2016-04-12 06:00

2016-04-12 06:00

Nytt system för asylsökande barn

FILIPSTAD: Kommunerna ska kunna planera bättre

Från den 1 april i år gäller en ny anvisningsmodell för ensamkommande barn. Förhoppningen är att kommunerna därigenom ska ges bättre förutsättningar att planera sitt mottagande av barnen.

Ett grundläggande syfte med den nya anvisningsmodellen är att fördelningen av barnen mellan landets kommuner ska bli jämnare. Dessutom ska kommunerna kunna planera bättre för mottagandet. Det är Migrationsverket som anvisar vilka kommuner som ska ta emot barnen

– Det nya systemet innebär att Filipstads kommun ska ta emot 1,49 promille av det totala antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige i år, berättar Tanja Ekegren, integrationssamordnare vid länsstyrelsen i Värmland.

Flera parametrar

Andelen har räknats ut med hänsyn taget till antalet kommuninnevånare, hur stort mottagande av nyanlända det är, hur många ensamkommande barn som tas emot, samt antalet dygn i Migrationsverkets mottagningssystem inom kommunens gränser under föregående år.

För närvarande är det cirka 25 barn i veckan som kommer till Sverige och enligt Ekegren så har det legat på den nivån ganska länge.

– Det här nya systemet gör att kommunerna kan planera för sitt mottagande på ett bättre sätt än tidigare.

Kommunerna har överenskommelser med Migrationsverket och anmäler kontinuerligt lediga platser i kommunen.

– Barnen anvisas främst till lediga platser. Nu i dag finns det cirka 1 400 lediga platser runt om i landet, säger hon och förklarar att Migrationsverket också tittar på kommunernas måluppfyllelse.

Det nya systemet infördes av flera orsaker; dels handlade det om att en del kommuner tog mer ansvar för mottagandet än andra och dels ville man ge kommunerna större möjlighet att planera.

Stort tryck

I det tidigare systemet gjordes fördelningstal en gång per år. Men under hösten när det kom så pass många asylsökande kunde kommunerna inte alls planera.

– Under hösten kom det så många fler än talen angav så kommunerna fick ta emot barn långt utöver detta. Överenskommelserna mellan kommunerna och Migrationsverket gällde inte och kommunerna kunde få barn som var mycket äldre än de planerat för - därmed var det svårt att placera barnen.

Svåra prognoser

Hur många ensamkommande barn det kommer framöver är mycket svårt att förutse.

– Migrationsverket har sagt att prognoserna är jätteosäkra. Men de insatser som regeringen har gjort för att stoppa asylsökande, den nya signalpolitiken, har fått genomslag. Men vi vet inte vad som händer i Tyskland om de kommer att ändra sin politik, om det uppkommer nya flyktvägar eller andra faktorer som gör att man inte kan förutse vad som händer.

Migrationsverket gör en prognos fyra gånger per år när det gäller antalet asylsökande som kommer till Sverige. De prognoserna har också blivit tydligare när det gäller ensamkommande barn.

– I prognoserna görs också en framställan av platsbehov, där kommunerna kan se vad Migrationsverket tror. Nästa prognos kommer den 27 april.

Fotnot: I början på året gav regeringen i uppdrag till Migrationsverket att ta fram en ny anvisningsmodell - för att alla kommuner ska ta ansvar för mottagandet.

Ett grundläggande syfte med den nya anvisningsmodellen är att fördelningen av barnen mellan landets kommuner ska bli jämnare. Dessutom ska kommunerna kunna planera bättre för mottagandet. Det är Migrationsverket som anvisar vilka kommuner som ska ta emot barnen

– Det nya systemet innebär att Filipstads kommun ska ta emot 1,49 promille av det totala antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige i år, berättar Tanja Ekegren, integrationssamordnare vid länsstyrelsen i Värmland.

Flera parametrar

Andelen har räknats ut med hänsyn taget till antalet kommuninnevånare, hur stort mottagande av nyanlända det är, hur många ensamkommande barn som tas emot, samt antalet dygn i Migrationsverkets mottagningssystem inom kommunens gränser under föregående år.

För närvarande är det cirka 25 barn i veckan som kommer till Sverige och enligt Ekegren så har det legat på den nivån ganska länge.

– Det här nya systemet gör att kommunerna kan planera för sitt mottagande på ett bättre sätt än tidigare.

Kommunerna har överenskommelser med Migrationsverket och anmäler kontinuerligt lediga platser i kommunen.

– Barnen anvisas främst till lediga platser. Nu i dag finns det cirka 1 400 lediga platser runt om i landet, säger hon och förklarar att Migrationsverket också tittar på kommunernas måluppfyllelse.

Det nya systemet infördes av flera orsaker; dels handlade det om att en del kommuner tog mer ansvar för mottagandet än andra och dels ville man ge kommunerna större möjlighet att planera.

Stort tryck

I det tidigare systemet gjordes fördelningstal en gång per år. Men under hösten när det kom så pass många asylsökande kunde kommunerna inte alls planera.

– Under hösten kom det så många fler än talen angav så kommunerna fick ta emot barn långt utöver detta. Överenskommelserna mellan kommunerna och Migrationsverket gällde inte och kommunerna kunde få barn som var mycket äldre än de planerat för - därmed var det svårt att placera barnen.

Svåra prognoser

Hur många ensamkommande barn det kommer framöver är mycket svårt att förutse.

– Migrationsverket har sagt att prognoserna är jätteosäkra. Men de insatser som regeringen har gjort för att stoppa asylsökande, den nya signalpolitiken, har fått genomslag. Men vi vet inte vad som händer i Tyskland om de kommer att ändra sin politik, om det uppkommer nya flyktvägar eller andra faktorer som gör att man inte kan förutse vad som händer.

Migrationsverket gör en prognos fyra gånger per år när det gäller antalet asylsökande som kommer till Sverige. De prognoserna har också blivit tydligare när det gäller ensamkommande barn.

– I prognoserna görs också en framställan av platsbehov, där kommunerna kan se vad Migrationsverket tror. Nästa prognos kommer den 27 april.

Fotnot: I början på året gav regeringen i uppdrag till Migrationsverket att ta fram en ny anvisningsmodell - för att alla kommuner ska ta ansvar för mottagandet.

Kommunerna

Så här ser Värmlandskommunernas andelar ut. Andelen räknas i promille av totalantalet ensamkommande flyktingar i Sverige.

Arvika3,08
Eda1,67
Filipstad1,49
Forshaga1,98
Grums1,52
Hagfors1,35
Hammarö2,42
Karlstad7,70
Kil2,18
Kristinehamn2,55
Munkfors1,00
Storfors1,00
Sunne1,72
Säffle1,91
Torsby1,61
Årjäng1,73

 

 

Källa: Länsstyrelsen i Värmland