2014-11-27 06:00

2015-02-13 14:32

"En viktig brandfackla"

MOBBNING PÅ ARBETSPLATSEN: Töres Theorell om Börje Erikssons bok Bakom leendet

”Det är inte längre kroppar utslitna av monotont fysiskt arbete som är dagens folkhälsoproblem. Det är ingen nyhet att hur vi har det på jobbet påverkar hälsan” skriver Börje Eriksson i inledningen till Bakom leendet.

Börje Eriksson har noterat att bakom en leende fasad kan det dölja sig en verklighet fylld av rädsla, stress och rivalitet.

– Jag vill berätta om hur en positiv arbetsgemenskap kan förvandlas till en fasansfull mardröm, tillägger han och påpekar att han vill försöka gestalta hur psykiska övergrepp kan bryta ned en människas inre styrka.

– Jag vill skapa förståelse för det ofattbara, fortsätter Börje Eriksson men ställer själv frågan om det går att förstå varför Gunnar Bärnarps fru Ann eller socialsekreteraren Lars Persson i Krokom tog sina liv på grund av relationerna på jobbet.

Börje Eriksson gör klart att han försöker klä enskilda berättelser i ett gemensamt politiskt språk. Han har från sin tid som bildlärare i Karlskoga själv erfarenhet av kränkande särbehandling. Förvaltningsdomstolen skriver i ett 17-sidigt utlåtande ”att ledningen och inblandade parter har utsatt Börje Eriksson för mobbning och kränkande särbehandling” och en så kallad vållandenämnd gjorde samma bedömning.

Viktig brandfackla

Boken Bakom leendet har i dagarna presenterats vid två presskonferenser i Stockholm. Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial medicin och rådgivare åt Stressforskningsinstitutet, medverkade vid en av dem och psykologen Lars Bagge vid den andra. Båda medverkar i boken där Töres Theorell i sitt företal bland annat skriver: ”Vi tycks vara i ett skede av vår samhällsutveckling som ökar risken för mobbning på arbetsplatserna. Det är mycket jag-orientering, ständiga omorganisationer, betoning på att man skall vara utbytbar, oheliga allianser mellan dem som blir utsatta och dem som borde hjälpa. De som upplever att de inte kan påverka sin arbetssituation löper också störst risk att råka illa ut. Allt detta beskrivs på ett mycket levande sätt i Börje Erikssons bok som därför kommer att bli en viktig brandfackla i diskussionen kring psykosocial arbetsmiljö och Sveriges efterblivenhet i de här frågorna.”

Processen förringar

Börje Eriksson träffar första gången psykologen Lars Bagge i hans kontor i Värtahamnen. I boken använder han några meningar som han tror att Bagge uttryckt många gånger.

– Processen förringar, förminskar och fördummar den som drabbas i omvärldens ögon och det sker genom attribueringar, det vill säga skitsnack, sådan är processens natur.

– Kan man däremot skapa dialog mellan parterna, en dialog öga mot öga, går det inte att driva genom ett felaktigt, fejkat och manipulerat perspektiv som tvingas på den drabbade. Det är ju inte offrets syn utan en falsk verklighet skapad av de mobbande som människorna runt omkring köper, tillägger Lars Bagge och slår fast att det är viktigt att ha strukturerade former för dialog på arbetsplatsen.

Börje Eriksson varvar sin egen historia med andras berättelser om hur de drabbats och han redogör för vad ett antal sakkunniga sagt. Han citerar representanter för fackförbund och tar upp motioner och uppmärksammade artiklar.

En thriller

Börje Eriksson anlägger ett brett perspektiv och han har själv betonat att han inte är ute efter att fästa någon enskild vid skampålen. Han vill blottlägga strukturer och processer och konstaterar bland annat att fackens roll i mobbningsprocesser är bekymmersam. Bakom leendet kan läsas som en thriller som gör läsaren mörkrädd. Inte minst uppgiften från Margaretha Strandmark, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet som ville undersöka hur dem som mobbar tänkt. Hon hade inga problem med att hitta drabbade, personer som mobbats, däremot var det omöjligt att hitta förövare. Hon kunde inte hitta någon som tagit till sig att deras beteende skadat en annan människa.

Börje Eriksson har noterat att bakom en leende fasad kan det dölja sig en verklighet fylld av rädsla, stress och rivalitet.

– Jag vill berätta om hur en positiv arbetsgemenskap kan förvandlas till en fasansfull mardröm, tillägger han och påpekar att han vill försöka gestalta hur psykiska övergrepp kan bryta ned en människas inre styrka.

– Jag vill skapa förståelse för det ofattbara, fortsätter Börje Eriksson men ställer själv frågan om det går att förstå varför Gunnar Bärnarps fru Ann eller socialsekreteraren Lars Persson i Krokom tog sina liv på grund av relationerna på jobbet.

Börje Eriksson gör klart att han försöker klä enskilda berättelser i ett gemensamt politiskt språk. Han har från sin tid som bildlärare i Karlskoga själv erfarenhet av kränkande särbehandling. Förvaltningsdomstolen skriver i ett 17-sidigt utlåtande ”att ledningen och inblandade parter har utsatt Börje Eriksson för mobbning och kränkande särbehandling” och en så kallad vållandenämnd gjorde samma bedömning.

Viktig brandfackla

Boken Bakom leendet har i dagarna presenterats vid två presskonferenser i Stockholm. Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial medicin och rådgivare åt Stressforskningsinstitutet, medverkade vid en av dem och psykologen Lars Bagge vid den andra. Båda medverkar i boken där Töres Theorell i sitt företal bland annat skriver: ”Vi tycks vara i ett skede av vår samhällsutveckling som ökar risken för mobbning på arbetsplatserna. Det är mycket jag-orientering, ständiga omorganisationer, betoning på att man skall vara utbytbar, oheliga allianser mellan dem som blir utsatta och dem som borde hjälpa. De som upplever att de inte kan påverka sin arbetssituation löper också störst risk att råka illa ut. Allt detta beskrivs på ett mycket levande sätt i Börje Erikssons bok som därför kommer att bli en viktig brandfackla i diskussionen kring psykosocial arbetsmiljö och Sveriges efterblivenhet i de här frågorna.”

Processen förringar

Börje Eriksson träffar första gången psykologen Lars Bagge i hans kontor i Värtahamnen. I boken använder han några meningar som han tror att Bagge uttryckt många gånger.

– Processen förringar, förminskar och fördummar den som drabbas i omvärldens ögon och det sker genom attribueringar, det vill säga skitsnack, sådan är processens natur.

– Kan man däremot skapa dialog mellan parterna, en dialog öga mot öga, går det inte att driva genom ett felaktigt, fejkat och manipulerat perspektiv som tvingas på den drabbade. Det är ju inte offrets syn utan en falsk verklighet skapad av de mobbande som människorna runt omkring köper, tillägger Lars Bagge och slår fast att det är viktigt att ha strukturerade former för dialog på arbetsplatsen.

Börje Eriksson varvar sin egen historia med andras berättelser om hur de drabbats och han redogör för vad ett antal sakkunniga sagt. Han citerar representanter för fackförbund och tar upp motioner och uppmärksammade artiklar.

En thriller

Börje Eriksson anlägger ett brett perspektiv och han har själv betonat att han inte är ute efter att fästa någon enskild vid skampålen. Han vill blottlägga strukturer och processer och konstaterar bland annat att fackens roll i mobbningsprocesser är bekymmersam. Bakom leendet kan läsas som en thriller som gör läsaren mörkrädd. Inte minst uppgiften från Margaretha Strandmark, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet som ville undersöka hur dem som mobbar tänkt. Hon hade inga problem med att hitta drabbade, personer som mobbats, däremot var det omöjligt att hitta förövare. Hon kunde inte hitta någon som tagit till sig att deras beteende skadat en annan människa.

  • Benny Abrahamsson