2015-12-19 06:00

2015-12-19 06:00

Mycket positivt att se tillbaka på

LÖRDAGSTANKE: Catarina Forsberg

Snart är det julafton. Och sedan är det nyår - som jag ska fira med familjen i Italien.

Jag är helt slut, men sitter ändå här och myser och tänker tillbaka på ett bra år.

För jag har ett väldigt bra liv här i Karlskoga.

Jo, jag vet...

Näringslivet får inte det stöd det anser sig behöva för att etablera sig i Karlskoga.

Elevernas betyg fortsätter att dala trots att politikerna tycker att de satsat på skolan.

Och det finns ytterligare saker som definitivt ska sitta på minuskontot för Karlskoga kommun.

Men när jag tänker på året som gått så är det inte det jag minns...

Det jag tänker på är hur två företeelser i vårt samhälle som anses vara i kris tillsammans kan påverka och skapa förändring. Och hur en ofta hånad del av samma samhälle faktiskt kan lyssna, svälja stoltheten och ändra sig.

Jag pratar om lokaltidningen, ungdomarna och politiker.

Under 2015 har elever och föräldrar slagits för att bevara Rävåsskolan. Insändare och nyhetsartiklar i tidningen skapade en opinion som politikerna inte kunde ignorera. Jag var till och med och pratade demokrati och yttrandefrihet och tidning med andraklassarna på Rävåsskolan. Oppositionen drog sitt strå till stacken och den politiska majoriteten lyssnade, gjorde en ny, fördjupad undersökning och backade på sitt beslut.

”Democracy in action”, som Clintan sa i Heartbreak Rigde.

Rävåsskolan står kvar.

För en dryg månad sedan stod en stolt, ung man på Kemab Arena som badade i ljus.

Han hade lämnat in ett medborgarförslag som gick ut på att det borde finnas en timer så att ljuset kan vara tänt på fotbollsplan även när det inte är några organiserade träningar. Han och hans kompisar älskar att spela fotboll – men det är ju svårt när det är kolsvart redan vid fyra på eftermiddagen...

Och till slut stod han alltså där.

Den unge mannen som nu lärt sig att det är värt att uttrycka en åsikt. För den kan bli hörd. Den kan få förändring till stånd.

Och precis innan höstterminen tog slut var det tredje gången gillt.

Tre tjejer i Österledsskolan är upprörda över att deras bibliotekarie måste sluta.

De skrev en insändare. Tidningen intervjuade dem och gjorde en nyhet av detta. Och precis innan det är dags för jullov kom beskedet att bibliotekarien får stanna kvar i skolan för att ge elever den arbetsro och det stöd de behöver.

Inte illa för press i kris och elever med betyg under rikssnittet...

Lägg till detta att vi Karlskogingar har skänkt nästan sju ton kläder och skor till flyktingar som kommit hit. Kyrkan, frivilligorganisationer och enskilda arbetar stenhårt för att hjälpa de som flytt för sina liv att hitta en väg in och en trygghet i Karlskoga.

Tillsammans med Kyrkan har tidningen samlat in hundratals Tidningsklappar som delats ut till människor som av olika anledningar annars skulle fått fira jul utan.

Karlskogingar bryr oss – både om våra medmänniskor och vår kommun.

Så det jag önskar för det nya året är att alla ska fortsätta att försöka påverka.

Det är ingen idé att gnälla Det ger dig något att göra, men du kommer inte framåt, som min kloka lilla farmor sa.

Däremot är det idé att ha åsikter, att påpeka brister och försöka komma med konstruktiva förslag.

Kan vi lov varandra att göra det nästa år också?

För då kan 2016 bli ett riktigt, riktigt bra år.

Nu återstår bara för mig att önska er alla en god jul och ett riktigt, ruiktigt, gott nytt år.

Jag är helt slut, men sitter ändå här och myser och tänker tillbaka på ett bra år.

För jag har ett väldigt bra liv här i Karlskoga.

Jo, jag vet...

Näringslivet får inte det stöd det anser sig behöva för att etablera sig i Karlskoga.

Elevernas betyg fortsätter att dala trots att politikerna tycker att de satsat på skolan.

Och det finns ytterligare saker som definitivt ska sitta på minuskontot för Karlskoga kommun.

Men när jag tänker på året som gått så är det inte det jag minns...

Det jag tänker på är hur två företeelser i vårt samhälle som anses vara i kris tillsammans kan påverka och skapa förändring. Och hur en ofta hånad del av samma samhälle faktiskt kan lyssna, svälja stoltheten och ändra sig.

Jag pratar om lokaltidningen, ungdomarna och politiker.

Under 2015 har elever och föräldrar slagits för att bevara Rävåsskolan. Insändare och nyhetsartiklar i tidningen skapade en opinion som politikerna inte kunde ignorera. Jag var till och med och pratade demokrati och yttrandefrihet och tidning med andraklassarna på Rävåsskolan. Oppositionen drog sitt strå till stacken och den politiska majoriteten lyssnade, gjorde en ny, fördjupad undersökning och backade på sitt beslut.

”Democracy in action”, som Clintan sa i Heartbreak Rigde.

Rävåsskolan står kvar.

För en dryg månad sedan stod en stolt, ung man på Kemab Arena som badade i ljus.

Han hade lämnat in ett medborgarförslag som gick ut på att det borde finnas en timer så att ljuset kan vara tänt på fotbollsplan även när det inte är några organiserade träningar. Han och hans kompisar älskar att spela fotboll – men det är ju svårt när det är kolsvart redan vid fyra på eftermiddagen...

Och till slut stod han alltså där.

Den unge mannen som nu lärt sig att det är värt att uttrycka en åsikt. För den kan bli hörd. Den kan få förändring till stånd.

Och precis innan höstterminen tog slut var det tredje gången gillt.

Tre tjejer i Österledsskolan är upprörda över att deras bibliotekarie måste sluta.

De skrev en insändare. Tidningen intervjuade dem och gjorde en nyhet av detta. Och precis innan det är dags för jullov kom beskedet att bibliotekarien får stanna kvar i skolan för att ge elever den arbetsro och det stöd de behöver.

Inte illa för press i kris och elever med betyg under rikssnittet...

Lägg till detta att vi Karlskogingar har skänkt nästan sju ton kläder och skor till flyktingar som kommit hit. Kyrkan, frivilligorganisationer och enskilda arbetar stenhårt för att hjälpa de som flytt för sina liv att hitta en väg in och en trygghet i Karlskoga.

Tillsammans med Kyrkan har tidningen samlat in hundratals Tidningsklappar som delats ut till människor som av olika anledningar annars skulle fått fira jul utan.

Karlskogingar bryr oss – både om våra medmänniskor och vår kommun.

Så det jag önskar för det nya året är att alla ska fortsätta att försöka påverka.

Det är ingen idé att gnälla Det ger dig något att göra, men du kommer inte framåt, som min kloka lilla farmor sa.

Däremot är det idé att ha åsikter, att påpeka brister och försöka komma med konstruktiva förslag.

Kan vi lov varandra att göra det nästa år också?

För då kan 2016 bli ett riktigt, riktigt bra år.

Nu återstår bara för mig att önska er alla en god jul och ett riktigt, ruiktigt, gott nytt år.