2017-06-16 06:00

2017-06-16 06:00

Läxhjälp i skolan ger effekt

FILIPSTAD: Stora pengar till läxhjälp – Filipstad får mer än Storfors och Hällefors

Filipstads kommun ror hem 745 000 kronor i statsbidrag till läxhjälp i skolorna.
Nästan hälften går till Ferlinskolan, som också har flest elever.
– Vi tycker det fungerar bra, säger Gun Palmqvist, rektor.

Läxhjälpspengarna fördelas av Skolverket, som totalt delar ut 363 miljoner i bidrag till skolor som erbjuder sina elever läxhjälp. Det är nära 30 miljoner mer än i fjol.

– Det är glädjande att så många skolor vill erbjuda eleverna läxhjälp. Det har betydelse inte minst för de elever som inte har starkt stöd från hemmet, säger Johanna Freed, enhetschef på Skolverket.

Fyra dagar i veckan

Filipstads kommun har sökt och fått läxhjälpsbidrag till alla sina sju grundskolor. Den skola i kommunen som får störst läxbidrag är Ferlinskolan, som får 360 000. Det räcker till 720 lärartimmar och läxhjälp till 346 elever.

– Vi erbjuder läxhjälp fyra dagar i veckan. Vi har en grupp som har två timmar per dag och en grupp som har en timme per dag, måndag till torsdag. Jag tycker det fungerár väldigt bra, säger Gun Palmqvist, rektor.

Märks det att läxhjälpen har effekt?

– Ja, det tycker vi att det gör. Vi har fått väldigt bra meritvärden i år, de bästa någonsin faktiskt.

Hon tror inte att läxhjällpen ligger bakom hela det lyftet, men:

– Det är en del av allt det vi gör, säger hon.

Debatten har svängt

Det är inte så många år sedan det debatterades om det över huvud taget skulle vara läxor i skolan. Nu får skolorna alltså statligt stöd för läxhjälp.

– Det har varit diskussioner om det tidigare, men det har svängt, säger Gun Palmqvist.

Läxorna som eleverna får hjälp med kan också se lite olika ut. En läxa kan vara att öva på glosor eller att göra ett visst antal räknetal i matteboken, men läxhjälpstimmarna är också en chans att få extra stöd i något moment i den ordinarie undervisningen.

Eftersom Ferlinskolan har många nyanlända elever har en av läxgrupperna också modersmålslärare på plats.

Eleverna avgör själva hur många timmar de behöver av läxhjälp:

– En del kan gå tjugo minuter eller en halvtimme medan de väntar på bussen, säger Gun Palmqvist.

Läxhjälpen i skolan kan förstås också bli det som gör att en elev slipper att kämpa med läxor hemma på kvällstid.

Antalet elever som får del av läxhjälpen har ökat, berättar Skolverket. Samtidigt har kraven på skolorna sänkts: för att få statsbidraget behöver skolorna inte längre ha behöriga lärare som jobbar med läxhjälpen. Fast Skolverket betonar att det ändå ska vara en verksamhet med kvalitet, som eleverna erbjuds.

Kompetens viktig

– Det är viktigt att rektorer och ansvariga för skolorna lokalt ser till att de som ger läxhjälp har relevant kompetens. Skolorna behöver också tänka igenom hur man arbetar med läxor. Läxhjälpen ska inte ersätta det stöd som elever har rätt till i den ordinarie undervisningen, säger Johanna Freed.

– Vi använder vår ordinarie personal, säger Gun Palmqvist.

Hällefors får också del av bidragspengarna. Där får Klockarhagsskolan 90 000.

Vargbroskolan i Storfors kommun får 162 500.

Läxhjälpspengarna fördelas av Skolverket, som totalt delar ut 363 miljoner i bidrag till skolor som erbjuder sina elever läxhjälp. Det är nära 30 miljoner mer än i fjol.

– Det är glädjande att så många skolor vill erbjuda eleverna läxhjälp. Det har betydelse inte minst för de elever som inte har starkt stöd från hemmet, säger Johanna Freed, enhetschef på Skolverket.

Fyra dagar i veckan

Filipstads kommun har sökt och fått läxhjälpsbidrag till alla sina sju grundskolor. Den skola i kommunen som får störst läxbidrag är Ferlinskolan, som får 360 000. Det räcker till 720 lärartimmar och läxhjälp till 346 elever.

– Vi erbjuder läxhjälp fyra dagar i veckan. Vi har en grupp som har två timmar per dag och en grupp som har en timme per dag, måndag till torsdag. Jag tycker det fungerár väldigt bra, säger Gun Palmqvist, rektor.

Märks det att läxhjälpen har effekt?

– Ja, det tycker vi att det gör. Vi har fått väldigt bra meritvärden i år, de bästa någonsin faktiskt.

Hon tror inte att läxhjällpen ligger bakom hela det lyftet, men:

– Det är en del av allt det vi gör, säger hon.

Debatten har svängt

Det är inte så många år sedan det debatterades om det över huvud taget skulle vara läxor i skolan. Nu får skolorna alltså statligt stöd för läxhjälp.

– Det har varit diskussioner om det tidigare, men det har svängt, säger Gun Palmqvist.

Läxorna som eleverna får hjälp med kan också se lite olika ut. En läxa kan vara att öva på glosor eller att göra ett visst antal räknetal i matteboken, men läxhjälpstimmarna är också en chans att få extra stöd i något moment i den ordinarie undervisningen.

Eftersom Ferlinskolan har många nyanlända elever har en av läxgrupperna också modersmålslärare på plats.

Eleverna avgör själva hur många timmar de behöver av läxhjälp:

– En del kan gå tjugo minuter eller en halvtimme medan de väntar på bussen, säger Gun Palmqvist.

Läxhjälpen i skolan kan förstås också bli det som gör att en elev slipper att kämpa med läxor hemma på kvällstid.

Antalet elever som får del av läxhjälpen har ökat, berättar Skolverket. Samtidigt har kraven på skolorna sänkts: för att få statsbidraget behöver skolorna inte längre ha behöriga lärare som jobbar med läxhjälpen. Fast Skolverket betonar att det ändå ska vara en verksamhet med kvalitet, som eleverna erbjuds.

Kompetens viktig

– Det är viktigt att rektorer och ansvariga för skolorna lokalt ser till att de som ger läxhjälp har relevant kompetens. Skolorna behöver också tänka igenom hur man arbetar med läxor. Läxhjälpen ska inte ersätta det stöd som elever har rätt till i den ordinarie undervisningen, säger Johanna Freed.

– Vi använder vår ordinarie personal, säger Gun Palmqvist.

Hällefors får också del av bidragspengarna. Där får Klockarhagsskolan 90 000.

Vargbroskolan i Storfors kommun får 162 500.