2015-08-14 06:00

2015-08-14 06:00

Ger inte upp kampen om sonens gravsten

KARLSKOGA: Vite om inte den rosa gravstenen tas bort

I måndags fick Annelie Sundlöf beskedet att hon måste ta bort sin mördade sons rosa gravsten. Hon anser dock att beslutet fattats på felaktiga grunder och ska överklaga.

Den 1 juni förra året förlorade Annelie Sundlöf sin son. Blott 23 år gammal knivhöggs Ronny Johansson, även kallad Lillen, till döds på Värmlandsvägen och två män dömdes till 15 respektive tre års fängelse för dådet.

Sorgen bär hon med sig och det är svårt att bearbeta det som hänt. Framför allt på grund av de problem som har uppstått kring sonens gravsten som finns i en av de så kallade rundlarna på Östra kyrkogården. Hans favoritfärg var rosa och familjen valde därför också den färgen till både gravstenen och urnan.

Oense om målning

Begravningen ägde rum den 27 juni och den 7 juli sattes urnan ner och stenen kom på plats.

Några veckor senare meddelade dock kyrkogårdsutskottet att den rosa gravstenen inte följer reglementet och att den måste tas bort.

Här går åsikterna isär. Kyrkogårdsutskottet anser att den ansökan som godkändes gäller en natursten med försänkt och målad text i blockstil. Att stenen skulle målas skulle ha stått i en separat kolumn, som avser just material och färg, och i så fall hade ansökan gått vidare till kyrkogårdsutskottet för granskning.

Annelie Sundlöf menar dock att familjen varit tydlig, både när ansökan fyllts i och när de pratat om hur stenen skulle se ut. Hon påpekar också att reglementet för hur den typen av gravstenar ska se ut ändrades efter att begravningen ägt rum, nämligen den 15 september.

Ärendet hamnade hos länsstyrelsen i Dalarnas län som har hand om begravningsfrågor. Där konstaterades att beslutet inte var korrekt fattat från början. Kyrkogårdsutskottet skickade sedermera en begäran om att den rosa gravstenen skulle tas bort vilket de anhöriga motsatte sig till.

På måndagen fick Annelie Sundlöf beslutet från länsstyrelsen där det står att gravstenen måste tas bort senast den 31 oktober.

– I det nya reglementet står det att det är tänkt att det ska vara natursten, tänkt, inte att det måste vara det och inte att stenen inte får vara målad. Det finns ju flera andra gravar som inte följer reglementet, med lyktor, minnessaker och planteringar, men de får vara som de är, säger hon.

Kritiken handlar alltså om dels vilket reglemente som avses, dels hur detta tolkas och efterföljs. Annelie Sundlöf känner också att kyrkogårdsförvaltningen av någon anledning riktat in sig på just dem.

– Det är de som ska sköta graven, städa bort gamla blommor och ljus, men det görs inte. Det är som en bestraffning. Vi får sköta allt sådant själva.

Det har nu gått mer än ett år sedan begravningen och Annelie Sundlöf berättar att hon och övriga familjen bara fått positiva kommentarer om gravstenen. Nära 600 personer har skrivit på en protestlista på internet.

– Jag ska överklaga beslutet så får vi se vad förvaltningsrätten säger. Ska vi behöva lyfta stenen för att följa nya regler så ska det väl vara lika för de andra.

Den 1 juni förra året förlorade Annelie Sundlöf sin son. Blott 23 år gammal knivhöggs Ronny Johansson, även kallad Lillen, till döds på Värmlandsvägen och två män dömdes till 15 respektive tre års fängelse för dådet.

Sorgen bär hon med sig och det är svårt att bearbeta det som hänt. Framför allt på grund av de problem som har uppstått kring sonens gravsten som finns i en av de så kallade rundlarna på Östra kyrkogården. Hans favoritfärg var rosa och familjen valde därför också den färgen till både gravstenen och urnan.

Oense om målning

Begravningen ägde rum den 27 juni och den 7 juli sattes urnan ner och stenen kom på plats.

Några veckor senare meddelade dock kyrkogårdsutskottet att den rosa gravstenen inte följer reglementet och att den måste tas bort.

Här går åsikterna isär. Kyrkogårdsutskottet anser att den ansökan som godkändes gäller en natursten med försänkt och målad text i blockstil. Att stenen skulle målas skulle ha stått i en separat kolumn, som avser just material och färg, och i så fall hade ansökan gått vidare till kyrkogårdsutskottet för granskning.

Annelie Sundlöf menar dock att familjen varit tydlig, både när ansökan fyllts i och när de pratat om hur stenen skulle se ut. Hon påpekar också att reglementet för hur den typen av gravstenar ska se ut ändrades efter att begravningen ägt rum, nämligen den 15 september.

Ärendet hamnade hos länsstyrelsen i Dalarnas län som har hand om begravningsfrågor. Där konstaterades att beslutet inte var korrekt fattat från början. Kyrkogårdsutskottet skickade sedermera en begäran om att den rosa gravstenen skulle tas bort vilket de anhöriga motsatte sig till.

På måndagen fick Annelie Sundlöf beslutet från länsstyrelsen där det står att gravstenen måste tas bort senast den 31 oktober.

– I det nya reglementet står det att det är tänkt att det ska vara natursten, tänkt, inte att det måste vara det och inte att stenen inte får vara målad. Det finns ju flera andra gravar som inte följer reglementet, med lyktor, minnessaker och planteringar, men de får vara som de är, säger hon.

Kritiken handlar alltså om dels vilket reglemente som avses, dels hur detta tolkas och efterföljs. Annelie Sundlöf känner också att kyrkogårdsförvaltningen av någon anledning riktat in sig på just dem.

– Det är de som ska sköta graven, städa bort gamla blommor och ljus, men det görs inte. Det är som en bestraffning. Vi får sköta allt sådant själva.

Det har nu gått mer än ett år sedan begravningen och Annelie Sundlöf berättar att hon och övriga familjen bara fått positiva kommentarer om gravstenen. Nära 600 personer har skrivit på en protestlista på internet.

– Jag ska överklaga beslutet så får vi se vad förvaltningsrätten säger. Ska vi behöva lyfta stenen för att följa nya regler så ska det väl vara lika för de andra.