2017-05-19 06:00

2017-05-19 06:00

Tummen upp för mer idrott i grundskolan

HELGPRAT: Kristian Hansen, förstelärare i idrott och hälsa

Efter flera års diskussioner kom beskedet i veckan: regeringen är beredd att plussa på 100 timmar mer idrott i grundskolan.

– Självklart ställer jag mig som idrottslärare positiv till om det blir mer timmar till idrott och hälsa. Det är helt rätt – det vore fantastiskt, säger Kristian Hansen, förstelärare i ämnet och verksam vid Åsenskolan.

100 timmar mer i hela grundskolan – hur mycket mer tid blir det egentligen i veckan?

– Det finns en timplan som säger hur mycket man ska ha per stadium och vi vet inte än om de tänker lägga ut de hundra timmarna över hela grundskolan eller om de kommer att fördela dem på bara en del av årskurserna, säger Kristian Hansen.

Hur skulle du göra om du fick bestämma i den frågan?

– Jag tror att det skulle göra mest nytta om man la det på mellanstadiet eller högstadiet. Min upplevelse är att yngre elever rör sig ordentligt på rasterna. Om det här görs för att främja rörelse och få upp pulsen, är det en bättre satsning att lägga det på lite äldre elever.

Utbildningsministern Gustav Fridolin har uppgett att 100 timmar mer motsvarar ungefär en timme i veckan, om de fördelas på ett stadium.

Hur mycket idrott har eleverna som det ser ut i dag?

– Det är väldigt varierande beroende på årskurs, men på låg och mellan är det två pass i veckan och hur långa passen är skiljer lite mellan årskurserna, säger Kristian Hansen.

Och om det blir en timme mer i veckan på ett stadium, vad skulle du vilja göra med den?

– Mer rörelse!

Ja, man säger ofta att barn i dag sitter still mycket. Hur är det med det egentligen?

– Jag tycker det är mer uppdelat i dag. Det är många som är stillasittande men också många som inte alls är stillasittande utan håller på med väldigt många olika grejer. När barnen kommer upp i tioårsåldern blir det antingen eller och skolan ska ju ha en kompenserande effekt. Och ju mer idrott vi har i skolan, desto säkrare kan vi garantera att alla barn får röra på sig oavsett vad de är intresserade av på fritiden.

Och i övrigt, varför är det bra med mer rörelse i skolan?

– Forskningen visar att fysisk aktivitet dagligen kan öka prestationen i andra ämnen också.

Till sist – inte alla barn tycker det är kul med idrott. Hur gör ni för att de ändå ska tycka det är ok att vara med på idrotten?

– Det är en stor utmaning att få med alla. Man ska anpassa till individen också och ha en mångsidig undervisning.

– Självklart ställer jag mig som idrottslärare positiv till om det blir mer timmar till idrott och hälsa. Det är helt rätt – det vore fantastiskt, säger Kristian Hansen, förstelärare i ämnet och verksam vid Åsenskolan.

100 timmar mer i hela grundskolan – hur mycket mer tid blir det egentligen i veckan?

– Det finns en timplan som säger hur mycket man ska ha per stadium och vi vet inte än om de tänker lägga ut de hundra timmarna över hela grundskolan eller om de kommer att fördela dem på bara en del av årskurserna, säger Kristian Hansen.

Hur skulle du göra om du fick bestämma i den frågan?

– Jag tror att det skulle göra mest nytta om man la det på mellanstadiet eller högstadiet. Min upplevelse är att yngre elever rör sig ordentligt på rasterna. Om det här görs för att främja rörelse och få upp pulsen, är det en bättre satsning att lägga det på lite äldre elever.

Utbildningsministern Gustav Fridolin har uppgett att 100 timmar mer motsvarar ungefär en timme i veckan, om de fördelas på ett stadium.

Hur mycket idrott har eleverna som det ser ut i dag?

– Det är väldigt varierande beroende på årskurs, men på låg och mellan är det två pass i veckan och hur långa passen är skiljer lite mellan årskurserna, säger Kristian Hansen.

Och om det blir en timme mer i veckan på ett stadium, vad skulle du vilja göra med den?

– Mer rörelse!

Ja, man säger ofta att barn i dag sitter still mycket. Hur är det med det egentligen?

– Jag tycker det är mer uppdelat i dag. Det är många som är stillasittande men också många som inte alls är stillasittande utan håller på med väldigt många olika grejer. När barnen kommer upp i tioårsåldern blir det antingen eller och skolan ska ju ha en kompenserande effekt. Och ju mer idrott vi har i skolan, desto säkrare kan vi garantera att alla barn får röra på sig oavsett vad de är intresserade av på fritiden.

Och i övrigt, varför är det bra med mer rörelse i skolan?

– Forskningen visar att fysisk aktivitet dagligen kan öka prestationen i andra ämnen också.

Till sist – inte alla barn tycker det är kul med idrott. Hur gör ni för att de ändå ska tycka det är ok att vara med på idrotten?

– Det är en stor utmaning att få med alla. Man ska anpassa till individen också och ha en mångsidig undervisning.