2017-04-18 06:00

2017-04-18 06:00

EU-stöd kan lyfta kulturmiljöer i länet

Kulturhistoria: Kom igen och sök

Värmlands kulturmiljöer används för att berätta om det kulturarv som format både regionen och Sverige. Med genomtänkta idéer finns det stora möjligheter att söka EU-pengar för att utveckla hållbar turism kring länets kulturmiljöer.

Kulturhistoriska byggnader, parker och äldre stadsmiljöer är alla exempel på välbesökta kulturmiljöer. I rapporten ”Attraktionskraft kulturmiljö” har Riksantikvarieämbetet sammanställt de mest besökta kulturmiljöerna i landet under 2015. I Värmland toppade Mariebergsskogen/Karlstads stadspark med sina 520 000 besök, medan Alsters herrgård hade 56 000 besök. Mårbacka minnesgård hade 19 000 besök samma år.

Med sina många besök är dessa miljöer naturligtvis viktiga för rese- och upplevelseindustrin. Under 2014 besökte exempelvis hälften av alla utländska turister en sådan plats och med detta följde en konsumtion på cirka 100 miljarder kronor under Sverigevistelsen.

Kulturmiljöer har också en viktig roll att spela som social samlingspunkt. De säger oss något om vilka vi är, vad vi varit och vart vi är på väg. EU-kommissionen lyfter fram kulturarvet som en strategisk resurs för Europa och pekar ut sina fonder som ett sätt att finansiera arbetet med att bevara, använda och utveckla kulturarvet – inte minst för att länderna i EU ska kunna bygga upp en långsiktigt hållbar kulturarvsturism.

Trots denna ambition visar siffror att endast 1,9 procent av utbetalningarna till Sverige från EU:s regionalfond gick till kultur, kulturarv och turism mellan 2007–2013. Det ligger under genomsnittet än för övriga EU-medlemstater. Riksantikvarieämbetets utvärdering av regionalfondens finansiering av kulturmiljöprojekt visar att otillräckliga resurser och krav på medfinansiering gör det svårt för många att söka EU-bidrag. Men det finns undantag. Bland annat har besöksmål som världsarvet Falu Koppargruva, Varbergs museum och fästning och Jamtlis friluftsmuseum finansierat utveckling av sina verksamheter med stöd av EU-pengar. Många besöksmål som fått EU-bidrag har god regional förankring och branschöverskridande samarbeten. Än viktigare tycks vara att regionen i fråga ser kulturarv och kulturmiljö som en betydelsefull del av det regionala utvecklingsarbetet.

Kulturmiljöer är en underutnyttjad resurs. Genom att skapa förutsättningar för besöksmålen att utveckla en hållbar kulturturism kan vi bidra till en social, miljömässig och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling i Värmland och resten av landet.

Lars Amréus

Riksantikvarie

Värmlands kulturmiljöer används för att berätta om det kulturarv som format både regionen och Sverige. Med genomtänkta idéer finns det stora möjligheter att söka EU-pengar för att utveckla hållbar turism kring länets kulturmiljöer.

Kulturhistoriska byggnader, parker och äldre stadsmiljöer är alla exempel på välbesökta kulturmiljöer. I rapporten ”Attraktionskraft kulturmiljö” har Riksantikvarieämbetet sammanställt de mest besökta kulturmiljöerna i landet under 2015. I Värmland toppade Mariebergsskogen/Karlstads stadspark med sina 520 000 besök, medan Alsters herrgård hade 56 000 besök. Mårbacka minnesgård hade 19 000 besök samma år.

Med sina många besök är dessa miljöer naturligtvis viktiga för rese- och upplevelseindustrin. Under 2014 besökte exempelvis hälften av alla utländska turister en sådan plats och med detta följde en konsumtion på cirka 100 miljarder kronor under Sverigevistelsen.

Kulturmiljöer har också en viktig roll att spela som social samlingspunkt. De säger oss något om vilka vi är, vad vi varit och vart vi är på väg. EU-kommissionen lyfter fram kulturarvet som en strategisk resurs för Europa och pekar ut sina fonder som ett sätt att finansiera arbetet med att bevara, använda och utveckla kulturarvet – inte minst för att länderna i EU ska kunna bygga upp en långsiktigt hållbar kulturarvsturism.

Trots denna ambition visar siffror att endast 1,9 procent av utbetalningarna till Sverige från EU:s regionalfond gick till kultur, kulturarv och turism mellan 2007–2013. Det ligger under genomsnittet än för övriga EU-medlemstater. Riksantikvarieämbetets utvärdering av regionalfondens finansiering av kulturmiljöprojekt visar att otillräckliga resurser och krav på medfinansiering gör det svårt för många att söka EU-bidrag. Men det finns undantag. Bland annat har besöksmål som världsarvet Falu Koppargruva, Varbergs museum och fästning och Jamtlis friluftsmuseum finansierat utveckling av sina verksamheter med stöd av EU-pengar. Många besöksmål som fått EU-bidrag har god regional förankring och branschöverskridande samarbeten. Än viktigare tycks vara att regionen i fråga ser kulturarv och kulturmiljö som en betydelsefull del av det regionala utvecklingsarbetet.

Kulturmiljöer är en underutnyttjad resurs. Genom att skapa förutsättningar för besöksmålen att utveckla en hållbar kulturturism kan vi bidra till en social, miljömässig och ekonomiskt hållbar samhällsutveckling i Värmland och resten av landet.

Lars Amréus

Riksantikvarie

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.