Ericsson nobbar att sponsra fibernätverk
VÄRMSKOG: L M Ericsson-gårdens inkoppling räddas av entreprenörer
Men telekomjätten Ericsson vill varken sponsra fibernätet eller en inkoppling till museet.
Lars Magnus Ericsson föddes på gården Nordtomta i Vegerbol i Värmskog 1846 och grundade 1876 det som utvecklade sig till världsbolaget Ericsson. I museet visas Lars Magnus telefoner som i dag är en teknikhistorisk skatt.
Och snart får dessa första exempel på telekommunikation sällskap av den senaste tekniken – fiberoptik. Just nu pågår utbyggnaden av ett fibernät i Värmskog dit cirka 280 hushåll ska ansluta sig. Men det var nära att telefonmuseet på Nordtomta aldrig blev inkopplat.
Anledningen var att Ericsson har sagt nej både till att sponsra delar av utbyggnaden av fibernätet i telekomfadern L M Ericssons födelseort med fibermaterialet (cirka 700 000 kronor) eller stå för kostnaderna för att få telefonmuseet inkopplat på nätet.
– En anslutning kostar 20 000 kronor och det är pengar som inte hembygdsföreningen har råd med. Därför trodde vi att Ericsson kunde tänka sig att stå för den kostnaden med tanke på att det var här deras grundare växte upp, säger Sigurd Bengtsson, ordförande i Värmskogs hembygdsförening som driver L M Ericsson-gården och telefonmuseet.
Vill inte ställa upp
Men det blev kalla handen från jättekoncernen. Så här säger man på Ericsson om varför det inte blev några pengar:
– Vi har genom åren bidragit med både museiföremål, mobiltelefoner, böcker, dator och finansiella medel för att stötta det arbete som föreningen gör för att bevara och visa upp gården för besökare. Hembygdsföreningens behov av kommunikationstjänster är dock inte något som ligger inom ramen för vårt åtagande gentemot dem, säger Yvonne Edenholm på Ericsson.
”Telekommunikationens vagga”
I stället var det huvudentreprenören Infratek med sina samarbetspartners Nexans som står för fibermaterialet och Malmqvist compact maskiner som gör schaktarbetena som sponsrar fiberdragningen till gården.
– Det här var ju telekommunikationens vagga i Sverige och kan vi hjälpa till att lyfta fram det och bidra till att museet får del av den nya tekniken så är det ju bra, säger Stefan Sillén, avdelningschef på Infratek.
– Vi är förstås väldigt tacksamma att de ställer upp. Fibertekniken förenklar vårt arbete på museet och den gör samtidigt att cirkeln så att säga är sluten. Då har vi både de första telefonerna och den senaste blixtsnabba tekniken, säger Sigurd Bengtsson.
