2017-08-11 06:00

2017-08-11 10:21

Gåsborns nyblivna mästarinna

HÄLLEFORS: "Jag hade räknat med att bli sist, och så går jag och vinner allting. Det var en konstig känsla att ta in."

Hon påstår sig inte lägga alltför mycket tid på det, och den gamla tavlan hon brukade träna på hemma är sedan länge ur bruk – ändå är hon nu bäst i landet. Yxkastning som sport fick en ny drottning att se upp till när SM avgjordes under helgen.

Arrangör detta år var i Karlskoga, och på ”hemmaplan” blev det också en värmlänning som tog hem SM-guldet på damsidan.

Ylva Bjuhr från Gåsborn levererade när det gällde som mest och fick till en mycket imponerande 27-serie (av maximala 30) på den kastserie hon radade upp i finalen.

– Det gick lite knackigt under kvalet, och jag tvingades till skiljekastning för att ta mig vidare till final, men när jag väl var där så stämde nästan allt.

Tävlingen var uppdelad i en herr- och damklass, trots att alla tävlar samtidigt och under samma premisser – avståndet till tavlan är detsamma, 6,1 meter, och kasthöjden likaså, 1,5 meter upp från marken.

– Jag vet inte riktigt varför vi är separerade, vi tävlar ju ändå samtidigt och på samma villkor.

Det intressanta i sammanhanget var att Ylva inte bara var bäst i damklassen – hon var även bäst totalt sett, herrklassen inräknad.

Ja, mina 27 poäng var det ingen som kom upp i och det är givetvis lite extra häftigt att vara bäst på båda sidorna.

På frågan om hon ska satsa hårdare framöver nu när hon är den alla vill slå blev det ett avslappnat svar.

– Nej, det tror jag inte. Det är så långt att åka om man ska hålla på mer och jag trivs bra här där jag är.

Utöver det individuella guldet blev det även ett silver i lagtävlingen med sitt Hällefors.

Arrangör detta år var i Karlskoga, och på ”hemmaplan” blev det också en värmlänning som tog hem SM-guldet på damsidan.

Ylva Bjuhr från Gåsborn levererade när det gällde som mest och fick till en mycket imponerande 27-serie (av maximala 30) på den kastserie hon radade upp i finalen.

– Det gick lite knackigt under kvalet, och jag tvingades till skiljekastning för att ta mig vidare till final, men när jag väl var där så stämde nästan allt.

Tävlingen var uppdelad i en herr- och damklass, trots att alla tävlar samtidigt och under samma premisser – avståndet till tavlan är detsamma, 6,1 meter, och kasthöjden likaså, 1,5 meter upp från marken.

– Jag vet inte riktigt varför vi är separerade, vi tävlar ju ändå samtidigt och på samma villkor.

Det intressanta i sammanhanget var att Ylva inte bara var bäst i damklassen – hon var även bäst totalt sett, herrklassen inräknad.

Ja, mina 27 poäng var det ingen som kom upp i och det är givetvis lite extra häftigt att vara bäst på båda sidorna.

På frågan om hon ska satsa hårdare framöver nu när hon är den alla vill slå blev det ett avslappnat svar.

– Nej, det tror jag inte. Det är så långt att åka om man ska hålla på mer och jag trivs bra här där jag är.

Utöver det individuella guldet blev det även ett silver i lagtävlingen med sitt Hällefors.