2016-05-31 06:00

2016-05-31 06:00

Fiskar var på hugget

FILIPSTAD: 50 lag gjorde upp i 24-timmars

Inte många minuter hann passera efter start innan det första spöet kröktes och linan löpte – tävlingens första firre var fångad!
Det nappade dock inte lika bra för alla – att tålamod är en dygd och även fiskarens bäste vän fick tävlingens kanske yngste deltagare, Milo Köster, erfara.

Under helgen gjorde 50 lag upp i den årliga 24-timmarsfisketävlingen vid Skribotjärn, arrangerad av Sportfiskeklubben Filip.

Två som intagit sin sedvanliga plats vid vattenbrynet var vännerna Conny Öhman och Kurt Rudén från Nynäshamn. Att åka hela vägen från hemmet på östkusten till Filipstad för att delta vid denna tävling ser de som en självklarhet. En av anledningarna kan vara att det nappar så bra här vid Skribotjärn – när endast drygt 40 minuter av tävlingen avverkats har Kurt och Conny redan fångat fyra fina regnbågar.

– Fortsätter det så här ser det riktigt bra ut!

Vännerna ställer sig till den lilla skara som planerar vara uppe hela natten och fiska. Värst är att hålla igång mellan midnatt och klockan fyra på morgonen, säger Kurt.

– Vi gör så att en får ligga i husbilen och sova medan den andre fiskar. Det kan vara lite kämpigt men man får hålla igång, då brukar det gå bra.

Intill Kurt och Connys fiskepass sitter familjen Köster och väntar. Sonen Milo berättar att han planerat att fånga en haj men att vare sig det eller någon annan fisk än så länge nappat.

– Vi får ingen fisk! konstaterar han besviket.

Men så plötsligt – linan på ett av spöna spänner till och drar i väg. Pappa Göran Köster får spänna musklerna för att dra in fångsten medan Kurt kommer för att hjälpa till med hoven.

– Oj, den är så stor! Och den är jättetung! ropar Milo förtjust.

Under helgen gjorde 50 lag upp i den årliga 24-timmarsfisketävlingen vid Skribotjärn, arrangerad av Sportfiskeklubben Filip.

Två som intagit sin sedvanliga plats vid vattenbrynet var vännerna Conny Öhman och Kurt Rudén från Nynäshamn. Att åka hela vägen från hemmet på östkusten till Filipstad för att delta vid denna tävling ser de som en självklarhet. En av anledningarna kan vara att det nappar så bra här vid Skribotjärn – när endast drygt 40 minuter av tävlingen avverkats har Kurt och Conny redan fångat fyra fina regnbågar.

– Fortsätter det så här ser det riktigt bra ut!

Vännerna ställer sig till den lilla skara som planerar vara uppe hela natten och fiska. Värst är att hålla igång mellan midnatt och klockan fyra på morgonen, säger Kurt.

– Vi gör så att en får ligga i husbilen och sova medan den andre fiskar. Det kan vara lite kämpigt men man får hålla igång, då brukar det gå bra.

Intill Kurt och Connys fiskepass sitter familjen Köster och väntar. Sonen Milo berättar att han planerat att fånga en haj men att vare sig det eller någon annan fisk än så länge nappat.

– Vi får ingen fisk! konstaterar han besviket.

Men så plötsligt – linan på ett av spöna spänner till och drar i väg. Pappa Göran Köster får spänna musklerna för att dra in fångsten medan Kurt kommer för att hjälpa till med hoven.

– Oj, den är så stor! Och den är jättetung! ropar Milo förtjust.