2016-06-03 06:00

2016-06-03 06:00

Lokalen inte viktigast

Skollokalsutredningen: Skolresultaten har förbättrats i flera år

Vi liberaler har nu granskat och diskuterat skolutredningen om en ny stor skola med mellanstadium och högstadium i Filipstad. Högstadieelever från Lesjöfors och mellanstadieelever från Nordmark, Brattfors och Nykroppa avses gå i Filipstad.

Som vi analyserat förslaget har det ett par risker vi inte kan bortse från. Den första är den långa skoldag som inte minst Lesjöfors högstadieelever får genom den långa resvägen. Jämför gärna med Molkom till Karlstad. Karlstads kommun låter eleverna i Molkom gå kvar i hembygden hela grundskoletiden just därför att resvägen till Karlstad bedömdes vara för lång i tid. Detta trots bättre vägstandard än den vi ser mellan Filipstad och Lesjöfors.

Den andra risken är än mer oroande. Med mellanstadiets elever i Filipstad minskar även antalet lärare i de små skolorna. Om de små skolorna får än färre lärare i sina arbetslag så riskerar vi på sikt att inga lärare vill söka jobben. Med skolor utan lärare tvingas skolorna stänga. Vi har då själva skapat det sluttande plan som riskerar total nedläggning på sikt, även om tillräckligt elevunderlag finns. Utan en skola för de små barnen på rimligt avstånd från hemmen kan vi glömma att de fibersatsningar som nu sker i vår kommun någonsin ska hjälpa folk att välja vår landsbygd för sin framtid. Vi tror att Filipstads småorter och omkringliggande landsbygd behöver bådadera, livskraftiga skolor och fiberbredband, för att kunna utvecklas positivt.

Vad bör vi då göra? Att enbart gnälla på liggande förslag är inte en kreativ attityd. Se istället på möjligheterna. För det första, rör inte årskursstrukturen i Lesjöfors. För det andra ska vi behålla mellanstadiet i Brattfors, Nordmark och Nykroppa. För det tredje ska vi samordna verksamheterna i Filipstad. Gärna i en central skola med korta avstånd mellan lärare, för samordningsvinster som utredningen eftersträvat. För det fjärde bör vi lägga resurser på att öka utbytet med kollegor för de lärare som väljer att arbeta i våra små skolor. De ska känna tydlig samhörighet med sina kollegor. För det femte ska vi inte nöja oss med de förstelärarsatsningar kommunen deltagit i hittills. Vi ska samverka med Karlstads kommun och universitetet om lektorat, så lärare kan kombinera sin tjänst som lärare med forskning.

Vi ska också hålla i minnet att med nu rådande struktur har eleverna i Filipstads kommun förbättrat sina resultat i skolarbetet under en rad år. Det är något att glädjas åt. Det är också därmed inte givet med automatik att byggnaderna utgör svaret på frågan varför? Vad vi fyller skolorna med i form av verksamhet, fokus på lärande, läraryrkets status och lärarens möten med eleven i klassrummet är nog trots allt viktigast.

Michael Helmersson

ordförande för Liberalerna i Filipstad

Vi liberaler har nu granskat och diskuterat skolutredningen om en ny stor skola med mellanstadium och högstadium i Filipstad. Högstadieelever från Lesjöfors och mellanstadieelever från Nordmark, Brattfors och Nykroppa avses gå i Filipstad.

Som vi analyserat förslaget har det ett par risker vi inte kan bortse från. Den första är den långa skoldag som inte minst Lesjöfors högstadieelever får genom den långa resvägen. Jämför gärna med Molkom till Karlstad. Karlstads kommun låter eleverna i Molkom gå kvar i hembygden hela grundskoletiden just därför att resvägen till Karlstad bedömdes vara för lång i tid. Detta trots bättre vägstandard än den vi ser mellan Filipstad och Lesjöfors.

Den andra risken är än mer oroande. Med mellanstadiets elever i Filipstad minskar även antalet lärare i de små skolorna. Om de små skolorna får än färre lärare i sina arbetslag så riskerar vi på sikt att inga lärare vill söka jobben. Med skolor utan lärare tvingas skolorna stänga. Vi har då själva skapat det sluttande plan som riskerar total nedläggning på sikt, även om tillräckligt elevunderlag finns. Utan en skola för de små barnen på rimligt avstånd från hemmen kan vi glömma att de fibersatsningar som nu sker i vår kommun någonsin ska hjälpa folk att välja vår landsbygd för sin framtid. Vi tror att Filipstads småorter och omkringliggande landsbygd behöver bådadera, livskraftiga skolor och fiberbredband, för att kunna utvecklas positivt.

Vad bör vi då göra? Att enbart gnälla på liggande förslag är inte en kreativ attityd. Se istället på möjligheterna. För det första, rör inte årskursstrukturen i Lesjöfors. För det andra ska vi behålla mellanstadiet i Brattfors, Nordmark och Nykroppa. För det tredje ska vi samordna verksamheterna i Filipstad. Gärna i en central skola med korta avstånd mellan lärare, för samordningsvinster som utredningen eftersträvat. För det fjärde bör vi lägga resurser på att öka utbytet med kollegor för de lärare som väljer att arbeta i våra små skolor. De ska känna tydlig samhörighet med sina kollegor. För det femte ska vi inte nöja oss med de förstelärarsatsningar kommunen deltagit i hittills. Vi ska samverka med Karlstads kommun och universitetet om lektorat, så lärare kan kombinera sin tjänst som lärare med forskning.

Vi ska också hålla i minnet att med nu rådande struktur har eleverna i Filipstads kommun förbättrat sina resultat i skolarbetet under en rad år. Det är något att glädjas åt. Det är också därmed inte givet med automatik att byggnaderna utgör svaret på frågan varför? Vad vi fyller skolorna med i form av verksamhet, fokus på lärande, läraryrkets status och lärarens möten med eleven i klassrummet är nog trots allt viktigast.

Michael Helmersson

ordförande för Liberalerna i Filipstad