2016-04-06 16:38

2016-04-06 16:54

Positiva skolresultat

FILIPSTAD: En av de 31 kommuner som förbättrar sig

Totalt har 31 av landets 290 kommuner lyckats förbättra sina skolresultat – Filipstad är en av dem.
– Det är ett resultat av ett långsiktigt arbete, säger Torbjörn Parling (S), ordförande för barn- och utbildningsnämnden.

Genom en sammanställning av Skolverkets officiella statistik från 2011-2015, kan Infomentor konstatera att elva procent av landets kommuner förbättrat sina skolresultat samt ökat elevernas gymnasiebehörighet. Detta samtidigt som 46 procent, det vill säga 134 kommuner, haft ett fallande kunskapsresultat.

Mätningen visar att de kommuner som inte nått samma positiva framgång, pendlat mycket upp och ner i sina skolresultat under de år som granskats. Detta kan jämföras med de 31 kommuner som förbättrat sig – här har resultaten successivt stigit under tre av de fyra granskade läsåren.

Till dessa kommuner kan Filipstad sälla sig.

– Vi har gått uppåt hela tiden. Det känns ju så klart oerhört roligt. SKL har snart sin rankning klar och där räknar vi med att hamna bland de 20 bästa i landet, säger Torbjörn Parling (S).

Berättar om arbetet

Han berättar att arbetet som lett fram till detta glädjande besked inleddes för cirka sex år sedan. Kommunen beslutade då om ett skolutvecklingsprogram där, bland annat, alla högstadie- och gymnasieelever utrustades med varsin dator.

– Vi började även satsningen på ämnesutvecklare inom svenska, matte och engelsk för att utveckla de här ämnena. De har betytt väldigt mycket, säger Parling.

Vidare berättar han har kommunens rektorer gjort två lektionsobservationer varje vecka för att sedan återkoppla med lärarna för att tillsammans utveckla undervisningen. Täta uppföljningar av elevernas resultat har också gjorts för att kunna sätta in rätt stöd när det behövs.

– Det här resultatet är en markant förbättring om man jämför med fem, sex år sedan. Visst, det finns fortfarande saker vi behöver förbättra och det tänker vi göra också – vi vill ligga i toppen.

Många nyanlända

Många av de kommuner som också nått förbättrade kunskapsresultat, har liksom Filipstad, fått många nyanlända elever. Parling menar att denna mätning visar att detta, trots att det är stora utmaningar, inte är något hinder.

– Jag tycker även att den här mätningen visar att en positiv resultatutveckling inte bara handlar om hur mycket resurser man tillför i skolan, utan även hur de används.

Infomentor, som har sammanställt statistiken, spelar också en roll för skolverksamheten i Filipstad. Parling berättar att tjänsten används som ett informationsverktyg för att hålla elever och föräldrar underrättade om skolverksamheten.

Att Filipstad hamnar högt i Infomentos mätning men inte i tillexempel Lärarförbundets, förklarar Parling så här:

– I den mätningen tar man hänsyn till andra bitar, så som fackliga frågor, löner och så vidare.

Han är säker på att det är ett långsiktigt arbete som lett fram till denna glädjande utveckling.

– Vi är många – engagerade lärare, elever, skolledning, som står bakom ett gemensamt mål. Det är tack vare allihop som vi står här i dag.

Genom en sammanställning av Skolverkets officiella statistik från 2011-2015, kan Infomentor konstatera att elva procent av landets kommuner förbättrat sina skolresultat samt ökat elevernas gymnasiebehörighet. Detta samtidigt som 46 procent, det vill säga 134 kommuner, haft ett fallande kunskapsresultat.

Mätningen visar att de kommuner som inte nått samma positiva framgång, pendlat mycket upp och ner i sina skolresultat under de år som granskats. Detta kan jämföras med de 31 kommuner som förbättrat sig – här har resultaten successivt stigit under tre av de fyra granskade läsåren.

Till dessa kommuner kan Filipstad sälla sig.

– Vi har gått uppåt hela tiden. Det känns ju så klart oerhört roligt. SKL har snart sin rankning klar och där räknar vi med att hamna bland de 20 bästa i landet, säger Torbjörn Parling (S).

Berättar om arbetet

Han berättar att arbetet som lett fram till detta glädjande besked inleddes för cirka sex år sedan. Kommunen beslutade då om ett skolutvecklingsprogram där, bland annat, alla högstadie- och gymnasieelever utrustades med varsin dator.

– Vi började även satsningen på ämnesutvecklare inom svenska, matte och engelsk för att utveckla de här ämnena. De har betytt väldigt mycket, säger Parling.

Vidare berättar han har kommunens rektorer gjort två lektionsobservationer varje vecka för att sedan återkoppla med lärarna för att tillsammans utveckla undervisningen. Täta uppföljningar av elevernas resultat har också gjorts för att kunna sätta in rätt stöd när det behövs.

– Det här resultatet är en markant förbättring om man jämför med fem, sex år sedan. Visst, det finns fortfarande saker vi behöver förbättra och det tänker vi göra också – vi vill ligga i toppen.

Många nyanlända

Många av de kommuner som också nått förbättrade kunskapsresultat, har liksom Filipstad, fått många nyanlända elever. Parling menar att denna mätning visar att detta, trots att det är stora utmaningar, inte är något hinder.

– Jag tycker även att den här mätningen visar att en positiv resultatutveckling inte bara handlar om hur mycket resurser man tillför i skolan, utan även hur de används.

Infomentor, som har sammanställt statistiken, spelar också en roll för skolverksamheten i Filipstad. Parling berättar att tjänsten används som ett informationsverktyg för att hålla elever och föräldrar underrättade om skolverksamheten.

Att Filipstad hamnar högt i Infomentos mätning men inte i tillexempel Lärarförbundets, förklarar Parling så här:

– I den mätningen tar man hänsyn till andra bitar, så som fackliga frågor, löner och så vidare.

Han är säker på att det är ett långsiktigt arbete som lett fram till denna glädjande utveckling.

– Vi är många – engagerade lärare, elever, skolledning, som står bakom ett gemensamt mål. Det är tack vare allihop som vi står här i dag.

null
null
null