(Vatten)fall för polisen
MILJÖ: Olagliga stränder och diken?
;)
Foto: Olle Persson/PREFO [Förstora]
;)
Foto: Diken Fotobilaga Mangskogs Fjäll [Förstora]
Tre värmlänningar har anmälts för miljöbrott i sommar.
I går berättade NWT om den 83-årige ex-politikern i Eda som har grävt så många diken i en sumpåker att sonen som äger marken kan få böter.
I Hagfors har en villaägare anmälts för olaglig muddring.
– Inte utan att man blir besviken, förvånad och lätt chockad, säger en man som skulle ner och fiska vid Sättrastrand.
Stigen borta
Borta var stigen och vid sjökanten låg en ”playa” som nu är övervuxen med gräs. Vilken skada muddringen kan ha gjort på livet i sjön Värmullen är det ingen som vet, eftersom länsstyrelsen aldrig blev tillfrågad.
Nu är grävaren anmäld till miljöåklagare i Göteborg.
I Mangskog nordöst om Arvika grävde en markägare diken i en sumpmark ner mot sjön Stora Salungen.
Är det inte bra, tänker vanligt folk, om sumpmarker vattnas ur?
Icke, förklarar byrådirektör Peter Andersson på Länsstyrelsen i Värmland:
– Att utföra grävarbeten i vatten vid fel årstid kan få stora negativa konsekvenser på organismerna. Fisk, kräftor, grodor och andra arter kan få sina lekplatser förstörda eller rommen dödad av slam och sediment.
Goda råd till grävare
Ett gott råd till alla som ska rensa diken är att söka samråd med länsstyrelsen, fortsätter han.
– Det blir ofta att man gräver lite extra och därmed fördjupar och breddar diket, vilket kan leda till en uttorkning av känsliga våtmarker.
Så här säger miljölagen:
För markavvattning krävs tillstånd. I södra Sverige med Säffle, Grums, Kristinehamn och Karlstad är det till och med förbjudet.
Sedan 2008 har alla som sökt tillstånd för att gräva nya diken i Värmland fått det.
– Men hittills har vi inte fått in någon våtmarksutdikning, vilket sannolikt inte skulle få tillstånd med tanke på naturvärdena, säger Peter Andersson.
Inom skogsbruket får man anlägga så kallade skyddsdiken, då grundvattnet ofta stiger efter en avverkning.
– Skyddsdiken är grunda diken 30–50 centimeter och de får inte rensas, utan ska på sikt växa igen.
Befintliga diken på en fastighet får underhållas till tidigare bredd och djup.
– Här är ett problem om man inte har ett tillståndsgivet dikessystem.
Inom skogsbruket ska samrådet göras med Skogsstyrelsen.
Gamla lagar
Lagarna kring den här verksamheten härrör från 1879 års dikningslag och 1918 års vattenlag.
Det finns flera domar från Miljööverdomstolen som gett avvattningsföretag rätt att rensa inom Natura 2000-områden, något som Peter Andersson förstår upprördheten över.
– Men så länge lagstiftaren inte ändrar på lagen...
