2016-07-01 11:47

2016-07-01 11:47

Trolltyg och sagor på Klinten för tolfte året

FILIPSTAD: Sagolikt när kammarmusiken kom till Klinten

På torsdagen samlades ett tiotal vuxna och en handfull barn på Storhöjden för att delta i det årliga evenemanget ”Sagor och låter på Klinten” som arrangeras av Saxå kammarmusikfestival. Det var mysigt i kapellet på Storhöjden när Ann-Mari Appelberg läste med inlevelse ur sin mosters böcker.

– Det bästa med sagan var nog det stora trädet, konstaterade Liam Treviranus, 6 år.

Han var där för första gången och hade inte hört sagorna om Sotlugg och Linlugg förut. Men han drogs med i berättelsen när Ann-Mari Appelberg läste och konstaterade senare att han gärna ville höra mer ur böckerna.

En levande sagovärld

Karin Fryxells sagovärld lever vidare och kapellet står lika stadigt som det gjorde när det byggdes 1955.

Och besökarna fick såklart ta en närmare titt på dockorna också, som visades upp under sagans gång.

De är fortfarande i gott skick och i Härbret Nallebo sitter de trångt runt väggar och golv för beskådan.

– Det finns ett hundratal dockor kvar att titta på. Ansiktena är gjorda av gamla filthattar som dränkts i gelatin och kropparna tillverkade av lakansväv, berättar Ann-Mari.

Nya besökare

Det var några gäster som aldrig hade varit på Klinten förut. Marie Lilja från Filipstad var där med sina två barn, Elin och Daniel Lilja.

Hennes son, som är två år, tyckte att sagostunden blev lite väl lång. Men han kunde inte undvika att dras med ändå när dockorna kom fram.

Och mellan kapitlen spelade Peter Eriksson och Karin Petersdotter fiol för att ge sagan ännu mer liv.

Inne i konsthallen har man numera också ställt in ett glasskåp med en samling smådockor. Det är små figurer som Karin tillverkade för att använda i bakgrunden på en del bilder.

– Vi hittade dem i en gammal låda för inte så länge sen och bestämde oss för att ställa ut samlingen, säger Ann-Mari.

– Det bästa med sagan var nog det stora trädet, konstaterade Liam Treviranus, 6 år.

Han var där för första gången och hade inte hört sagorna om Sotlugg och Linlugg förut. Men han drogs med i berättelsen när Ann-Mari Appelberg läste och konstaterade senare att han gärna ville höra mer ur böckerna.

En levande sagovärld

Karin Fryxells sagovärld lever vidare och kapellet står lika stadigt som det gjorde när det byggdes 1955.

Och besökarna fick såklart ta en närmare titt på dockorna också, som visades upp under sagans gång.

De är fortfarande i gott skick och i Härbret Nallebo sitter de trångt runt väggar och golv för beskådan.

– Det finns ett hundratal dockor kvar att titta på. Ansiktena är gjorda av gamla filthattar som dränkts i gelatin och kropparna tillverkade av lakansväv, berättar Ann-Mari.

Nya besökare

Det var några gäster som aldrig hade varit på Klinten förut. Marie Lilja från Filipstad var där med sina två barn, Elin och Daniel Lilja.

Hennes son, som är två år, tyckte att sagostunden blev lite väl lång. Men han kunde inte undvika att dras med ändå när dockorna kom fram.

Och mellan kapitlen spelade Peter Eriksson och Karin Petersdotter fiol för att ge sagan ännu mer liv.

Inne i konsthallen har man numera också ställt in ett glasskåp med en samling smådockor. Det är små figurer som Karin tillverkade för att använda i bakgrunden på en del bilder.

– Vi hittade dem i en gammal låda för inte så länge sen och bestämde oss för att ställa ut samlingen, säger Ann-Mari.

  • Jennifer Sundelin