2017-08-05 06:00

2017-08-05 10:34

Ideella sjöräddare är redo årets alla timmar

VÄRMLAND: Undsätter människor i nöd

Oavsett omständigheterna är eldsjälarna på Sjöräddningssällskapet alltid redo att rycka ut. Dygnet runt, under årets samtliga dagar står Värmlands kanske främsta ideella hjältar redo att hjälpa människor i sjönöd.

Vid kajen intill stationen i Lillängshamnen står Sjöräddningssällskapets två båtar och guppar i morgonsolen.

Robert Selling, som för dagen är befälhavare, sätter sig bakom ratten på båten Hammarö medan kollegan Jan Håkanson kastar loss.

– Vi har alltid olika roller, berättar Jan, samarbetet är oerhört viktigt och man måste lita på att alla i laget gör sin sak.

Medan Robert navigerar förbi småöarna utanför hamnen tilltar blåsten och vågorna växer.

– För alla som åker båt är det viktigt att ha koll på vädret, så att man inte blir överraskad, säger Jan, som även berättar att rätt utrustning, som sjökort och flytväst, är oerhört viktigt för alla på sjön.

Det håller Robert med om.

– Flytväst kan vara livsavgörande. Alla i båten, och inte bara barn och hund, bör ha flytväst, säger han, och berättar att larmen de rycker ut på varierar mycket.

Vanligast är motorhaveri eller grundstötning och på en vecka blir det i snitt runt fem larm.

Alltid redo

Sedan 1907 har den ideella föreningen bevakat svenska hav och sjöar. 90 år efter starten bildades stationen på Hammarö – där de frivilliga medarbetarna ständigt står redo att rycka ut på larm i Vänern.

– Det är bland det roligaste jag vet, att få vara på sjön och att få hjälpa människor, säger Robert, som varit aktiv sjöräddare i tio år.

”Aldrig fullärd”

Vid RS Hammarö är 25 sjöräddare aktiva och allt arbete sker ideellt vid sidan av andra sysselsättningar. En stor majoritet har egen båt privat och blev sjöräddare på grund av sitt intresse.

Förutom sjövana är det viktigt att som sjöräddare kunna behålla lugnet vid stressade situationer och vara i ett fysiskt bra skick.

Sjöräddarna betonar att man aldrig blir fullärd.

– Alla larm skiljer sig. Man lär sig alltid något nytt, säger Robert Selling.

– Det tycker jag är det bästa, att man aldrig riktig vet vad som väntar, vad nästa utryckning är för typ av larm, säger Jan Håkanson.

Ideellt – men kostar

Genom medlemsavgifter, sponsring och donationer går organisationen runt ekonomiskt. Alla pengar går oavkortat in i föreningen och används till utrustning för räddningsarbetet. För tillfället söker RS Hammarö donationer till en ny båt. Båten Rescue Hammarö har uppnått den rekommenderade livslängden, 25 år, och pengar behövs till en ny.

– Den som donerar huvuddelen av summan får namnge båten, berättar Robert, och sneglar på Sjöräddningens andra båt, Rescue Cacci, som är namngiven efter önskemål från donatorn.

Vid kajen intill stationen i Lillängshamnen står Sjöräddningssällskapets två båtar och guppar i morgonsolen.

Robert Selling, som för dagen är befälhavare, sätter sig bakom ratten på båten Hammarö medan kollegan Jan Håkanson kastar loss.

– Vi har alltid olika roller, berättar Jan, samarbetet är oerhört viktigt och man måste lita på att alla i laget gör sin sak.

Medan Robert navigerar förbi småöarna utanför hamnen tilltar blåsten och vågorna växer.

– För alla som åker båt är det viktigt att ha koll på vädret, så att man inte blir överraskad, säger Jan, som även berättar att rätt utrustning, som sjökort och flytväst, är oerhört viktigt för alla på sjön.

Det håller Robert med om.

– Flytväst kan vara livsavgörande. Alla i båten, och inte bara barn och hund, bör ha flytväst, säger han, och berättar att larmen de rycker ut på varierar mycket.

Vanligast är motorhaveri eller grundstötning och på en vecka blir det i snitt runt fem larm.

Alltid redo

Sedan 1907 har den ideella föreningen bevakat svenska hav och sjöar. 90 år efter starten bildades stationen på Hammarö – där de frivilliga medarbetarna ständigt står redo att rycka ut på larm i Vänern.

– Det är bland det roligaste jag vet, att få vara på sjön och att få hjälpa människor, säger Robert, som varit aktiv sjöräddare i tio år.

”Aldrig fullärd”

Vid RS Hammarö är 25 sjöräddare aktiva och allt arbete sker ideellt vid sidan av andra sysselsättningar. En stor majoritet har egen båt privat och blev sjöräddare på grund av sitt intresse.

Förutom sjövana är det viktigt att som sjöräddare kunna behålla lugnet vid stressade situationer och vara i ett fysiskt bra skick.

Sjöräddarna betonar att man aldrig blir fullärd.

– Alla larm skiljer sig. Man lär sig alltid något nytt, säger Robert Selling.

– Det tycker jag är det bästa, att man aldrig riktig vet vad som väntar, vad nästa utryckning är för typ av larm, säger Jan Håkanson.

Ideellt – men kostar

Genom medlemsavgifter, sponsring och donationer går organisationen runt ekonomiskt. Alla pengar går oavkortat in i föreningen och används till utrustning för räddningsarbetet. För tillfället söker RS Hammarö donationer till en ny båt. Båten Rescue Hammarö har uppnått den rekommenderade livslängden, 25 år, och pengar behövs till en ny.

– Den som donerar huvuddelen av summan får namnge båten, berättar Robert, och sneglar på Sjöräddningens andra båt, Rescue Cacci, som är namngiven efter önskemål från donatorn.

  • Johannes Ollson

Fakta - olyckor i vatten

• Den största delen av vattenolyckorna sker nära land i lugna vatten.

• De flesta drunkningsolyckorna inträffar i samband med fritidsbåtar och i samband med bad.

• Vid nio av tio dödsfall saknar personen flytväst.

• Varje år drunknar drygt 100 personer i svenska vatten. Mellan 2014-2016 drunknade i snitt 125 personer per år.

• Under de första sju månaderna 2017 hade 66 fall rapporterats, jämfört med 84 året innan.

• Majoriteten av de som drunknar är män. Perioden 2014-2016 var andelen män 84 procent.

• Omkring hälften av alla män som omkommer har alkohol i blodet.

• För barn mellan ett och sex år är drunkning den vanligaste dödsolyckan.

• De flesta fallen sker under sommarmånaderna, med en tydlig topp i juli.

Källa: MSB, Svenska livräddningssällskapet