2016-01-08 17:28

2016-01-08 17:28

Hon tog sin tredje titel

BOWLING: Eva-Lotte Axelsson tog hem Filipstadsfighten

Efter en lång dag i bowlinghallen stod det klart: Eva-Lotte Axelsson hade besegrat Jan Johansson i finalen och vann därmed Filipstadsfighten.
– Det känns bra. För ovanlighetens skull var jag inte nervös i finalen. Jag hade inte räknat med att gå så långt i turneringen, så jag såg det som en stor bonus, säger hon efter att ha tagit sin tredje titel i Filipstadsfighten.

Eva-Lotte Axelsson kommer inom kort att få sitt namn på vandringspokalen för Filipstadsfighten.

Under trettondagen tillbringade hon merparten av dygnet i bowlinghallen och stod till slut som segrare efter att ha vunnit över Jan Johansson från Gruvan i Karlstad.

Finalen var spännande in i det sista. Eva-Lotte Axelsson upplever att hon brukar bli nervös när spänningen stiger i matcherna, men den här gången kunde hon spela relativt avslappnat.

– Det var mot slutet som jag kände att jag var tvungen att hålla ihop spelet. Jag visste att jag inte hade råd med några missar, eftersom han jag mötte (Jan Johansson) var väldigt duktig, säger hon.

På vägen fram till finalen besegrade hon flera andra skickliga spelare. I den första omgången ställdes hon mot vännen och klubbkamraten i Merrimac/Filippa som vann Filipstadsfighten förra året, Maria Engström. Det var ett möte som Eva-Lotte tyckte kom alldeles för tidigt i turneringen.

– Ja, så är det. Vi är inte många tjejer som ställer upp i Fighten och då är det tråkigt om vi får möta varandra tidigt. Men det är en del av spelet, det är inte mycket att göra åt, säger hon.

I den andra omgången slog hon ut Jerry Simm, därefter fortsatte resan mot finalsegern efter vinster mot Rolf Brockmeyer, Olli Ahvanainen och Michael Jonsson.

Eva-Lotte Axelsson började att bowla i Filipstad 1975 och har varit med i Filippas framgångsrika lag sedan 1977.

Och två gånger tidigare har hon vunnit Filipstadsfighten, 1994 respektive 2004. Efter tre segrar brukar spelarna vanligtvis få med sig vandringspokalen hem för gott. Men Eva-Lotte tror inte att det gäller den här pokalen, eftersom bucklorna med hennes två andra inteckningar redan har vunnits för gott av andra spelare.

Hur kändes det då i finalen mot Jan Johansson när du insåg att du skulle vinna?

– Då var det bara glädje, man blir bara glad. Filipstadsfighten är en speciell turnering där det gäller att ha turen med sig i rätt matcher. Man kan spela halvbra i en match och gå vidare på det, för att sedan åka ur efter att ha spelat jättebra, säger hon.

Eva-Lotte Axelsson kommer inom kort att få sitt namn på vandringspokalen för Filipstadsfighten.

Under trettondagen tillbringade hon merparten av dygnet i bowlinghallen och stod till slut som segrare efter att ha vunnit över Jan Johansson från Gruvan i Karlstad.

Finalen var spännande in i det sista. Eva-Lotte Axelsson upplever att hon brukar bli nervös när spänningen stiger i matcherna, men den här gången kunde hon spela relativt avslappnat.

– Det var mot slutet som jag kände att jag var tvungen att hålla ihop spelet. Jag visste att jag inte hade råd med några missar, eftersom han jag mötte (Jan Johansson) var väldigt duktig, säger hon.

På vägen fram till finalen besegrade hon flera andra skickliga spelare. I den första omgången ställdes hon mot vännen och klubbkamraten i Merrimac/Filippa som vann Filipstadsfighten förra året, Maria Engström. Det var ett möte som Eva-Lotte tyckte kom alldeles för tidigt i turneringen.

– Ja, så är det. Vi är inte många tjejer som ställer upp i Fighten och då är det tråkigt om vi får möta varandra tidigt. Men det är en del av spelet, det är inte mycket att göra åt, säger hon.

I den andra omgången slog hon ut Jerry Simm, därefter fortsatte resan mot finalsegern efter vinster mot Rolf Brockmeyer, Olli Ahvanainen och Michael Jonsson.

Eva-Lotte Axelsson började att bowla i Filipstad 1975 och har varit med i Filippas framgångsrika lag sedan 1977.

Och två gånger tidigare har hon vunnit Filipstadsfighten, 1994 respektive 2004. Efter tre segrar brukar spelarna vanligtvis få med sig vandringspokalen hem för gott. Men Eva-Lotte tror inte att det gäller den här pokalen, eftersom bucklorna med hennes två andra inteckningar redan har vunnits för gott av andra spelare.

Hur kändes det då i finalen mot Jan Johansson när du insåg att du skulle vinna?

– Då var det bara glädje, man blir bara glad. Filipstadsfighten är en speciell turnering där det gäller att ha turen med sig i rätt matcher. Man kan spela halvbra i en match och gå vidare på det, för att sedan åka ur efter att ha spelat jättebra, säger hon.