2017-04-07 06:00

2017-04-07 06:00

Filipstad får beröm för heroisk insats

FILIPSTAD: "Vi klarade oss bra efter de förutsättningar vi hade"

Filipstad var en av de kommuner som tog emot flest antal flyktingar i den stora flyktingströmmen 2015-2016. Något som kommunen tycker att de klarade bra efter omständigheterna.

Region Värmland har nu kommit med en rapport om flyktingmottagningen från hösten 2015 då nästan 163 000 flyktingar sökte asyl i Sverige. Bara till Värmland 8 884 flyktingar och Filipstad var den kommun som tog emot flest.

Jobbigt

– Efter att det var jobbigt från början klarade vi oss ganska bra efter de förutsättningar vi hade, säger Filipstads kommunalråd Per Gruvberger. Vi hade problem med skolgång och förskola, men jag tycker ändå att vi var duktiga på att lösa problemen.

Filipstad ökade sin folkmängd med 335 nyanlända som flyttade in förra året och AIE, Arbetsmarknads- och integrationsenheten, har en rad projekt i gång för att få folk sysselsatta.

– Vi har en högarbetslöshet, men vi har en bra Arbetsmarknads- och integrationsenhet där 17 personer jobbar med olika projekt, säger Per Gruvberger och fortsätter:

– Det är projekt som är externfinansierade av bland annat Arbetsförmedlingen.

Med all kunskap som kommunen fick 2015-2016 när det gäller flyktingmottagande skulle man göra något annorlunda om samma stora flyktingström kom igen?

– Det tror jag säkert att vi skulle göra och det är något som redan diskuteras, säger Per Gruvberger. Inom kort kommer vi att träffa folk som håller på med en statlig utredning som utreder vem som ska göra vad vid sådana här extrema situationer som det var.

Migrationsverket var sena med att betala ut pengar till kommunerna i samband med den stora inströmningen. Har Filipstad fått sina pengar?

– Vi har fått drygt 100 miljoner kronor, men det är inte allt vi ska ha, säger Per Gruvberger. Vi ligger bra till ekonomiskt för 2017, men för 2018-2019 blir det nog kärvare. Men så ser det nog ut över hela landet. Vi är några som tycker att Region Värmland måste ha en beredskap för den här typen av händelser. Det går faktiskt inte som enskild kommun att klara allt. Vi måste hjälpas åt.

Heroisk insats

På Region Värmland tycker man att Filipstad gjorde en heroisk insats, trots att det var en dålig kommunikation med Migrationsverket.

– Det blev kaosartat när den stora flyktingströmmen kom hösten 2015 och Filipstad fick ta emot en hög andel, säger Stina Höök (M) andre vice ordfröande i Region Värmland. Filipstads lyckades trots enorma påfrestningar och gjorde heroiska insatser av kommunen och ideella krafter.

Kommunikation

Stina Höök säger vidare att Migrationsverkets kommunikation med kommunerna inte var bra hösten 2015.

– Migrationsverkets kommunikation med kommunerna gjorde att kommuner inte visste något, utan helt plötsligt stod det en grupp människor som sökte asyl, säger Stina Höök. Skulle en liknande situation uppstå måste vi på ett bättre och smartare sätt kommunicera med varandra. Sedan pågår det en KU-utredning nu där man frågar sig vad regeringen egentligen visste när flyktingströmmen eskalerade.

Region Värmland har nu kommit med en rapport om flyktingmottagningen från hösten 2015 då nästan 163 000 flyktingar sökte asyl i Sverige. Bara till Värmland 8 884 flyktingar och Filipstad var den kommun som tog emot flest.

Jobbigt

– Efter att det var jobbigt från början klarade vi oss ganska bra efter de förutsättningar vi hade, säger Filipstads kommunalråd Per Gruvberger. Vi hade problem med skolgång och förskola, men jag tycker ändå att vi var duktiga på att lösa problemen.

Filipstad ökade sin folkmängd med 335 nyanlända som flyttade in förra året och AIE, Arbetsmarknads- och integrationsenheten, har en rad projekt i gång för att få folk sysselsatta.

– Vi har en högarbetslöshet, men vi har en bra Arbetsmarknads- och integrationsenhet där 17 personer jobbar med olika projekt, säger Per Gruvberger och fortsätter:

– Det är projekt som är externfinansierade av bland annat Arbetsförmedlingen.

Med all kunskap som kommunen fick 2015-2016 när det gäller flyktingmottagande skulle man göra något annorlunda om samma stora flyktingström kom igen?

– Det tror jag säkert att vi skulle göra och det är något som redan diskuteras, säger Per Gruvberger. Inom kort kommer vi att träffa folk som håller på med en statlig utredning som utreder vem som ska göra vad vid sådana här extrema situationer som det var.

Migrationsverket var sena med att betala ut pengar till kommunerna i samband med den stora inströmningen. Har Filipstad fått sina pengar?

– Vi har fått drygt 100 miljoner kronor, men det är inte allt vi ska ha, säger Per Gruvberger. Vi ligger bra till ekonomiskt för 2017, men för 2018-2019 blir det nog kärvare. Men så ser det nog ut över hela landet. Vi är några som tycker att Region Värmland måste ha en beredskap för den här typen av händelser. Det går faktiskt inte som enskild kommun att klara allt. Vi måste hjälpas åt.

Heroisk insats

På Region Värmland tycker man att Filipstad gjorde en heroisk insats, trots att det var en dålig kommunikation med Migrationsverket.

– Det blev kaosartat när den stora flyktingströmmen kom hösten 2015 och Filipstad fick ta emot en hög andel, säger Stina Höök (M) andre vice ordfröande i Region Värmland. Filipstads lyckades trots enorma påfrestningar och gjorde heroiska insatser av kommunen och ideella krafter.

Kommunikation

Stina Höök säger vidare att Migrationsverkets kommunikation med kommunerna inte var bra hösten 2015.

– Migrationsverkets kommunikation med kommunerna gjorde att kommuner inte visste något, utan helt plötsligt stod det en grupp människor som sökte asyl, säger Stina Höök. Skulle en liknande situation uppstå måste vi på ett bättre och smartare sätt kommunicera med varandra. Sedan pågår det en KU-utredning nu där man frågar sig vad regeringen egentligen visste när flyktingströmmen eskalerade.