2017-03-21 06:00

2017-03-21 06:00

Jakten är det triggande

FILIPSTAD: Frimärket hyllades med en egen dag

Var sak har sin dag – och i lördags var det dags att hylla det lilla arket som spridit samlarglädje i flera generationer, nämligen frimärket.
FT träffade tre entusiaster som berättade om den stora tjusningen med sin hobby.

Tåg, kungar, sporthändelser, byggnader... När det kommer till frimärks- och stämpelsamlande finns det många områden det går att specialisera sig på.

Bengt Karlsson har till exempel en hel pärm med tågfrimärken. Han har även en bok fylld med märken över Oscar II, från den så kallade Oscarsperioden 1885-1911.

Ytterligare ett område han intresserat sig för, och som även lockar andra samlare inom kommunen, är frimärken och stämplar, men även vykort, över Filipstads- och Värmlandsmotiv. Dyker något märke eller kort upp kan det därför ibland bli huggsexa om det.

– Det är inte alltid lätt att vara den som hinner först! säger Bengt med ett skratt och ser till sitt höger där Leif Bohlin sitter.

De är båda med i Filipstads frimärkes- och vykortsförening och just denna dag, denna frimärkets högtidsdag, har de tillsammans med Hans Holtz dukat upp ett bord samt placerat ut några montrar inne på Coop Extra i Filipstad. Här visar de upp delar av sina samlingar.

– Men vykorten de kommer från Helmersson (Lars Owe), vill Leif förtydliga.

Med vad är då grejen med att samla på frimärken och stämplar?

Bengt berättar att hans intresse startade redan som barn för att senare komma av sig lite.

– Men det var väl på 90-talet som jag började igen. Det jag gillar mest med här är att det är väldigt bildade och historiskt, framför allt när det kommer till det loka.

En annan stor fördel Bengt ser med att ha frimärks- och stämpelsamlade som sitt intresse är att det är en hobby som inte tar så stor plats.

– Till skillnad från mitt andra intresse, motorsport, som jag också tycker väldigt mycket om, säger han.

Bengt, Leif och Hans kan dock alla tre konstatera att detta inte är något specialintresse att bli rik på.

– Det är väl egentligen bara 1800-talsmärken som är värda några pengar. Många har låtit sina gamla frimärken ligga i något bankfack men oftast är de inte värda många kronor. Spara och ge till barnbarnen brukar jag säga då, berättar Leif.

Men vad spelar pengavärdet för roll när intresset är genuint. Det som istället kanske triggar allra mest är själva jakten på märken och stämplar – och som nämnt främst de av lokal sort om två av dessa tre samlare får bestämma.

– Det är ju själva letandet som är kul. Bara man hittar något litet så är kvällen räddad! Och då, när man letar, är ju internet en stor, stor fördel, säger Bengt och Leif tillägger:

– Sveriges filatelistförbund har något de kallar Samlamera, där går det både att sälja och köpa.

Just när det kommer till stämplar finns det en hel del från trakten att jaga rätt på, en del med faktiskt ganska stort värde. Leif berättar att förr när det byggdes järnvägar byggdes det också poststationer, väldigt många poststationer. Varje station hade sedan en egen stämpel. Och då alla stationer inte brukades under särskilt lång tid, är vissa stämplar hetare objekt än andra.

– Från Änggruvorna finns det tillexempel tre kända stämplar. De är värda någonstans runt 6000 kronor styck.

Tåg, kungar, sporthändelser, byggnader... När det kommer till frimärks- och stämpelsamlande finns det många områden det går att specialisera sig på.

Bengt Karlsson har till exempel en hel pärm med tågfrimärken. Han har även en bok fylld med märken över Oscar II, från den så kallade Oscarsperioden 1885-1911.

Ytterligare ett område han intresserat sig för, och som även lockar andra samlare inom kommunen, är frimärken och stämplar, men även vykort, över Filipstads- och Värmlandsmotiv. Dyker något märke eller kort upp kan det därför ibland bli huggsexa om det.

– Det är inte alltid lätt att vara den som hinner först! säger Bengt med ett skratt och ser till sitt höger där Leif Bohlin sitter.

De är båda med i Filipstads frimärkes- och vykortsförening och just denna dag, denna frimärkets högtidsdag, har de tillsammans med Hans Holtz dukat upp ett bord samt placerat ut några montrar inne på Coop Extra i Filipstad. Här visar de upp delar av sina samlingar.

– Men vykorten de kommer från Helmersson (Lars Owe), vill Leif förtydliga.

Med vad är då grejen med att samla på frimärken och stämplar?

Bengt berättar att hans intresse startade redan som barn för att senare komma av sig lite.

– Men det var väl på 90-talet som jag började igen. Det jag gillar mest med här är att det är väldigt bildade och historiskt, framför allt när det kommer till det loka.

En annan stor fördel Bengt ser med att ha frimärks- och stämpelsamlade som sitt intresse är att det är en hobby som inte tar så stor plats.

– Till skillnad från mitt andra intresse, motorsport, som jag också tycker väldigt mycket om, säger han.

Bengt, Leif och Hans kan dock alla tre konstatera att detta inte är något specialintresse att bli rik på.

– Det är väl egentligen bara 1800-talsmärken som är värda några pengar. Många har låtit sina gamla frimärken ligga i något bankfack men oftast är de inte värda många kronor. Spara och ge till barnbarnen brukar jag säga då, berättar Leif.

Men vad spelar pengavärdet för roll när intresset är genuint. Det som istället kanske triggar allra mest är själva jakten på märken och stämplar – och som nämnt främst de av lokal sort om två av dessa tre samlare får bestämma.

– Det är ju själva letandet som är kul. Bara man hittar något litet så är kvällen räddad! Och då, när man letar, är ju internet en stor, stor fördel, säger Bengt och Leif tillägger:

– Sveriges filatelistförbund har något de kallar Samlamera, där går det både att sälja och köpa.

Just när det kommer till stämplar finns det en hel del från trakten att jaga rätt på, en del med faktiskt ganska stort värde. Leif berättar att förr när det byggdes järnvägar byggdes det också poststationer, väldigt många poststationer. Varje station hade sedan en egen stämpel. Och då alla stationer inte brukades under särskilt lång tid, är vissa stämplar hetare objekt än andra.

– Från Änggruvorna finns det tillexempel tre kända stämplar. De är värda någonstans runt 6000 kronor styck.