2015-10-30 06:00

2015-10-31 12:00

Länge leve träningstanten!!

LÖRDAGSKRÖNIKA: Catarina Forsberg

Kulturtanten är ett etablerat begrepp sedan många år tillbaka.

Ni vet hon med lågskor, sjal och program i högsta hugg som går på teater, konserter och konstutställningar.

Hon som kort sagt håller Kultursverige rullande genom att år ut och år in konsumera kultur och på så sätt gör det möjligt för oss att ha ett så brett och livaktigt kulturutbud som vi har. (Jo jag vet att det råder delade meningar om detta, men det får bli en annan krönika.)

Men jag tror mig veta att det finns en tant till.

En grupp till som gör verksamhet möjlig genom att vecka ut och vecka in år efter år vara med utan att göra så mycket väsen av sig.

Låt mig få presentera träningstanten.

När jag tänker gym – och när man ser reklamen som gymen själva gör – är det lätt att tro att det bara är supertränade, unga människor som går på gym.

De som tävlar i crossfit, siktar mot klassikern, dricker proteindrinkar och kämpar för att få definierade magmuskler.

Men så är det inte alls – i alla fall inte på mitt gym.

På många pass är inte ens männen i majoritet. Och inte ungdomarna heller.

I stället är det kvinnor i sina bästa år som dominerar träningsbilden.

Flera av dem är både äldre och väldigt mycket mer vältränade än jag.

Men jag upplever att de flesta trots allt är som jag.

De tränar två, tre eller fyra gånger i veckan för att de tycker att det är kul, för att träffa kompisar och för att det får dem att må bra.

Inte för att bli vackrast och mest vältränade eller för att imponera i bikini på badstranden nästa sommar.

På ganska många pass i veckan är det faktiskt nästan bara kvinnor som är med.

De kör rodd, spinning, crosswork och tabata så att svetten lackar.

De tävlar inte med någon (mer än möjligen sig själva) utan njuter av at ta i.

Tycker det är kul när någon väninna följer med och testar.

Naturligtvis finns det många män med samma inställning – och de som är riktigt duktiga är fenomenala på att hjälpa oss amatörer till rätta.

Jag har sällan känt mig så välkommen och omhändertagen som när jag tog mina första stapplande steg på träningsvägen.

Men oaktat detta så tycker jag att det är dags att lyfta fram träningstanten.

Utan henne skulle gymen bli ganska tomma platser.

Och jag tycker att det borde göras reklamkampanjer med henne i förgrunden.

 

 

 

 

Ni vet hon med lågskor, sjal och program i högsta hugg som går på teater, konserter och konstutställningar.

Hon som kort sagt håller Kultursverige rullande genom att år ut och år in konsumera kultur och på så sätt gör det möjligt för oss att ha ett så brett och livaktigt kulturutbud som vi har. (Jo jag vet att det råder delade meningar om detta, men det får bli en annan krönika.)

Men jag tror mig veta att det finns en tant till.

En grupp till som gör verksamhet möjlig genom att vecka ut och vecka in år efter år vara med utan att göra så mycket väsen av sig.

Låt mig få presentera träningstanten.

När jag tänker gym – och när man ser reklamen som gymen själva gör – är det lätt att tro att det bara är supertränade, unga människor som går på gym.

De som tävlar i crossfit, siktar mot klassikern, dricker proteindrinkar och kämpar för att få definierade magmuskler.

Men så är det inte alls – i alla fall inte på mitt gym.

På många pass är inte ens männen i majoritet. Och inte ungdomarna heller.

I stället är det kvinnor i sina bästa år som dominerar träningsbilden.

Flera av dem är både äldre och väldigt mycket mer vältränade än jag.

Men jag upplever att de flesta trots allt är som jag.

De tränar två, tre eller fyra gånger i veckan för att de tycker att det är kul, för att träffa kompisar och för att det får dem att må bra.

Inte för att bli vackrast och mest vältränade eller för att imponera i bikini på badstranden nästa sommar.

På ganska många pass i veckan är det faktiskt nästan bara kvinnor som är med.

De kör rodd, spinning, crosswork och tabata så att svetten lackar.

De tävlar inte med någon (mer än möjligen sig själva) utan njuter av at ta i.

Tycker det är kul när någon väninna följer med och testar.

Naturligtvis finns det många män med samma inställning – och de som är riktigt duktiga är fenomenala på att hjälpa oss amatörer till rätta.

Jag har sällan känt mig så välkommen och omhändertagen som när jag tog mina första stapplande steg på träningsvägen.

Men oaktat detta så tycker jag att det är dags att lyfta fram träningstanten.

Utan henne skulle gymen bli ganska tomma platser.

Och jag tycker att det borde göras reklamkampanjer med henne i förgrunden.

 

 

 

 

  • Catarina Forsberg