2016-04-23 06:00

2016-04-23 06:00

Han tävlar med brevduvor

STORFORS: Ravi Dissanayake föder upp flygande talanger

Ravi Dissanayake är en av Storfors främsta coacher och tränare. Hans adepter är vältränade och alltid redo för att ge sitt yttersta.
Och de hittar för det mesta hem.
– När jag är hos duvorna känner jag alltid frid och lugn, säger han.

Livets resa har tagit Ravi Dissanayake från Sri Lanka till Storfors.

I ett av den östvärmländska ortens villaområden bor han tillsammans med sin familj och ett gäng brevduvor. Fåglarna är hans stora fritidsintresse och han har byggt ett eget duvslag med fyra avdelningar på tomten.

– Jag har haft duvor sedan jag var barn i mitt gamla hemland Sri Lanka, säger Ravi Dissanayake.

Han fick börja med att ta hand om vanliga duvor för att visa sin familj att han kunde hantera dem.

– Om jag skulle klara det skulle jag få ett par brevduvor, för brevduvor är dyrt i Sri Lanka. Och jag klarade det. Jag fick mitt första par brevduvor när jag var 15 år, de var importerade från Australien, berättar han.

Under Ravi Dissanayakes uppväxt var det populärt att ha duvor som husdjur.

– Det var många som hade det som fritidssysselsättning, säger han.

Genom åren har hans eget intresse för fåglarna förändrats. Till en början handlade det mesta om att bara ta hand om dem, för att nu handla om att föda upp dem, träna dem och tävla med dem. Grunden för intresset har dock alltid varit detsamma då Ravi Dissanayake känner att hans brevduvor ger honom ett inre lugn.

– Annars kan jag vara en hyperaktiv person, säger han och skrattar.

När han flyttade hemifrån som 18-åring gjorde han ett uppehåll i odlandet av sitt intresse. Och när han kom till Sverige 2001 visste han inte om han någonsin skulle ta upp det igen.

– Men så fick jag jobb på Akvarieteknik i Filipstad 2005 och kom där i kontakt med en kund som hade duvor. Jag undrade hur det var möjligt och tänkte att hur det gick att ha duvor i Sverige eftersom det var så kallt. Det fanns ju snö, så jag trodde inte så mycket på det, berättar han.

Men så skaffade Ravi Dissanayake ett par vanliga duvor 2010, upptäckte att det var fullt möjligt att ha hand om dem i det svenska klimatet och har sedan dess byggt sin verksamhet steg för steg.

Stor prissamling

För honom är det i första hand en hobby som ger ro i själen, men samtidigt är det en tävlingsverksamhet han ägnar sig åt och han har ambitionen att hela tiden utvecklas som tränare och tillhöra toppen på nationell nivå.

Första gången han tävlade var i juli 2013, när han fick släppa åtta av sina duvor i Gislaved i Småland. Fågelvägen till Storfors hade duvorna 260 kilometer framför sig när de inledde sin resa hem.

– Fem av de åtta duvorna kom hem samma dag, resten kom hem dagen efter, säger Ravi Dissanayake.

Och sedan dess har han utvecklas som tränare och hans duvor har fortsatt att nå fina placeringar under tävlingarna – vilket pokalerna, plaketterna och diplomen i prissamlingen därhemma i Storfors skvallrar om.

Det som alla brevduvetränare strävar efter är att deras duvor ska hitta den kortaste vägen hem, oavsett varifrån den blir släppt. Att ha duvor som kan flyga snabbt är förvisso bra, men om de flyger omvägar kan det få stora konsekvenser för slutresultatet.

För att få fram en bra tävlingsduva gäller det att arbeta med tålamod och låta fågeln få utvecklas i sin egen takt.

När Ravi Dissanayake släpper sina brevduvor för första gången gör han det cirka en kilometer från duvslaget, därefter bygger han på avståndet ju mer fåglarna utvecklas. Vad det är som gör att duvorna kan hitta hem är svårt att förklara.

– Vi vet inte exakt vad det är som gör att de hittar hem, om det är solen eller om det har med magnetfält att göra, säger han.

Men det som kanske är det allra viktigaste för att fåglarna ska bli bra tävlingsduvor är att se till att de mår bra.

– Det är viktigt att ha en bra stam att jobba med – man ska kunna se att det finns resultat bakåt i stammen. Sen gäller det att hålla duvslaget torrt och rent. Det är lätt hänt att en duva kan bli förkyld, därför gäller det att se till att duvorna har tillgång till rent vatten varje dag, liksom nytt foder, säger han.

Bra för barn- och ungdomar

Härnäst planerar Ravi Dissanayake att skicka några av sina ungduvor till Danmark. Tanken är att de ska flyttas till ett tävlingscentrum för att de ska kunna delta i Danish pigeon race, en tävling till vilken uppfödare från olika europeiska länder skickar några av sina duvor där de får bo i ett och samma duvslag.

– Där kommer alla duvor att få samma foder och samma träning. När tävlingen kommer att gå i augusti blir det därför rättvisa förhållanden, då kan man verkligen säga att det är den bästa duvan som vinner. Det gäller att ställa upp med duvor som har en bra genetisk bakgrund, eftersom alla duvor kommer att behandlas lika inför tävlingen, säger han.

Ravi Dissanayake ser en potential i sporten och är beredd att hjälpa alla som vill komma i gång med att träna egna brevduvor.

– Det vore jättekul om fler vill satsa. Jag tror att det kan bli en stor sport i Sverige och om någon vill komma i gång delar jag gärna med mig av det jag kan, säger han.

Ravi Dissanayake tycker också att sporten passar utmärkt för barn- och ungdomar.

– Jag kan hjälpa till att komma i gång, för det finns så mycket att erbjuda i den här sporten. Det vore kul att få starta några kurser, för ju fler vi blir som deltar ju roligare blir det, säger han.

Livets resa har tagit Ravi Dissanayake från Sri Lanka till Storfors.

I ett av den östvärmländska ortens villaområden bor han tillsammans med sin familj och ett gäng brevduvor. Fåglarna är hans stora fritidsintresse och han har byggt ett eget duvslag med fyra avdelningar på tomten.

– Jag har haft duvor sedan jag var barn i mitt gamla hemland Sri Lanka, säger Ravi Dissanayake.

Han fick börja med att ta hand om vanliga duvor för att visa sin familj att han kunde hantera dem.

– Om jag skulle klara det skulle jag få ett par brevduvor, för brevduvor är dyrt i Sri Lanka. Och jag klarade det. Jag fick mitt första par brevduvor när jag var 15 år, de var importerade från Australien, berättar han.

Under Ravi Dissanayakes uppväxt var det populärt att ha duvor som husdjur.

– Det var många som hade det som fritidssysselsättning, säger han.

Genom åren har hans eget intresse för fåglarna förändrats. Till en början handlade det mesta om att bara ta hand om dem, för att nu handla om att föda upp dem, träna dem och tävla med dem. Grunden för intresset har dock alltid varit detsamma då Ravi Dissanayake känner att hans brevduvor ger honom ett inre lugn.

– Annars kan jag vara en hyperaktiv person, säger han och skrattar.

När han flyttade hemifrån som 18-åring gjorde han ett uppehåll i odlandet av sitt intresse. Och när han kom till Sverige 2001 visste han inte om han någonsin skulle ta upp det igen.

– Men så fick jag jobb på Akvarieteknik i Filipstad 2005 och kom där i kontakt med en kund som hade duvor. Jag undrade hur det var möjligt och tänkte att hur det gick att ha duvor i Sverige eftersom det var så kallt. Det fanns ju snö, så jag trodde inte så mycket på det, berättar han.

Men så skaffade Ravi Dissanayake ett par vanliga duvor 2010, upptäckte att det var fullt möjligt att ha hand om dem i det svenska klimatet och har sedan dess byggt sin verksamhet steg för steg.

Stor prissamling

För honom är det i första hand en hobby som ger ro i själen, men samtidigt är det en tävlingsverksamhet han ägnar sig åt och han har ambitionen att hela tiden utvecklas som tränare och tillhöra toppen på nationell nivå.

Första gången han tävlade var i juli 2013, när han fick släppa åtta av sina duvor i Gislaved i Småland. Fågelvägen till Storfors hade duvorna 260 kilometer framför sig när de inledde sin resa hem.

– Fem av de åtta duvorna kom hem samma dag, resten kom hem dagen efter, säger Ravi Dissanayake.

Och sedan dess har han utvecklas som tränare och hans duvor har fortsatt att nå fina placeringar under tävlingarna – vilket pokalerna, plaketterna och diplomen i prissamlingen därhemma i Storfors skvallrar om.

Det som alla brevduvetränare strävar efter är att deras duvor ska hitta den kortaste vägen hem, oavsett varifrån den blir släppt. Att ha duvor som kan flyga snabbt är förvisso bra, men om de flyger omvägar kan det få stora konsekvenser för slutresultatet.

För att få fram en bra tävlingsduva gäller det att arbeta med tålamod och låta fågeln få utvecklas i sin egen takt.

När Ravi Dissanayake släpper sina brevduvor för första gången gör han det cirka en kilometer från duvslaget, därefter bygger han på avståndet ju mer fåglarna utvecklas. Vad det är som gör att duvorna kan hitta hem är svårt att förklara.

– Vi vet inte exakt vad det är som gör att de hittar hem, om det är solen eller om det har med magnetfält att göra, säger han.

Men det som kanske är det allra viktigaste för att fåglarna ska bli bra tävlingsduvor är att se till att de mår bra.

– Det är viktigt att ha en bra stam att jobba med – man ska kunna se att det finns resultat bakåt i stammen. Sen gäller det att hålla duvslaget torrt och rent. Det är lätt hänt att en duva kan bli förkyld, därför gäller det att se till att duvorna har tillgång till rent vatten varje dag, liksom nytt foder, säger han.

Bra för barn- och ungdomar

Härnäst planerar Ravi Dissanayake att skicka några av sina ungduvor till Danmark. Tanken är att de ska flyttas till ett tävlingscentrum för att de ska kunna delta i Danish pigeon race, en tävling till vilken uppfödare från olika europeiska länder skickar några av sina duvor där de får bo i ett och samma duvslag.

– Där kommer alla duvor att få samma foder och samma träning. När tävlingen kommer att gå i augusti blir det därför rättvisa förhållanden, då kan man verkligen säga att det är den bästa duvan som vinner. Det gäller att ställa upp med duvor som har en bra genetisk bakgrund, eftersom alla duvor kommer att behandlas lika inför tävlingen, säger han.

Ravi Dissanayake ser en potential i sporten och är beredd att hjälpa alla som vill komma i gång med att träna egna brevduvor.

– Det vore jättekul om fler vill satsa. Jag tror att det kan bli en stor sport i Sverige och om någon vill komma i gång delar jag gärna med mig av det jag kan, säger han.

Ravi Dissanayake tycker också att sporten passar utmärkt för barn- och ungdomar.

– Jag kan hjälpa till att komma i gång, för det finns så mycket att erbjuda i den här sporten. Det vore kul att få starta några kurser, för ju fler vi blir som deltar ju roligare blir det, säger han.