2017-08-21 06:00

2017-08-21 06:00

Han tar sikte mot det nya jaktåret

MÅNDAGSINTERVJUN: Ingemar Tönnberg, ordförande i Jägareförbundet Värmland

Nyligen inleddes årets jaktsäsong. Det är lika spännande varje år, tycker Jägareförbundet Värmlands ordförande Ingemar Tönnberg.
Som vanligt står vargdebatten högt på dagordningen.

Värmland är ett län där jakten ständigt engagerar invånarna. I drygt två år har Ingemar Tönnberg varit ordförande i Jägareförbundet Värmland, men jaktintresset har funnits sedan barnsben.

– Jakten är ett kulturarv som förs vidare från generation till generation, säger Ingemar Tönnberg om jaktens status i Värmland.

Bockjakten i länet drog i gång i onsdags och under måndagen startar björnjakten där två björnhannar får fällas.

Tidigare har länsstyrelsen beslutat att det inte får bedrivas någon björnjakt i Värmlands nordvästra hörn. I fredags kom länsstyrelsen med ett nytt beslut som gör det tillåtet att bedriva björnjakt i hela länet, dock utan hund i det tidigare förbjudna området.

Vilka förväntningar har du på det nya jaktåret?

– Precis som alla jägare förväntar jag mig ett bra jaktår. Jag är glatt överraskad över att länsstyrelsen tog det beslutet som de tog.

Sedan rullar det på med älgjakten. Den startar alltid den andra måndagen i oktober, utom i den norra delen som har septemberjakt.

– Vi har haft lite klent med älg i Värmland under några år, men det ser ut att vara på väg uppåt. Tilldelningen har ökat med nio procent från 3319 i fjol, till 3582 i år.

– Framöver kommer det ett beslut om det blir vargjakt. Värmland bär en stor börda med vargen här. Jag ser fram emot att man tänker till och minskar på det trycket som vi har här. I rimlighetens namn ska de flesta vargarna tas här i Värmland, där trycket är som störst.

Hur påverkar vargen?

– Det är en oro för de som har hund och de som bor på landsbygden och vill vistas i naturen. Framförallt drabbar det de som har djurhållning, de sätter upp rovdjursstängsel, men ibland hjälper det inte.

Hur tycker du att förståelsen för det här problemet är?

– De som bor på landsbygden förstår, men storstadsborna förstår inte. Jag brukar säga att de är balkongbiologer som försöker att styra i naturen. Jag förstår personer som har mist sin hund och blir aggressiva. Det är inte rätt att vargar ska springa inne i samhällen.

Är det rimligt att jämföra dagens nivå på antalet älgar, med en tid då det var väldigt mycket älg och det inte fanns någon varg överhuvudtaget?

– Det är inte bara vargen som har gjort att älgstammen har minskat, det är vi jägare också. Vi har kanske inte haft kunskapen om hur mycket varg det har funnits på vissa områden. Vi får rannsaka oss själva, vi har kanske jagat för hårt. Det är en svår omställning för jägare och jaktlagen, när man börjar med hårdare restriktioner. Man har varit van vid att man får sin köttbalja, nu kanske man är nere på att man får en bärkasse.

Har du blivit hotad någon gång med tanke på att vargen är ett ämne som engagerar väldigt många?

– Nej, det har jag inte upplevt.

Vad är det för typ av kritik som du stöter på?

– Man kan få kritik internt, för att man gör för lite. Många vill ha en nollvision, men nu har riksdagen tagit ett beslut om att vi ska ha varg och då får vi sträva mot att vi ska ha så lite varg som möjligt. Max en till två revir i Värmland tycker jag.

Det finns de som upplever dig som anonym. Hur försöker du att leda Jägareförbundet?

– Vi har olika ansvarsområden som jag delar ut. Min filosofi är inte att jag ska stå på barrikaden. Sen bor jag utanför Hagfors och många reportrar åker inte så långt, det blir de som sitter i Karlstad som får göra de flesta uttalandena.

Det blir fler vildsvin i länet. Hur påverkar det?

– Det är ett jaktbart vilt till som har sina tjusningar och sina problem. Vi får lära oss hur man förvaltar vildsvin av de län som har haft vildsvin länge. Vi håller på med information och föreläsningar om hur man hanterar det.

Vad jagar du helst själv?

– Jag jagar helst älg med löshund. Förr i tiden jagade jag också mycket hare med en stövare, men när vargen kom in i bilden blev det olustigt. Det är tryggare att jaga med löshund, för den använder alla sinnen. En harhund använder i stort sett bara lukten, och kan lätt bli överraskad av en varg.

Ingemar Tönnberg har tidigare varit ledamot och ordförande i Hagfors jaktvårdskrets under många år. Han lyfter fram sitt stora intresse för natur och jakt som anledningen till att han tackade ja till sitt nuvarande uppdrag. När han tillträdde sa han att ett av hans stora mål, var att få fler kvinnor och ungdomar att bli mer jaktintresserade.

Hur har du lyckats med den ambitionen?

– Totalt sett i Sverige har kvinnorna ökat i antal. Vi jobbar aktivt med information och det finns ett kvinnligt nätverk som heter JAQT, där kvinnor går ihop och har egna jakter och sådana saker. I andra län finns det bara kvinnor i vissa jaktlag. I min styrelse här i Värmland är tre av sju personer kvinnor. I ett jaktlag med bara kvinnor blir det en mjukare gång, vilket jag tycker är positivt.

Hur ser tillväxten av yngre jägare ut?

– Jag önskar att det vore fler ungdomar. Ungdomen i dag sitter kanske framför en dator och spelar jaktspel. Förr hade skolorna i Norra Värmland jaktlov och ungarna var med och jagade.

Hur ska ni få ungdomarna från datorn till skogen?

– Det handlar om information. Det finns alltid ungdomar som är intresserade, men när man blir 18 börjar man jobba och skaffa familj. När man kommer upp i 30- eller 40-årsåldern kanske man börjar jaga mer aktivt. Många nya är i den åldern.

Vad vill du uppnå som ordförande?

– Jag vill se att vi får en förvaltning av alla slags djur, så att man kan förutsätta saker. Har man en viss nivå på populationen av till exempel varg, ska man kunna veta hur många som vi får jaga året därpå.

Fler och fler väljer bort att äta kött. Hur påverkar det er?

– Jag äter hellre viltmat än mat som jag köper i affären, för då vet jag vad jag äter. Det är miljösmart mat som inte har transporterats över hela världen.

Hur tror du att framtiden för värmländsk jakt kommer att se ut?

– Vi får hoppas på att det vänder och blir bättre, framför allt älgjakten som är ryggraden i Värmland. Jag hoppas också att vi får andra djurarter som kan jagas, Sörmland har till exempel älg, kronhjort, dovhjort och vildsvin. Personligen hoppas jag att rovdjurstrycket minskar, så att harjakten kan komma tillbaka till Värmland. Stövarjakten är överhuvudtaget en fin jakt. Många stövarjägare i Värmland har tagit sitt pick och pack och dragit norrut, dit det inte finns varg.

Värmland är ett län där jakten ständigt engagerar invånarna. I drygt två år har Ingemar Tönnberg varit ordförande i Jägareförbundet Värmland, men jaktintresset har funnits sedan barnsben.

– Jakten är ett kulturarv som förs vidare från generation till generation, säger Ingemar Tönnberg om jaktens status i Värmland.

Bockjakten i länet drog i gång i onsdags och under måndagen startar björnjakten där två björnhannar får fällas.

Tidigare har länsstyrelsen beslutat att det inte får bedrivas någon björnjakt i Värmlands nordvästra hörn. I fredags kom länsstyrelsen med ett nytt beslut som gör det tillåtet att bedriva björnjakt i hela länet, dock utan hund i det tidigare förbjudna området.

Vilka förväntningar har du på det nya jaktåret?

– Precis som alla jägare förväntar jag mig ett bra jaktår. Jag är glatt överraskad över att länsstyrelsen tog det beslutet som de tog.

Sedan rullar det på med älgjakten. Den startar alltid den andra måndagen i oktober, utom i den norra delen som har septemberjakt.

– Vi har haft lite klent med älg i Värmland under några år, men det ser ut att vara på väg uppåt. Tilldelningen har ökat med nio procent från 3319 i fjol, till 3582 i år.

– Framöver kommer det ett beslut om det blir vargjakt. Värmland bär en stor börda med vargen här. Jag ser fram emot att man tänker till och minskar på det trycket som vi har här. I rimlighetens namn ska de flesta vargarna tas här i Värmland, där trycket är som störst.

Hur påverkar vargen?

– Det är en oro för de som har hund och de som bor på landsbygden och vill vistas i naturen. Framförallt drabbar det de som har djurhållning, de sätter upp rovdjursstängsel, men ibland hjälper det inte.

Hur tycker du att förståelsen för det här problemet är?

– De som bor på landsbygden förstår, men storstadsborna förstår inte. Jag brukar säga att de är balkongbiologer som försöker att styra i naturen. Jag förstår personer som har mist sin hund och blir aggressiva. Det är inte rätt att vargar ska springa inne i samhällen.

Är det rimligt att jämföra dagens nivå på antalet älgar, med en tid då det var väldigt mycket älg och det inte fanns någon varg överhuvudtaget?

– Det är inte bara vargen som har gjort att älgstammen har minskat, det är vi jägare också. Vi har kanske inte haft kunskapen om hur mycket varg det har funnits på vissa områden. Vi får rannsaka oss själva, vi har kanske jagat för hårt. Det är en svår omställning för jägare och jaktlagen, när man börjar med hårdare restriktioner. Man har varit van vid att man får sin köttbalja, nu kanske man är nere på att man får en bärkasse.

Har du blivit hotad någon gång med tanke på att vargen är ett ämne som engagerar väldigt många?

– Nej, det har jag inte upplevt.

Vad är det för typ av kritik som du stöter på?

– Man kan få kritik internt, för att man gör för lite. Många vill ha en nollvision, men nu har riksdagen tagit ett beslut om att vi ska ha varg och då får vi sträva mot att vi ska ha så lite varg som möjligt. Max en till två revir i Värmland tycker jag.

Det finns de som upplever dig som anonym. Hur försöker du att leda Jägareförbundet?

– Vi har olika ansvarsområden som jag delar ut. Min filosofi är inte att jag ska stå på barrikaden. Sen bor jag utanför Hagfors och många reportrar åker inte så långt, det blir de som sitter i Karlstad som får göra de flesta uttalandena.

Det blir fler vildsvin i länet. Hur påverkar det?

– Det är ett jaktbart vilt till som har sina tjusningar och sina problem. Vi får lära oss hur man förvaltar vildsvin av de län som har haft vildsvin länge. Vi håller på med information och föreläsningar om hur man hanterar det.

Vad jagar du helst själv?

– Jag jagar helst älg med löshund. Förr i tiden jagade jag också mycket hare med en stövare, men när vargen kom in i bilden blev det olustigt. Det är tryggare att jaga med löshund, för den använder alla sinnen. En harhund använder i stort sett bara lukten, och kan lätt bli överraskad av en varg.

Ingemar Tönnberg har tidigare varit ledamot och ordförande i Hagfors jaktvårdskrets under många år. Han lyfter fram sitt stora intresse för natur och jakt som anledningen till att han tackade ja till sitt nuvarande uppdrag. När han tillträdde sa han att ett av hans stora mål, var att få fler kvinnor och ungdomar att bli mer jaktintresserade.

Hur har du lyckats med den ambitionen?

– Totalt sett i Sverige har kvinnorna ökat i antal. Vi jobbar aktivt med information och det finns ett kvinnligt nätverk som heter JAQT, där kvinnor går ihop och har egna jakter och sådana saker. I andra län finns det bara kvinnor i vissa jaktlag. I min styrelse här i Värmland är tre av sju personer kvinnor. I ett jaktlag med bara kvinnor blir det en mjukare gång, vilket jag tycker är positivt.

Hur ser tillväxten av yngre jägare ut?

– Jag önskar att det vore fler ungdomar. Ungdomen i dag sitter kanske framför en dator och spelar jaktspel. Förr hade skolorna i Norra Värmland jaktlov och ungarna var med och jagade.

Hur ska ni få ungdomarna från datorn till skogen?

– Det handlar om information. Det finns alltid ungdomar som är intresserade, men när man blir 18 börjar man jobba och skaffa familj. När man kommer upp i 30- eller 40-årsåldern kanske man börjar jaga mer aktivt. Många nya är i den åldern.

Vad vill du uppnå som ordförande?

– Jag vill se att vi får en förvaltning av alla slags djur, så att man kan förutsätta saker. Har man en viss nivå på populationen av till exempel varg, ska man kunna veta hur många som vi får jaga året därpå.

Fler och fler väljer bort att äta kött. Hur påverkar det er?

– Jag äter hellre viltmat än mat som jag köper i affären, för då vet jag vad jag äter. Det är miljösmart mat som inte har transporterats över hela världen.

Hur tror du att framtiden för värmländsk jakt kommer att se ut?

– Vi får hoppas på att det vänder och blir bättre, framför allt älgjakten som är ryggraden i Värmland. Jag hoppas också att vi får andra djurarter som kan jagas, Sörmland har till exempel älg, kronhjort, dovhjort och vildsvin. Personligen hoppas jag att rovdjurstrycket minskar, så att harjakten kan komma tillbaka till Värmland. Stövarjakten är överhuvudtaget en fin jakt. Många stövarjägare i Värmland har tagit sitt pick och pack och dragit norrut, dit det inte finns varg.

  • Jonas Berglund

Ingemar Tönnberg

Ålder: 62 år

Bor: I Gustavsfors, nordöst om Hagfors

Äter: Allt, men helst viltkött, det är miljösmart mat.

Dricker: Vatten, något glas whiskey och någon öl.

Lyssnar på: Jag lyssnar på all musik. Jag tycker mycket om dansmusik, som jag har växt upp med. Jag tycker också om dragspelsmusik.

Ser på: Mycket på djurprogram och kunskapskanalen. Jag följer nyheter, aktuellt och Värmlandsnytt för att hålla mig uppdaterad så mycket som möjligt.

Fritidssyssla: Jakt och fiske.

Aktuell: Som ordförande i Jägareförbundet Värmland. Årets jaktsäsong har nyligen inletts med bockjakt. Under måndagen startar björnjakten.