2015-11-06 06:00

2015-11-06 06:00

Satsning på naturskydd

MILJÖMÅL: Ett rejält tillskott de närmaste åren

Anslaget för skydd av värdefull natur får ett rejält tillskott de närmaste åren i regeringens budgetförslag. Det föreslås 553 miljoner kronor utöver redan anvisade 715 miljoner kronor årligen under 2016-2019.

– En välkommen höjning för skyddet av svensk natur men det räcker inte för att nå gällande mål och åtaganden och klara det uppdämda behov som finns när det gäller att ersätta markägare med skyddsvärda skogar. Vi har därför bland annat föreslagit att ersättningsmarker för skydd av skog behöver avdelas, säger Olle Höjer, sakkunnig vid Naturvårdsverket.

En bidragande orsak till det uppdämda behovet är att anslagen drogs ner markant av förra regeringen samtidigt som skyddet fördyrades kraftigt. För tre år sedan låg anslaget på 580 miljoner kronor, att jämföra med närmare en miljard några år tidigare.

Bättre förutsättningar

Mindre med pengar och ett fördyrat skydd genom ändrade ersättningsregler som höjde kostnaden med 25 procent gjorde att det blivit mindre skog skyddad under de sista åren.

– Skyddstakten har gått ner ett antal år i rad men nu kommer vi kunna vända den trenden som det ser ut. Den föreslagna höjningen av anslaget är mer i paritet med vad som kan leda till en positiv utveckling när det gäller skyddet och bättre förutsättningar att nå mål och internationella åtaganden, konstaterar Höjer.

Bytesmark

– Innan årets höjning av anslaget hade vi under flera år betydligt mindre pengar än tidigare men vi har ju haft ersättningsmarker och de är nu närmast förbrukade vilket är en brist. Ersättningsmarker är ett viktigt komplement för att genomföra skyddet av naturskogar, säger Höjer.

Det var under dåvarande miljöminister Andreas Carlgrens tid som det avdelades marker från Svea skog för att kompensera framförallt stora skogsbolag vid reservatsbildningar.

– Det gjorde att vi kunde skydda många naturskogar genom att kompensera med ersättningsskog. Vi har föreslagit till regeringen att ytterligare ersättningsmarker ska avdelas för naturskydd men där är vi inte ännu, säger Höjer.

För låg bemanning

Ett problem som Höjer ser när det gäller möjligheterna att kunna komma ikapp med reservatsbildning är att länsstyrelserna har för lite resurser för att genomföra skyddet.

– Den nivå man ligger på i bemanningen är ungefär hälften mot vad Naturvårdsverket och länsstyrelserna bedömt skulle behövas, enligt Höjer som menar att den höjning av förvaltningsanslaget till de 21 länsstyrelserna med totalt runt 20 miljoner kronor är liten i sammanhanget.

Når inte miljömålen

– Det är inte så att detta kommer att hindra genomförandet generellt nästa år då vi har stora uppdämda skyddsbehov och kommer kunna börja förhandlingar och genomföra marklösen och ersätta markägare. Men förutsättningarna för ett genomförande ser just nu ut att vara allvarligt begränsade i flera län vilket är bekymmersamt. Skyddet ska ju konsolideras och genomföras och det görs av länsstyrelsernas experter och handläggare, säger Höjer.

Naturvårdsverket har tidigare konstaterat att det uppsatta miljömålet om att 17 procent av landytan ska ha ett ekologiskt representativt skydd 2020 inte kommer att uppnås med nuvarande takt. Totalt omfattas drygt 13 procent av landarealen av formellt skyddade områden. Av skogsmarken är cirka 8 procent skyddad och mer skog behöver skyddas för att nå mål och åtaganden, enligt Naturvårdsverket.

Enligt SCB var 876 000 hektar skogsmark skyddad vid utgången av 2014. Enligt Naturvårdsverkets sammanställningar omfattas en lika stor yta av kända oskyddade värdekärnor i produktiv skog enbart nedan fjällregionen.

För innevarande år är budgeten för skydd av värdefull natur 960 miljoner kronor då det anslogs ett tillskott på cirka 250 miljoner kronor för att täcka en del av kostnaderna för den stora skogsbrännan i Västmanland. Och för de kommande fyra åren föreslås anslaget ligga på cirka 1,3 miljarder per år.

– En välkommen höjning för skyddet av svensk natur men det räcker inte för att nå gällande mål och åtaganden och klara det uppdämda behov som finns när det gäller att ersätta markägare med skyddsvärda skogar. Vi har därför bland annat föreslagit att ersättningsmarker för skydd av skog behöver avdelas, säger Olle Höjer, sakkunnig vid Naturvårdsverket.

En bidragande orsak till det uppdämda behovet är att anslagen drogs ner markant av förra regeringen samtidigt som skyddet fördyrades kraftigt. För tre år sedan låg anslaget på 580 miljoner kronor, att jämföra med närmare en miljard några år tidigare.

Bättre förutsättningar

Mindre med pengar och ett fördyrat skydd genom ändrade ersättningsregler som höjde kostnaden med 25 procent gjorde att det blivit mindre skog skyddad under de sista åren.

– Skyddstakten har gått ner ett antal år i rad men nu kommer vi kunna vända den trenden som det ser ut. Den föreslagna höjningen av anslaget är mer i paritet med vad som kan leda till en positiv utveckling när det gäller skyddet och bättre förutsättningar att nå mål och internationella åtaganden, konstaterar Höjer.

Bytesmark

– Innan årets höjning av anslaget hade vi under flera år betydligt mindre pengar än tidigare men vi har ju haft ersättningsmarker och de är nu närmast förbrukade vilket är en brist. Ersättningsmarker är ett viktigt komplement för att genomföra skyddet av naturskogar, säger Höjer.

Det var under dåvarande miljöminister Andreas Carlgrens tid som det avdelades marker från Svea skog för att kompensera framförallt stora skogsbolag vid reservatsbildningar.

– Det gjorde att vi kunde skydda många naturskogar genom att kompensera med ersättningsskog. Vi har föreslagit till regeringen att ytterligare ersättningsmarker ska avdelas för naturskydd men där är vi inte ännu, säger Höjer.

För låg bemanning

Ett problem som Höjer ser när det gäller möjligheterna att kunna komma ikapp med reservatsbildning är att länsstyrelserna har för lite resurser för att genomföra skyddet.

– Den nivå man ligger på i bemanningen är ungefär hälften mot vad Naturvårdsverket och länsstyrelserna bedömt skulle behövas, enligt Höjer som menar att den höjning av förvaltningsanslaget till de 21 länsstyrelserna med totalt runt 20 miljoner kronor är liten i sammanhanget.

Når inte miljömålen

– Det är inte så att detta kommer att hindra genomförandet generellt nästa år då vi har stora uppdämda skyddsbehov och kommer kunna börja förhandlingar och genomföra marklösen och ersätta markägare. Men förutsättningarna för ett genomförande ser just nu ut att vara allvarligt begränsade i flera län vilket är bekymmersamt. Skyddet ska ju konsolideras och genomföras och det görs av länsstyrelsernas experter och handläggare, säger Höjer.

Naturvårdsverket har tidigare konstaterat att det uppsatta miljömålet om att 17 procent av landytan ska ha ett ekologiskt representativt skydd 2020 inte kommer att uppnås med nuvarande takt. Totalt omfattas drygt 13 procent av landarealen av formellt skyddade områden. Av skogsmarken är cirka 8 procent skyddad och mer skog behöver skyddas för att nå mål och åtaganden, enligt Naturvårdsverket.

Enligt SCB var 876 000 hektar skogsmark skyddad vid utgången av 2014. Enligt Naturvårdsverkets sammanställningar omfattas en lika stor yta av kända oskyddade värdekärnor i produktiv skog enbart nedan fjällregionen.

För innevarande år är budgeten för skydd av värdefull natur 960 miljoner kronor då det anslogs ett tillskott på cirka 250 miljoner kronor för att täcka en del av kostnaderna för den stora skogsbrännan i Västmanland. Och för de kommande fyra åren föreslås anslaget ligga på cirka 1,3 miljarder per år.