2016-01-15 14:58

2016-01-15 14:58

Jessica valde studier i Sydkorea

KARLSKOGA: Lärde sig göra blomsterarrangemang i asiatisk stil

De flesta nöjer sig med att studera på hemorten.

Några väljer att läsa i en annan stad.
Andra tar ett betydligt större kliv.
Jessica Westgaard, 21, packade resväskan för att studera i – Sydkorea.

Det är snart jul och Karlskogatjejen Jessica Westgaard är hemma igen på Fryxellsvägen efter nästan ett års studier i Sydkorea.

– Det har varit en fantastisk tid. Visst har det periodvis varit jobbigt och man har längtat hem, men för det mesta har det bara varit kul, lärorikt och intressant, berättar hon.

Jessica Westgaard berättar vidare att hon alltid varit intresserad av Asien i allmänhet.

– Den delen av världen är spännande på många sätt, det gäller allt från kultur och språk till mat och musik.

Blommor och växter har också alltid varit ett stort intresse för Karlskogatjejen. Av den anledningen föll det sig naturligt att hon läste till florist på gymnasiet.

Intresset för Asien fick henne att börja snegla på att åka till – Sydkorea. På ett informationsmöte i Göteborg om ett tänkbart universitet där fick hon dessutom kontakt med kvinna som kunde hjälpa till med att skaffa en utbildningsplats för att gå en floristkurs där.

– Helt perfekt, både språk och blommor. Det kunde ju inte bli bättre.

Som en förberedelse för äventyret läste Jessica en kvällskurs i koreanska i Örebro. Ett bra beslut skulle det visa sig.

Med hjälp av Blueberry, som arrangerar studier i andra länder, gick hennes dröm i uppfyllelse.

– Väldigt smidigt! Jag kom in på ett universitet i Daegu, Sydkoreas fjärde största stad. Universitetet där är jättestort, det går faktiskt fler studenter där än det finns invånare i Karlskoga.

Jessica berättar vidare att studierna var CSN-godkända.

– Men det kostade en slant, cirka 10 000 kronor för tio veckor och man var tvungen att ”säkra” 50 000 kronor på ett speciellt konto.

Boendet fick hon ordna själv.

– Men det var enkelt. Jag bodde i en lägenhet på 35 kvadrat som kostade 3 500 kronor per månad.

Jessica ångrade inte att hon pluggat lite koreanska i Sverige.

– Lärarna utgick ifrån att man kunde alfabetet och lite till. Studietakten var hög och det handlade om att lära sig saker utantill och att memorera till exempel meningar på väldigt kort tid. En studieform vi i Sverige inte riktigt är vana vid, men som tur var var lärarna förstående...

Annars beskriver Jessica koreanska som ett förhållandevis lätt språk att lära sig.

– Det ser svårare ut än det faktiskt är. Jag har svårt för språk, men det har ju gått ganska bra ändå...

Jessica var ensam från Sverige i språkklassen.

– De flesta andra kom från Kina och andra asiatiska länder. Men det var bara bra eftersom jag då var tvungen att prata koreanska.

Däremot fanns det ganska många svenskar på universitetet.

– Vi träffades självklart ofta, men blend vännerna var det även många koreaner, vilket underlättade språkstudierna. I Korea är man inte heller särskilt bra på engelska så man fick faktiskt öva hela dagarna.

Jessica tycker inte att omställningen från Sverige var särskilt stor.

– Våra kulturer är faktiskt ganska lika på många sätt. Men självklart finns det också många skillnader.

Ålder och titlar har till exempel väldigt stor betydelse i Sydkorea.

– Det avgör vilken status du har i gruppen. Är man yngst i ett sällskap hamnar man automatiskt längst ner i hierarkin. Det innebär till exempel att man får mat sist och förväntas uppträda på ett visst sätt.

Respekten för äldre och chefer är också helt annan än i Sverige.

– I Sydkorea säger man inte vad som helst till en överordnad och man titulerar inte med ”du”. Respekt är nyckelordet. Så är det bara. Man kan tycka att det är gammalmodigt och töntigt, men samtidigt är det faktiskt en trygghet eftersom alla vet vad som gäller.

Men det tog ett tag för Jessica att komma in i det sociala spelet.

– I början var det jättekonstigt och jag gjorde fel hela tiden, skrattar hon. Men koreanerna är förlåtande mot utlänningar och såg i stället till att man gjorde rätt nästa gång.

Efter nästan ett år i Korea tycker Jessica att hennes koreanska är hyfsad.

– Jag klarar mig i varje fall i affären.

Men hon läste inte bara språket. Det blev även en kurs i koreansk floriststil.

– Jag fick kontakt med ägarna av en blomsterträdgård och där fick jag gå i lära ett par dagar i veckan.

Jessica beskriver tiden där som otroligt utvecklande.

– Deras sätt att göra blomsterarrangemang skiljer sig så otroligt mycket från hur vi gör här hemma. Koreanerna använder sig av andra växter och blommor och håller sig till betydligt stilrenare linjer, inte sällan med mycket luft. Det är faktiskt ett helt annat tänk. Men resultatet blir mycket vackert.

Jessica är övertygad om att hon kommer att ha nytta av kunskapen framöver.

– Självklart är det så. Det gäller bara att hitta ett jobb där man får möjlighet att tillämpa den, säger hon och berättar vidare att hon ska försöka få arbete under våren.

Men Jessica Westgaard tänker åka tillbaka till Sydkorea.

– Absolut! Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att bosätta mig där.

– I varje fall för ett tag.

Det är snart jul och Karlskogatjejen Jessica Westgaard är hemma igen på Fryxellsvägen efter nästan ett års studier i Sydkorea.

– Det har varit en fantastisk tid. Visst har det periodvis varit jobbigt och man har längtat hem, men för det mesta har det bara varit kul, lärorikt och intressant, berättar hon.

Jessica Westgaard berättar vidare att hon alltid varit intresserad av Asien i allmänhet.

– Den delen av världen är spännande på många sätt, det gäller allt från kultur och språk till mat och musik.

Blommor och växter har också alltid varit ett stort intresse för Karlskogatjejen. Av den anledningen föll det sig naturligt att hon läste till florist på gymnasiet.

Intresset för Asien fick henne att börja snegla på att åka till – Sydkorea. På ett informationsmöte i Göteborg om ett tänkbart universitet där fick hon dessutom kontakt med kvinna som kunde hjälpa till med att skaffa en utbildningsplats för att gå en floristkurs där.

– Helt perfekt, både språk och blommor. Det kunde ju inte bli bättre.

Som en förberedelse för äventyret läste Jessica en kvällskurs i koreanska i Örebro. Ett bra beslut skulle det visa sig.

Med hjälp av Blueberry, som arrangerar studier i andra länder, gick hennes dröm i uppfyllelse.

– Väldigt smidigt! Jag kom in på ett universitet i Daegu, Sydkoreas fjärde största stad. Universitetet där är jättestort, det går faktiskt fler studenter där än det finns invånare i Karlskoga.

Jessica berättar vidare att studierna var CSN-godkända.

– Men det kostade en slant, cirka 10 000 kronor för tio veckor och man var tvungen att ”säkra” 50 000 kronor på ett speciellt konto.

Boendet fick hon ordna själv.

– Men det var enkelt. Jag bodde i en lägenhet på 35 kvadrat som kostade 3 500 kronor per månad.

Jessica ångrade inte att hon pluggat lite koreanska i Sverige.

– Lärarna utgick ifrån att man kunde alfabetet och lite till. Studietakten var hög och det handlade om att lära sig saker utantill och att memorera till exempel meningar på väldigt kort tid. En studieform vi i Sverige inte riktigt är vana vid, men som tur var var lärarna förstående...

Annars beskriver Jessica koreanska som ett förhållandevis lätt språk att lära sig.

– Det ser svårare ut än det faktiskt är. Jag har svårt för språk, men det har ju gått ganska bra ändå...

Jessica var ensam från Sverige i språkklassen.

– De flesta andra kom från Kina och andra asiatiska länder. Men det var bara bra eftersom jag då var tvungen att prata koreanska.

Däremot fanns det ganska många svenskar på universitetet.

– Vi träffades självklart ofta, men blend vännerna var det även många koreaner, vilket underlättade språkstudierna. I Korea är man inte heller särskilt bra på engelska så man fick faktiskt öva hela dagarna.

Jessica tycker inte att omställningen från Sverige var särskilt stor.

– Våra kulturer är faktiskt ganska lika på många sätt. Men självklart finns det också många skillnader.

Ålder och titlar har till exempel väldigt stor betydelse i Sydkorea.

– Det avgör vilken status du har i gruppen. Är man yngst i ett sällskap hamnar man automatiskt längst ner i hierarkin. Det innebär till exempel att man får mat sist och förväntas uppträda på ett visst sätt.

Respekten för äldre och chefer är också helt annan än i Sverige.

– I Sydkorea säger man inte vad som helst till en överordnad och man titulerar inte med ”du”. Respekt är nyckelordet. Så är det bara. Man kan tycka att det är gammalmodigt och töntigt, men samtidigt är det faktiskt en trygghet eftersom alla vet vad som gäller.

Men det tog ett tag för Jessica att komma in i det sociala spelet.

– I början var det jättekonstigt och jag gjorde fel hela tiden, skrattar hon. Men koreanerna är förlåtande mot utlänningar och såg i stället till att man gjorde rätt nästa gång.

Efter nästan ett år i Korea tycker Jessica att hennes koreanska är hyfsad.

– Jag klarar mig i varje fall i affären.

Men hon läste inte bara språket. Det blev även en kurs i koreansk floriststil.

– Jag fick kontakt med ägarna av en blomsterträdgård och där fick jag gå i lära ett par dagar i veckan.

Jessica beskriver tiden där som otroligt utvecklande.

– Deras sätt att göra blomsterarrangemang skiljer sig så otroligt mycket från hur vi gör här hemma. Koreanerna använder sig av andra växter och blommor och håller sig till betydligt stilrenare linjer, inte sällan med mycket luft. Det är faktiskt ett helt annat tänk. Men resultatet blir mycket vackert.

Jessica är övertygad om att hon kommer att ha nytta av kunskapen framöver.

– Självklart är det så. Det gäller bara att hitta ett jobb där man får möjlighet att tillämpa den, säger hon och berättar vidare att hon ska försöka få arbete under våren.

Men Jessica Westgaard tänker åka tillbaka till Sydkorea.

– Absolut! Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att bosätta mig där.

– I varje fall för ett tag.