trots att han satsat hårt och aldrig haft så många kor som nu.

– Blir det ingen ljusning inom snar framtid så lägger vi ner mjölkproduktionen. Vi har redan pratat om det frugan och jag, säger han.

Kompensationsstödet för jordbrukarna har blivit försenat och en del kommer att få vänta nästan ett år på att få ut hela stödet för det gångna året, bland annat på grund av nya IT-system hos Jordbruksverket.

För bönderna, är det förstås tufft, inte minst med tanke på hur mjölkpriset redan gjort att många fått slå vantarna i bordet.

På Bråtner gård, i Sinnerud, vet man inte exakt hur mycket pengar det handlar om då det är nytt beräkningsunderlag sen förra året, men tidigare har det legat på runt 500 000 kronor. Så det är en hel del de nu får vänta på.

– Vi har ju redan lånat pengar med det här som säkerhet, så på det viset är det ju besvärligt. Vi får ju betala ränta på pengarna men sen är det bekymmer om vi inte kan betala tillbaka inom den tid som det är tänkt. Det finns inget mer att skära på, vi har redan dragit in på personal. Men vi försöker hålla hög produktion hela tiden och har sparat lite mer köttstutar, så vi får lite mer såna intäkter nu, men det är ändå marginellt, säger Morgan Bråtner och fortsätter:

– Det är uselt att det ska behöva vara på det här viset. Men vi får se hur allt artar sig fram på våren, mjölkpriset kanske går upp lite mer.

– Eko-tillägget har precis gått upp så det är ganska bra det ligger på 1,53 krona kilot som är dubbelt så mycket mot det varit en längre tid, där finns efterfrågan, men grundpriset har knappt rört sig det är katastrofalt lågt. Så för de som inte har ekologisk drift är det dåligt ställt nu, säger Bråtner vidare.

Nära nedläggning

En av de som driver konventionell mjölkproduktion är Anders Nilsson, Lerbrotorps gård i Åtorp. För honom gör förseningen av kompensationsstödet ett par hundra tusen kronor och redan ligger många räkningar obetalda med dryga dröjsmålsräntor.

– Man vill inte låna pengar till att betala räkningar med och bankerna är skeptiska till mjölkproducenter, de lånar inte ut hur som helst. För det går inte runt längre. Först mjölkpriset som bara stigit med 18 öre under förra året så jag får 2,70 kronor litern nu mot 3,60 kronor litern för ett par år sedan, säger Nilsson och fortsätter:

– Sen får vi inte stödet i tid. Folk tror allt är frid och fröjd då de ser oss när vi åker i våra traktorer, men man lånar inte pengar hur som helst då man är 60 fyllda. Man ska kunna betala tillbaka och det kan behövas pengar akut, exempelvis om en traktor går sönder. Jag tog ner massa skog för 1,5 år sen, men nu är det nya räkningar som blir liggande på hög.

Det är nu i januari 40 år sedan Nilsson tog över jordbruket efter sin far, men säger att det aldrig varit så eländigt som nu trots att han satsat hårt och aldrig haft så många kor som nu.

– Blir det ingen ljusning inom snar framtid så lägger vi ner mjölkproduktionen. Vi har redan pratat om det frugan och jag, säger han.