2015-11-06 06:00

2015-11-06 06:00

Från röda siffror till ekonomisk motor

KARLSKOGA: Karlskoga energi och miljös kraftvärmeverk vid Björkborn fyller 30 år i år

I år fyller kraftvärmeverket vid Björkborn 30 år och det uppmärksammas nu på lördag med öppet hus för allmänheten. Karlskoga kraftvärmeverk är lite av en doldis, men en lönsam sådan.

Karlskoga kraftvärmeverk är kanske den minst omtalade av den kommunägda Karlskoga energi och miljös verksamheter.

Samtidigt är det den ojämförligt största verksamheten och intäkterna från kraftvärmeverket har gjort det möjligt för koncernen att utvecklas inom andra områden.

– Kraftvärmeverket är oerhört viktigt. Den lönsamhet vi har här är en framgångsfaktor för hela koncernen, säger vice vd:n Leif Lundell.

Annat fokus

Så har det inte alltid varit. När kraftvärmeverket byggdes 1985 ingick det i kommunens tekniska förvaltning med röda siffror i bokföringen ända fram till 2003. När verksamheten bolagiserades och Fortum gick in som delägare 1998 började förändringen.

– När Fortum kom in blev det ett helt annat fokus på lönsamhet och avkastning, säger Lundell.

Numera är Karlskoga energi och miljö åter helägt av kommunen men fokuset på lönsamhet finns kvar. Inriktningen på kraftvärmeverket har också förändrats, från att producera värme med köpt torv och olja till att göra energi av avfall.

Avfall blir energi

– 2003 började vi satsa på ”waste to energy” och kom med på resan mot lönsam avfallsförbränning, säger kraftvärmechefen Per Lidell.

I dag ingår avfallsanläggningen i Mosserud i kraftvärmeverkets organisation och i stället för att hushållssoporna läggs på hög går nästan allt i dag till förbränning eller återvinning.

Förutom hushållsavfallet är bränslet framför allt flis och olja. Oljan är på väg att fasas ut mot bioolja och då blir kraftvärmeverket helt fossilfritt.

Fullt utbyggt nät

Värmen som produceras täcker 70-75 procent av värmebehovet i Karlskoga.

Fjärrvärmenätet är i praktiken fullt utbyggt och det finns inga planer på att utöka det ytterligare. Däremot bearbetas de möjliga kunder som finns intill näten fortfarande aktivt.

– Det finns i princip inga vita områden kvar för fjärrvärmen, det som finns kvar är villor, säger Lundell.

30 procent av den värme som produceras levereras till industrin i Björkborn i form av ånga. Det är också anledningen till att kraftvärmeverket placerades på just den här platsen när det byggdes.

Sedan 2004 produceras också el i kraftvärmeverket med ånga som värms från rökgaserna.

Karlskoga kraftvärmeverk är kanske den minst omtalade av den kommunägda Karlskoga energi och miljös verksamheter.

Samtidigt är det den ojämförligt största verksamheten och intäkterna från kraftvärmeverket har gjort det möjligt för koncernen att utvecklas inom andra områden.

– Kraftvärmeverket är oerhört viktigt. Den lönsamhet vi har här är en framgångsfaktor för hela koncernen, säger vice vd:n Leif Lundell.

Annat fokus

Så har det inte alltid varit. När kraftvärmeverket byggdes 1985 ingick det i kommunens tekniska förvaltning med röda siffror i bokföringen ända fram till 2003. När verksamheten bolagiserades och Fortum gick in som delägare 1998 började förändringen.

– När Fortum kom in blev det ett helt annat fokus på lönsamhet och avkastning, säger Lundell.

Numera är Karlskoga energi och miljö åter helägt av kommunen men fokuset på lönsamhet finns kvar. Inriktningen på kraftvärmeverket har också förändrats, från att producera värme med köpt torv och olja till att göra energi av avfall.

Avfall blir energi

– 2003 började vi satsa på ”waste to energy” och kom med på resan mot lönsam avfallsförbränning, säger kraftvärmechefen Per Lidell.

I dag ingår avfallsanläggningen i Mosserud i kraftvärmeverkets organisation och i stället för att hushållssoporna läggs på hög går nästan allt i dag till förbränning eller återvinning.

Förutom hushållsavfallet är bränslet framför allt flis och olja. Oljan är på väg att fasas ut mot bioolja och då blir kraftvärmeverket helt fossilfritt.

Fullt utbyggt nät

Värmen som produceras täcker 70-75 procent av värmebehovet i Karlskoga.

Fjärrvärmenätet är i praktiken fullt utbyggt och det finns inga planer på att utöka det ytterligare. Däremot bearbetas de möjliga kunder som finns intill näten fortfarande aktivt.

– Det finns i princip inga vita områden kvar för fjärrvärmen, det som finns kvar är villor, säger Lundell.

30 procent av den värme som produceras levereras till industrin i Björkborn i form av ånga. Det är också anledningen till att kraftvärmeverket placerades på just den här platsen när det byggdes.

Sedan 2004 produceras också el i kraftvärmeverket med ånga som värms från rökgaserna.