2016-08-10 06:00

2016-08-10 08:48

Skärgårdsmuseet filial kan bli en skolö i Vänern

HAMMARÖ

Ögonblicket är Saltkråkan. Tjärlukten från Arne Ericssons snipa. Vågorna som slår mot stranden. Barnen som metar och håvar insekter på bryggan, och leker med lammen i hagen.
Men Hammarö skärgårdsmuseum är mer än så. Det är en fyrbåk som visar oss fram till något viktigt värmländskt, som för många nog legat glömt och gömt bakom den mäktiga skogen och de stora bruken.

Denna dag har Hammarö kommun dagläger för barn på museet.

– Barnen är oerhört viktiga för oss, säger intendent Lennart Ekengren.

Han kallar museet en katalysator. Det vackra huset på stranden, som kommunen köpte 2008, är bara första bokstaven i hans alfabet. Där finns en liten del av den fantastiska samling föremål från det gamla Vänerfisket som Arne Ericsson i Bäckvik testamenterade till kommunen. Det är den samlingen som utgör grunden för museet, och Lennart Ekengren har inte ord för att beskriva värdet av den kunskap och de föremål som hans vän Arne Ericsson bidragit med.

Ny utställning

I detta nu skapas en ny utställning i huset. Kicki Rask, som är museets utställningsformgivare och scenograf, om livet ute vid fyrarna på Vänern.

– Den handlar om fyrvaktarnas familjer, om hur livet var för barnen och kvinnorna. Kicki Rask växte själv upp på Lurö.

Utställningen invigs i slutet av augusti.

Friluftsmuseum

– Men huset är bara en liten del av skärgårdsmuseet. Visionen är mer av ett friluftsmuseum, mer Mariebergsskogen än Värmlands museum.

Vi går förbi en gammal repslagarbana och en stor gryta för tjärtillverkning, och ut på den lilla bryggan där barnen fiskar. Utsikten och strandkanten är bara den värd en utflykt hit ut.

Lennart Ekengren berättar om framtidens museum, om den 65 meter långa bryggan. Där ska finnas båthus för de värmländska rariteter som museet i dag visar på land, sjöbodar av gammal Vänermodell där man kan ha aktiviteter av olika slag, bryggutrymme för barnens fiske och längst ut plats för Polstjärnan, Bojorten eller andra fartyg som tar passagerare ut i skärgården.

Lennart Ekengren är redan i färd med att skapa filialer på öar därute. På Härö, där Hammaröfiskarna hade sitt vinterfiske, finns vidunderlig skönhet och tre överlevnadshus som de byggde för att övernatta när vinternätterna blev för våldsamma. Husen har börjat rustas upp.

Skolö

– Östra Söön vill vi göra till skolö. Vi vill att alla barn som bor på Hammarö får komma ut i skärgården minst ett par gånger under sin skoltid.

Det handlar om deras, om Hammarös och Värmlands historia och identitet menar Ekengren.

– Värmland är författarna, bruket, skogen och elden. Vi vill stärka identiteten. Berika historierna. 5 av 16 värmländska kommuner är kustkommuner. Vi har en stor skärgård. Kusten har betytt oerhört mycket för Värmlands utveckling och gör det än. Folk vill gärna bo och vistas nära vatten.

Lennart Ekengren pratar om fisket, om hamnarna, om den livsavgörande exporten som gick över Vänern.

– Men historien om de värmländska fritidsbåtarna är också viktig.

En Petterssonbåt byggd på 1910-talet på Bröderna Larssons varv i Kristinehamn finns på Hammarö skärgårds museum.

– Det är bland det finaste man kan tänka sig i fritidsbåtsväg. Jag hoppas hitta finansiärer så vi kan rusta upp den. Tänk mahognyn glänsande, som ny...

En Pepita II, en skärgårdskryssare, byggd 1930 i Arvika, med 15 kvadratmeter segelyta finns också att beskåda.

Hammarö skärgårdsmuseum har mycket för många redan, och är på väg med god fart åt flera håll.

– Jag drömde om det här i 20 år innan det blev verklighet, säger Lennart Ekengren. Vi har kommit längre än jag trodde på den här tiden.

Denna dag har Hammarö kommun dagläger för barn på museet.

– Barnen är oerhört viktiga för oss, säger intendent Lennart Ekengren.

Han kallar museet en katalysator. Det vackra huset på stranden, som kommunen köpte 2008, är bara första bokstaven i hans alfabet. Där finns en liten del av den fantastiska samling föremål från det gamla Vänerfisket som Arne Ericsson i Bäckvik testamenterade till kommunen. Det är den samlingen som utgör grunden för museet, och Lennart Ekengren har inte ord för att beskriva värdet av den kunskap och de föremål som hans vän Arne Ericsson bidragit med.

Ny utställning

I detta nu skapas en ny utställning i huset. Kicki Rask, som är museets utställningsformgivare och scenograf, om livet ute vid fyrarna på Vänern.

– Den handlar om fyrvaktarnas familjer, om hur livet var för barnen och kvinnorna. Kicki Rask växte själv upp på Lurö.

Utställningen invigs i slutet av augusti.

Friluftsmuseum

– Men huset är bara en liten del av skärgårdsmuseet. Visionen är mer av ett friluftsmuseum, mer Mariebergsskogen än Värmlands museum.

Vi går förbi en gammal repslagarbana och en stor gryta för tjärtillverkning, och ut på den lilla bryggan där barnen fiskar. Utsikten och strandkanten är bara den värd en utflykt hit ut.

Lennart Ekengren berättar om framtidens museum, om den 65 meter långa bryggan. Där ska finnas båthus för de värmländska rariteter som museet i dag visar på land, sjöbodar av gammal Vänermodell där man kan ha aktiviteter av olika slag, bryggutrymme för barnens fiske och längst ut plats för Polstjärnan, Bojorten eller andra fartyg som tar passagerare ut i skärgården.

Lennart Ekengren är redan i färd med att skapa filialer på öar därute. På Härö, där Hammaröfiskarna hade sitt vinterfiske, finns vidunderlig skönhet och tre överlevnadshus som de byggde för att övernatta när vinternätterna blev för våldsamma. Husen har börjat rustas upp.

Skolö

– Östra Söön vill vi göra till skolö. Vi vill att alla barn som bor på Hammarö får komma ut i skärgården minst ett par gånger under sin skoltid.

Det handlar om deras, om Hammarös och Värmlands historia och identitet menar Ekengren.

– Värmland är författarna, bruket, skogen och elden. Vi vill stärka identiteten. Berika historierna. 5 av 16 värmländska kommuner är kustkommuner. Vi har en stor skärgård. Kusten har betytt oerhört mycket för Värmlands utveckling och gör det än. Folk vill gärna bo och vistas nära vatten.

Lennart Ekengren pratar om fisket, om hamnarna, om den livsavgörande exporten som gick över Vänern.

– Men historien om de värmländska fritidsbåtarna är också viktig.

En Petterssonbåt byggd på 1910-talet på Bröderna Larssons varv i Kristinehamn finns på Hammarö skärgårds museum.

– Det är bland det finaste man kan tänka sig i fritidsbåtsväg. Jag hoppas hitta finansiärer så vi kan rusta upp den. Tänk mahognyn glänsande, som ny...

En Pepita II, en skärgårdskryssare, byggd 1930 i Arvika, med 15 kvadratmeter segelyta finns också att beskåda.

Hammarö skärgårdsmuseum har mycket för många redan, och är på väg med god fart åt flera håll.

– Jag drömde om det här i 20 år innan det blev verklighet, säger Lennart Ekengren. Vi har kommit längre än jag trodde på den här tiden.

Hammarö skärgårdsmuseum

Skärgårdsmuseet öppnade i september 2009. Basutställningen är uppbyggd runt några föremål ur den stora unika samling föremål från det gamla Vänerfisket som Arne Ericsson testamenterat. Den 27 augusti invigs en ny utställning: Livet på Vänerns fyrplatser.