2016-06-28 06:00

2016-06-28 06:00

"Grönt ljus för vattnet är inte grönt ljus för fisket"

Åren efter den stora översvämningen vid millennieskiftet ökade fångsterna av fisk markant för att sen minska igen.
Det kan peka på att förändrad vattenkvalitet och tillgången på biologiskt material påverkar tillgången på fisk.

I en rapport som togs fram på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet av Magnus Andersson och Johnny Norrgård kan man se att fångsterna av vissa fiskarter vid Klarälvens mynning minskar från 1990 och framåt. Med ett stort undantag - åren efter översvämningen år 1999–2000. Den ökade tillgången av fisk höll i sig ett par år för att sedan gå tillbaka till ännu lägre nivåer än tidigare.

Magnus Andersson som numera är fiskerisamordnare på Jordbruksverket har inte tagit del av de resultat som Filippa Granberg och Elin Olsson kommit fram till och framhåller att det kan ha kommit fram nya data i studien som förklarar de olika resultaten.

Fisket i området kring Klarälven hade 2012, enligt rapporten, endast en sjättedel så hög avkastning av gös som den Kristinehamnsfiskare man använde som jämförelse i rapporten.

– Den naturliga cykeln för Klarälven är att den ibland ska svämma över och då föra med sig det biologiska material som finns vid strandzonerna i älven ut i sjön, säger Magnus Andersson.

Vid översvämningar blir vattnet brunare av mer organiskt material som sköljs med vilket gynnar vissa fiskarter som trivs i brunare vatten, exempelvis gös.

– Jag håller för sannolikt att fisken trivs i det vattnet. 2001-2002 gick Måns Bagges gösfiske upp. Det ser ut som om det berodde på översvämningen och bottenfaunan blev mer diversifierad. Fler bottenarter och mer av allt, säger Magnus Andersson.

Han misstänker också att EUs hårt ställda vattendirektiv inte är anpassade efter svenska förhållanden utan att reningen gör sjön för näringsfattig för fisken.

– Grönt ljus för vattnet är inte grönt ljus för fisket. Miljödirektiv kan missgynna artvariationen.

Men översvämningar är ingenting som övriga samhället vill ha och sedan 2008 regleras Klarälven och Vänern hårt.

– Vattenfall har ett regeringsuppdrag att minska översvämningsskadorna på samhället, säger Grete Algesten, vattenförvaltare på Länsstyrelsen i Värmland.

Intressena går isär.

Hon tror också att vattenreglering påverkar tillgången av fisk.

– Men det finns inget stöd för att det är en näringsproblematik. Jag tror att det finns andra faktorer som att till exempel att lekområden torrläggs. Det är väldigt komplext och många faktorer som samverkar. Vi har inte haft tillräcklig övervakning av Vänern, säger Grete Algesten.

I en rapport som togs fram på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet av Magnus Andersson och Johnny Norrgård kan man se att fångsterna av vissa fiskarter vid Klarälvens mynning minskar från 1990 och framåt. Med ett stort undantag - åren efter översvämningen år 1999–2000. Den ökade tillgången av fisk höll i sig ett par år för att sedan gå tillbaka till ännu lägre nivåer än tidigare.

Magnus Andersson som numera är fiskerisamordnare på Jordbruksverket har inte tagit del av de resultat som Filippa Granberg och Elin Olsson kommit fram till och framhåller att det kan ha kommit fram nya data i studien som förklarar de olika resultaten.

Fisket i området kring Klarälven hade 2012, enligt rapporten, endast en sjättedel så hög avkastning av gös som den Kristinehamnsfiskare man använde som jämförelse i rapporten.

– Den naturliga cykeln för Klarälven är att den ibland ska svämma över och då föra med sig det biologiska material som finns vid strandzonerna i älven ut i sjön, säger Magnus Andersson.

Vid översvämningar blir vattnet brunare av mer organiskt material som sköljs med vilket gynnar vissa fiskarter som trivs i brunare vatten, exempelvis gös.

– Jag håller för sannolikt att fisken trivs i det vattnet. 2001-2002 gick Måns Bagges gösfiske upp. Det ser ut som om det berodde på översvämningen och bottenfaunan blev mer diversifierad. Fler bottenarter och mer av allt, säger Magnus Andersson.

Han misstänker också att EUs hårt ställda vattendirektiv inte är anpassade efter svenska förhållanden utan att reningen gör sjön för näringsfattig för fisken.

– Grönt ljus för vattnet är inte grönt ljus för fisket. Miljödirektiv kan missgynna artvariationen.

Men översvämningar är ingenting som övriga samhället vill ha och sedan 2008 regleras Klarälven och Vänern hårt.

– Vattenfall har ett regeringsuppdrag att minska översvämningsskadorna på samhället, säger Grete Algesten, vattenförvaltare på Länsstyrelsen i Värmland.

Intressena går isär.

Hon tror också att vattenreglering påverkar tillgången av fisk.

– Men det finns inget stöd för att det är en näringsproblematik. Jag tror att det finns andra faktorer som att till exempel att lekområden torrläggs. Det är väldigt komplext och många faktorer som samverkar. Vi har inte haft tillräcklig övervakning av Vänern, säger Grete Algesten.