2016-04-11 16:47

2016-04-11 16:47

Vargbesök i villakvarter

FILIPSTAD: Sanna och sambon följde efter med bil och tog fotot

Sanna Henriksson och hennes sambo skulle precis parkera sin bil när de plötsligt fick syn på en varg – mitt i de centrala delarna av Filipstad.
– Den verkade stressad, säger Sanna som hann föreviga ögonblicket med sin mobilkamera.

Torsdagen den 7 april. De var precis hemkomna efter en biltur och skulle parkera bilen utanför bostaden på Finnshyttegatan när Sanna Henriksson plötsligt såg något röra sig och snabbt springa i väg.

– Jag tyckte det såg ut som en varg och sa till min pojkvän att åka efter.

De drog i väg i bilen igen och kom snart fram till den närliggande järnvägen där bommarna hade fällts ner. Och där stod den – vargen.

Inte alls rädd

Sanna uppskattar att det var mellan åtta och tio meter mellan dem och djuret när hon tog upp mobilen och knäppte bilden. Den första tanken som slog henne var:

– Häftigt! Det tyckte vi båda, vi har aldrig sett en varg på riktigt förut.

Rädd var hon inte.

– Vi satt ju i bilen, men hade vi inte gjort det hade det nog varit annorlunda, tror hon och forstätter:

– Den var så nära och såg så stor ut.

Sanna säger även att hon upplevde djuret som stressat och att vargen inte verkade känna sig tillfreds med sin omgivning.

– Först tänkte man ju att den kanske var sjuk eftersom den befann sig här inne i stan, men det såg den inte ut för att vara.

Fredrik Wilde, vilthandläggare på länsstyrelsen i Värmland, har tagit del av bilden. Också han gör bedömningen att vargen ser stressad och besvärad ut.

– Den ser väldigt obekväm ut, man ser till exempel att den har låg svansförning. Och det är väldigt bra, man vill inte ha en kaxig varg mitt inne i civilisationen.

Enligt Fredrik Wilde är det inte alls ovanligt med vargobservationer i bebyggda områden så här års.

– Det är klassiskt, det brukar alltid vara så före och efter påsk att man ser vargar i samhällen.

Orsaken, förklarar han, beror på att det i dessa vårtider är många ungvargar som är ute på vandring.

– De bara pinnar på och så hamnar de fel. Observationer har gjorts i många större ständer, tillexempel Göteborg, så att det händer i Filipstad är inte alls konstigt, speciellt inte med tanke på skogen runt om kring.

Har passerat nu

Risken, eller chansen, att se just denna varg i de centrala delarna av Filipstad igen, bedömer han dock som mycket liten.

– Nej, jag skulle inte tro att man ser den här vargen något mer, de strövar på ganska fort. Men om man ser eller sett någon är vi mycket intresserade av att få veta det.

Om det skulle vara så att man i bebyggt område ställs öga mot öga med en varg, finns det inget direkt fog för rädsla, tror Fredrik Wilde.

– Rädd behöver man inte vara, men det är ett vilt djur som vilket som helst och man ska ha respekt för det.

Torsdagen den 7 april. De var precis hemkomna efter en biltur och skulle parkera bilen utanför bostaden på Finnshyttegatan när Sanna Henriksson plötsligt såg något röra sig och snabbt springa i väg.

– Jag tyckte det såg ut som en varg och sa till min pojkvän att åka efter.

De drog i väg i bilen igen och kom snart fram till den närliggande järnvägen där bommarna hade fällts ner. Och där stod den – vargen.

Inte alls rädd

Sanna uppskattar att det var mellan åtta och tio meter mellan dem och djuret när hon tog upp mobilen och knäppte bilden. Den första tanken som slog henne var:

– Häftigt! Det tyckte vi båda, vi har aldrig sett en varg på riktigt förut.

Rädd var hon inte.

– Vi satt ju i bilen, men hade vi inte gjort det hade det nog varit annorlunda, tror hon och forstätter:

– Den var så nära och såg så stor ut.

Sanna säger även att hon upplevde djuret som stressat och att vargen inte verkade känna sig tillfreds med sin omgivning.

– Först tänkte man ju att den kanske var sjuk eftersom den befann sig här inne i stan, men det såg den inte ut för att vara.

Fredrik Wilde, vilthandläggare på länsstyrelsen i Värmland, har tagit del av bilden. Också han gör bedömningen att vargen ser stressad och besvärad ut.

– Den ser väldigt obekväm ut, man ser till exempel att den har låg svansförning. Och det är väldigt bra, man vill inte ha en kaxig varg mitt inne i civilisationen.

Enligt Fredrik Wilde är det inte alls ovanligt med vargobservationer i bebyggda områden så här års.

– Det är klassiskt, det brukar alltid vara så före och efter påsk att man ser vargar i samhällen.

Orsaken, förklarar han, beror på att det i dessa vårtider är många ungvargar som är ute på vandring.

– De bara pinnar på och så hamnar de fel. Observationer har gjorts i många större ständer, tillexempel Göteborg, så att det händer i Filipstad är inte alls konstigt, speciellt inte med tanke på skogen runt om kring.

Har passerat nu

Risken, eller chansen, att se just denna varg i de centrala delarna av Filipstad igen, bedömer han dock som mycket liten.

– Nej, jag skulle inte tro att man ser den här vargen något mer, de strövar på ganska fort. Men om man ser eller sett någon är vi mycket intresserade av att få veta det.

Om det skulle vara så att man i bebyggt område ställs öga mot öga med en varg, finns det inget direkt fog för rädsla, tror Fredrik Wilde.

– Rädd behöver man inte vara, men det är ett vilt djur som vilket som helst och man ska ha respekt för det.