2017-05-16 17:29

2017-05-16 17:29

En fråga om konstgräs och miljö

FILIPSTAD: Ulla Olsson (L) skriver interpellation om Kalhyttan

Konstgräsplanen är tänkt att bli ett lyft för den lokala fotbollen, men hur bra är den för miljön?
Det vill Ulla Olsson (L) ha svar på när kommunfullmäktige möts på torsdagskvällen.

– Planen har länge varit efterlängtad och saknad av många i Filipstad, skriver Ulla Olsson i interpellationen, ett slags fråga, som hon lämnat in till fullmäktige.

Hon skriver också att så många som 650 konstgräsplaner redan anlagts runt om i Sverige och att det nu på senare tid väckts frågor om planernas miljöpåverkan.

– I underlaget finns nämligen granulat av malda bildäck, mikroplaster som lätt sprids i vår natur och kommer ut i våra vattendrag. Denna medvetenhet ökar snabbt bland tjänstemän och politiker. Man undersöker nu om det finns alternativa material till granulat av malda bildäck, berättar Ulla Olsson i sin fråga.

Hur är det här?

Nu vill hon ha svar på hur medvetenheten om problemen ser ut i Filipstads kommun och vilket material som kommer att användas i konstgräsplanen på Kalhyttan.

Svaret på den sistnämnda frågan har Mikael Myhrén, ordförande i Filipstads FF.

– Ja, det är granulat av gummi i planen, säger han.

Han berättar också att miljöfrågan redan är aktuell inom konstgräsprojektet.

– Det finns olika åsikter om hur farligt det är, men vi har gjort en hel del åtgärder. Till exempel när vi plogar snön på vintern kommer vi att lägga all snö på ett ställe så att vi kan återföra granulatet till planen sedan. I regnvattenbrunnarna kommer vi att ha fällor där granulatkornen ska fastna. Nåt korn följer väl alltid med in eller med nån socka, men vi har tänkt på frågan och försöker minimera det, säger han.

Han tror också att – med dessa åtgärder vidtagna – så är miljöeffekten av konstgräsplanen liten, särskilt i jämförelse med en annan källa till att så kallad mikroplast kommer ut i naturen: biltrafiken. Jämför man effekten av kommunens enda konstgräsplan med de många milen vägar inom kommunens gränser, utgör påverkan av konstgräset ”en ofantligt liten del”, gissar han.

– Jag tror vi vinner mer för folkhälsan med planen och de nya löparbanorna än vi förlorar.

Vill forska mer

Naturvårdsverket kom i december i år med en rapport om konstgräsplaner, där det framgår att spridningen av mikroplaster från planerna kan vara förknippad med miljörisker. Det som rapporten pekar ut som problemet i sammanhanget är just att granulat försvinner från planerna, och riskerar att hamna i vattendrag.

Naturvårdsverket ansåg då att det behövs mer underlag om hur man ska utforma konstgräsplaner för att minska riskerna. Enligt undersökningen används granulat av återvunna däck i cirka 60 procent av konstgräsplanerna i landet.

Enligt en undersökning från Svenska miljöinstitutet är biltrafikens väg- och däckslitage största källan till att mikroplaster kommer ut i naturen. Där handlar det om cirka 13 500 ton per år, medan konstgräsplanerna i landet bidrar med cirka 2300 till 3900 ton per år.

– Planen har länge varit efterlängtad och saknad av många i Filipstad, skriver Ulla Olsson i interpellationen, ett slags fråga, som hon lämnat in till fullmäktige.

Hon skriver också att så många som 650 konstgräsplaner redan anlagts runt om i Sverige och att det nu på senare tid väckts frågor om planernas miljöpåverkan.

– I underlaget finns nämligen granulat av malda bildäck, mikroplaster som lätt sprids i vår natur och kommer ut i våra vattendrag. Denna medvetenhet ökar snabbt bland tjänstemän och politiker. Man undersöker nu om det finns alternativa material till granulat av malda bildäck, berättar Ulla Olsson i sin fråga.

Hur är det här?

Nu vill hon ha svar på hur medvetenheten om problemen ser ut i Filipstads kommun och vilket material som kommer att användas i konstgräsplanen på Kalhyttan.

Svaret på den sistnämnda frågan har Mikael Myhrén, ordförande i Filipstads FF.

– Ja, det är granulat av gummi i planen, säger han.

Han berättar också att miljöfrågan redan är aktuell inom konstgräsprojektet.

– Det finns olika åsikter om hur farligt det är, men vi har gjort en hel del åtgärder. Till exempel när vi plogar snön på vintern kommer vi att lägga all snö på ett ställe så att vi kan återföra granulatet till planen sedan. I regnvattenbrunnarna kommer vi att ha fällor där granulatkornen ska fastna. Nåt korn följer väl alltid med in eller med nån socka, men vi har tänkt på frågan och försöker minimera det, säger han.

Han tror också att – med dessa åtgärder vidtagna – så är miljöeffekten av konstgräsplanen liten, särskilt i jämförelse med en annan källa till att så kallad mikroplast kommer ut i naturen: biltrafiken. Jämför man effekten av kommunens enda konstgräsplan med de många milen vägar inom kommunens gränser, utgör påverkan av konstgräset ”en ofantligt liten del”, gissar han.

– Jag tror vi vinner mer för folkhälsan med planen och de nya löparbanorna än vi förlorar.

Vill forska mer

Naturvårdsverket kom i december i år med en rapport om konstgräsplaner, där det framgår att spridningen av mikroplaster från planerna kan vara förknippad med miljörisker. Det som rapporten pekar ut som problemet i sammanhanget är just att granulat försvinner från planerna, och riskerar att hamna i vattendrag.

Naturvårdsverket ansåg då att det behövs mer underlag om hur man ska utforma konstgräsplaner för att minska riskerna. Enligt undersökningen används granulat av återvunna däck i cirka 60 procent av konstgräsplanerna i landet.

Enligt en undersökning från Svenska miljöinstitutet är biltrafikens väg- och däckslitage största källan till att mikroplaster kommer ut i naturen. Där handlar det om cirka 13 500 ton per år, medan konstgräsplanerna i landet bidrar med cirka 2300 till 3900 ton per år.