2015-12-12 06:00

2015-12-12 06:00

Hajar och arabisk dans

KARLSKOGA: Årets resa till Röda havet bjöd på många sevärdheter.

Så var det dags för den årliga resan till Röda havet igen. I år gick resan ”deep south”, alltså till de sydliga delarna av Egyptens del av Röda havet. Resans höjdpunkter var alla möten med hajar.

17 förväntansfulla personer åkte ner till Marsa Alam i Egypten. Reseledare Carl Carr mötte upp på flygplatsen Där stod även vår trogen och ständiga dykguide, Tahib. Han har varit med oss sedan 90-talet. Precis som förra året hade han med sig guiden Hamada, en mycket trevlig man.

En timmes bussresa från flygplatsen så var vi framme vid hamnen där vår dykresa startade. En stor fyravåningsbåt väntade på oss.

Efter några enklare dyk så var vi framme vid resan första höjdpunkt, Rocky Island. En ö långt ute till havs med bara den blå horisonten runt om. Här har vi dykt förut och ön är känd för sina hajar. Här gjorde vi de bästa dyken. Under ett och samma dyk såg vi tre olika sorter av haj. Tigerhaj, Vitfenad revhaj och Vitfenad oceanhaj. Den sista höll till kring båten till allas glädje. Ända tills de fyra hajarna började jaga både dykare och fridykare. De tillhör gruppen hajar som ligger bakom attacker mot människor.

Det började med att vi just avslutat ett dyk, vi låg på ytan vid båten när en av dykarna skrek att det var haj under oss. Ett vanligt skämt så vi skrattade åt honom. ”Era jävla idioter, det är haj under oss”. Han verkade skärrad, kanske menade han allvar? Vi tittade ner, och där kom den vitfenade oceanhajen sakta simmandes. Det blev stor aktivitet, alla skulle fotografera hajen.

Väl på båten kom den stora glädjen, vi hade sett haj på mycket nära håll. När sedan fridykarna hoppade i dök hajen upp igen, nu med en kompis. Även den här gången cirkulerade de runt båten. För varje gäng i vattnet så kom hajarna lite närmare, till sist kom de rakt emot oss och vek av bara någon meter från oss. Hjärtfrekvensen var hög hos många. Våra guider som hitintills varit lugna sa till oss att komma upp. Året före hade en tysk kvinna blivit hjällbiten vid samma ö av just en oceanhaj. Men då hade personalen matat hajarna med kött och kvinnan hade hoppat från båten och på hajen som reagerade och högg henne.

Vi fullföljde våra dyk och hajarna simmade fram och tillbaka ute i det blå och vi höll ett ständigt öga på dem.

Ditt kom även ett stim delfiner som vi dök med i över en timme. Vi träffade även på sköldpaddor.

Därefter åkte vi ner till reven runt St John. Mycket bra dyk med flera hajobservationer.

Därefter gick vi sakta upp till Marsa Alam igen. Vi han med 19 dyk och obehindrad tid att fridyka. De sista två kvällarna var det arabisk dans på båten. Två svettiga kvällar. En mycket bra resa och alla var nöjda.

17 förväntansfulla personer åkte ner till Marsa Alam i Egypten. Reseledare Carl Carr mötte upp på flygplatsen Där stod även vår trogen och ständiga dykguide, Tahib. Han har varit med oss sedan 90-talet. Precis som förra året hade han med sig guiden Hamada, en mycket trevlig man.

En timmes bussresa från flygplatsen så var vi framme vid hamnen där vår dykresa startade. En stor fyravåningsbåt väntade på oss.

Efter några enklare dyk så var vi framme vid resan första höjdpunkt, Rocky Island. En ö långt ute till havs med bara den blå horisonten runt om. Här har vi dykt förut och ön är känd för sina hajar. Här gjorde vi de bästa dyken. Under ett och samma dyk såg vi tre olika sorter av haj. Tigerhaj, Vitfenad revhaj och Vitfenad oceanhaj. Den sista höll till kring båten till allas glädje. Ända tills de fyra hajarna började jaga både dykare och fridykare. De tillhör gruppen hajar som ligger bakom attacker mot människor.

Det började med att vi just avslutat ett dyk, vi låg på ytan vid båten när en av dykarna skrek att det var haj under oss. Ett vanligt skämt så vi skrattade åt honom. ”Era jävla idioter, det är haj under oss”. Han verkade skärrad, kanske menade han allvar? Vi tittade ner, och där kom den vitfenade oceanhajen sakta simmandes. Det blev stor aktivitet, alla skulle fotografera hajen.

Väl på båten kom den stora glädjen, vi hade sett haj på mycket nära håll. När sedan fridykarna hoppade i dök hajen upp igen, nu med en kompis. Även den här gången cirkulerade de runt båten. För varje gäng i vattnet så kom hajarna lite närmare, till sist kom de rakt emot oss och vek av bara någon meter från oss. Hjärtfrekvensen var hög hos många. Våra guider som hitintills varit lugna sa till oss att komma upp. Året före hade en tysk kvinna blivit hjällbiten vid samma ö av just en oceanhaj. Men då hade personalen matat hajarna med kött och kvinnan hade hoppat från båten och på hajen som reagerade och högg henne.

Vi fullföljde våra dyk och hajarna simmade fram och tillbaka ute i det blå och vi höll ett ständigt öga på dem.

Ditt kom även ett stim delfiner som vi dök med i över en timme. Vi träffade även på sköldpaddor.

Därefter åkte vi ner till reven runt St John. Mycket bra dyk med flera hajobservationer.

Därefter gick vi sakta upp till Marsa Alam igen. Vi han med 19 dyk och obehindrad tid att fridyka. De sista två kvällarna var det arabisk dans på båten. Två svettiga kvällar. En mycket bra resa och alla var nöjda.

  • Anders Persson