2017-09-05 16:28

2017-09-05 18:11

Varför mördar män sina döttrar?

HAMMARÖ: Viktigast att ha en förförståelse

Journalisten och författaren Mustafa Can skriver inte om hederskultur och hedersrelaterat våld i sina artiklar. Ämnet är ett minfält, säger han. Men han pratar om det.

Som när han föreläser inför målgruppen och, som i Skoghalls Folkets hus i tisdags, inför kommunanställd skolpersonal, räddningstjänst, socialtjänst, brottsofferjour, familjecentral och HVB-hemspersonal. Kort sagt de som kommer i kontakt med flickor, pojkar, kvinnor och män som har levt i en hederskultur. Arrangör är Hammarö kommuns integrationssamordnare.

– För att få en förståelse till bakgrunden att hedersrelaterat våld kan ske i Sverige måste man förstå varifrån de här männen kommer och vad de kommer till. Det handlar om kultur, traditioner och makt och inte om religion. Även om vissa religiösa ledare hävdar det. Det är som att prata med en vägg när man konfronterar dem. Gemensamt för alla i en hederskultur är att det finns en stark patriarkisk maktordning uppdelat i kön och ålder och där kvinnan alltid, reservationslöst, är underordnad mannen, säger Mustafa Can.

Stark hierarki

Han pratar om fysiskt, psykiskt, socialt och sexuellt våld. Och att det alltid handlar om kollektivets anseende, inte om en enskild mans handling. Och det handlar alltid om kvinnans sexualitet och strikta regler kring det.

– Det är fruktansvärt hierarkiskt. Kvinnan har inget privatliv och är ingen utan familjen och klanen. Heder definieras alltid av omvärldens kriterier och att vara utan heder är det värsta man kan vara. Det är också därför en drabbad kvinna sällan ser sig som ett offer. Det var ju hon som gjorde fel. Och det är en stor utmaning för er som jobbar med dessa flickor, att få dem att förstå att de är offer så de kan ta emot hjälp, fortsätter han.

Bredare insatser

Många män behåller och förstärker sina maktstrukturer när de kommer till Sverige.

– De har förlorat sin kultur och sin makt och vill ta tillbaka den i det nya samhället. Det blir en krock när öst möter väst, traditioner möter modern öppenhet. Här står individen i centrum, inte kollektivet. Det blir en splittring mellan två världar i stället för förståelse och enighet. Drömmen om hemlandet stärks och kan förstärka hederskulturen här, i ett samhälle de inte förstår sig på.

Så vad kan man göra för att förhindra hedersrelaterat våld i Sverige?

– Viktigaste är att ha en förförståelse för den här kulturen och att skapa samrådsgrupper mellan skola, socialtjänst och polis. Det måste pratas om de här frågorna bredare, i alla instanser. Och att folk från de här grupperna som bott här länge blir en bro mellan samhället här och deras kultur. Det är tjänster som kommunerna kan tillsätta.

– Sedan att inte ge ett öre till religiösa samfund som inte öppet tar avstånd från hederskultur, våld och könssegregation. De vet exakt hur de ska fylla i formulär för att få pengar, men sedan granskas de inte för att se att de efterlever dessa krav. Det är jätteviktigt.

Ny pjäs

Mustafa Can utvandrade från den fattiga byn Kurekan i turkiska Kurdistan med sin familj när han var sex år gammal och kom till Skövde där han växte upp. Genom att ta till sig språket, det litterära, kulturella, myndighetsspråk och svordomsspråk, har han blivit en prisad journalist och författare. Nu är han 48 år och debuterar som pjäsförfattare. Den handlar om de kvinnor som strider mot IS i Kobane i Syrien som han skrivet flera långa reportage om i Svenska Dagbladet. Pjäsen Frontens gryningsfärg har premiär 1 december på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

– Krig och historia är alltid sedd med mannen som måttstock, men i pjäsen är kriget sett genom kvinnornas ögon och baserade på sanna berättelser, vilket är jobbigt eftersom många av dem inte lever idag. De för ett tvåfrontskrig, mot maktstrukturer och de värsta kvinnohatarna IS. Nu lägger vi kriget i åskådarnas knä att reflektera över.

Integrationsdag

Den 5 oktober anordnas en integrationsdag på Skoghalls Folkets hus. Då föreläser Sara Mohammad, ordförande och grundare av riksorganisationen GAPF - Glöm aldrig Pela och Fadime, med titeln ”Varför fortsätter hedersrelaterat våld i Sverige?” Därefter en föreställning med Teater Tropos med titeln ”Vem kan du älska?”

Som när han föreläser inför målgruppen och, som i Skoghalls Folkets hus i tisdags, inför kommunanställd skolpersonal, räddningstjänst, socialtjänst, brottsofferjour, familjecentral och HVB-hemspersonal. Kort sagt de som kommer i kontakt med flickor, pojkar, kvinnor och män som har levt i en hederskultur. Arrangör är Hammarö kommuns integrationssamordnare.

– För att få en förståelse till bakgrunden att hedersrelaterat våld kan ske i Sverige måste man förstå varifrån de här männen kommer och vad de kommer till. Det handlar om kultur, traditioner och makt och inte om religion. Även om vissa religiösa ledare hävdar det. Det är som att prata med en vägg när man konfronterar dem. Gemensamt för alla i en hederskultur är att det finns en stark patriarkisk maktordning uppdelat i kön och ålder och där kvinnan alltid, reservationslöst, är underordnad mannen, säger Mustafa Can.

Stark hierarki

Han pratar om fysiskt, psykiskt, socialt och sexuellt våld. Och att det alltid handlar om kollektivets anseende, inte om en enskild mans handling. Och det handlar alltid om kvinnans sexualitet och strikta regler kring det.

– Det är fruktansvärt hierarkiskt. Kvinnan har inget privatliv och är ingen utan familjen och klanen. Heder definieras alltid av omvärldens kriterier och att vara utan heder är det värsta man kan vara. Det är också därför en drabbad kvinna sällan ser sig som ett offer. Det var ju hon som gjorde fel. Och det är en stor utmaning för er som jobbar med dessa flickor, att få dem att förstå att de är offer så de kan ta emot hjälp, fortsätter han.

Bredare insatser

Många män behåller och förstärker sina maktstrukturer när de kommer till Sverige.

– De har förlorat sin kultur och sin makt och vill ta tillbaka den i det nya samhället. Det blir en krock när öst möter väst, traditioner möter modern öppenhet. Här står individen i centrum, inte kollektivet. Det blir en splittring mellan två världar i stället för förståelse och enighet. Drömmen om hemlandet stärks och kan förstärka hederskulturen här, i ett samhälle de inte förstår sig på.

Så vad kan man göra för att förhindra hedersrelaterat våld i Sverige?

– Viktigaste är att ha en förförståelse för den här kulturen och att skapa samrådsgrupper mellan skola, socialtjänst och polis. Det måste pratas om de här frågorna bredare, i alla instanser. Och att folk från de här grupperna som bott här länge blir en bro mellan samhället här och deras kultur. Det är tjänster som kommunerna kan tillsätta.

– Sedan att inte ge ett öre till religiösa samfund som inte öppet tar avstånd från hederskultur, våld och könssegregation. De vet exakt hur de ska fylla i formulär för att få pengar, men sedan granskas de inte för att se att de efterlever dessa krav. Det är jätteviktigt.

Ny pjäs

Mustafa Can utvandrade från den fattiga byn Kurekan i turkiska Kurdistan med sin familj när han var sex år gammal och kom till Skövde där han växte upp. Genom att ta till sig språket, det litterära, kulturella, myndighetsspråk och svordomsspråk, har han blivit en prisad journalist och författare. Nu är han 48 år och debuterar som pjäsförfattare. Den handlar om de kvinnor som strider mot IS i Kobane i Syrien som han skrivet flera långa reportage om i Svenska Dagbladet. Pjäsen Frontens gryningsfärg har premiär 1 december på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

– Krig och historia är alltid sedd med mannen som måttstock, men i pjäsen är kriget sett genom kvinnornas ögon och baserade på sanna berättelser, vilket är jobbigt eftersom många av dem inte lever idag. De för ett tvåfrontskrig, mot maktstrukturer och de värsta kvinnohatarna IS. Nu lägger vi kriget i åskådarnas knä att reflektera över.

Integrationsdag

Den 5 oktober anordnas en integrationsdag på Skoghalls Folkets hus. Då föreläser Sara Mohammad, ordförande och grundare av riksorganisationen GAPF - Glöm aldrig Pela och Fadime, med titeln ”Varför fortsätter hedersrelaterat våld i Sverige?” Därefter en föreställning med Teater Tropos med titeln ”Vem kan du älska?”