2016-04-01 10:06

2016-04-01 10:06

Håkan Juholt höll ett ideologiskt brandtal

FILIPSTAD: Varnar för framväxten av en teknokrati

Håkan Juholt lockade omkring 70 besökare till Filipstads bibliotek och talet handlade främst om hans syn på samhällsutvecklingen. Tiden som partiledare och hans fall berördes i mindre utsträckning.

Innan föreläsningen fick FT en pratstund med den partiledare som upplevt de flesta av politikens många sidor. Han valdes till partiledare för Socialdemokraterna, vid en extrakongress, i mars 2011.

Redan hösten samma år fick han uppleva ett mediedrev på grund av hans hantering av ersättning - från riksdagen - för bostaden han hade i Stockholm för övernattning. I januari följande år blev situationen ohållbar och han lämnade posten som partiordförande.

Hans fall

Han menar själv att det var tre saker som fick honom på fall:

– Det fanns personer nära mig som ville ha mitt uppdrag, jag gjorde själv misstag och jag utmanade starka intressen när jag ville stoppa vinsterna i välfärden, berättade Håkan Juholt som inte ångrar att han blev partiledare.

– Det var rätt att välja mig som partiordförande. Det var en ideologisk vitamininjektion. Det var gräsrötternas reaktion på hur det socialdemokratiska partiet utvecklats.

Även om han kanske var favorit hos många gräsrötter så var det annorlunda bland makteliten.

– Makten ville aldrig ha mig.

Ett brandtal

Under onsdagskvällens tal tog han bland annat upp ideologi, värderingsfrågor, den demokratiska utvecklingen och hur vi medborgare förvandlats till kunder på en marknad. Juholt berättade om sin bild av socialdemokratins uppgift att förändra.

En av hans huvudpoänger är att han anser att vi förvandlats till kunder på en marknad; inom bland annat vården och skolan.

– Det är inte fint att vara kund, det är bara en uppgift. Det är skillnad att vara medborgare och ha ett ansvar för varandra.

Juholt framhåller att vi måste ha råd med varandra.

– Varje människa är en resurs och en tillgång, inte en kostnad och en utgift. Utgångspunkten måste vara att vi har råd med varandra. Det är fattigdomen vi inte har råd med och det är arbetslösheten vi inte har råd med.

Öka köpkraften

Hans övertygelse är också att statens pengar ska användas för att anställa exempelvis bibliotekarier, men inte för att ge subventioner för att exempelvis en livsmedelshandlare ska kunna anställa någon person. Däremot kan staten öka köpkraften hos många grupper, vilket handlaren gynnas av, menade Juholt.

– För livsmedelshandlaren finns det inget bättre om pensionen höjs för pensionärerna, att ungdomarna får sommarjobb, att de sjuka får en vettig sjukersättning och att arbetslösa får en bra a-kassa, berättade Juholt och förklarade att rabatt på anställningar innebär att det måste ske besparingar på annat håll.

En teknokrati

Dessutom varnade han för att vi är på väg - eller redan befinner oss i - ett teknokratiskt samhälle. Med det menar han att det är experterna som tar över styret av olika samhällsfunktioner.

– Den ideologiska debatten har försvunnit. Politiker lokalt leker tjänstemän. Det är alltmer främmande att vara politiskt aktiv och det blir andra intressen som tar över förvaltningen av samhället.

Såldes menar Juholt att demokratins alternativ inte nödvändigtvis är en diktatur.

– Demokratins motsats är teknokratin. Det blir ett expertstyre frikopplat från värderingar. Vi applåderar bort vår demokrati - som kan komma att bli en kort parantes i vårt samhälle. Kvar blir bara en ekonomisk förvaltning samhället.

Slutligen efterlyste han också politikernas visioner om vart vi är på väg - framtidsbilder som kan ge medborgarna framtidstro.

Själv säger han att detta är det sista rycket efter 40 år inom politiken. Till sommaren slutar han, vad han ska göra sen vet han inte.

Innan föreläsningen fick FT en pratstund med den partiledare som upplevt de flesta av politikens många sidor. Han valdes till partiledare för Socialdemokraterna, vid en extrakongress, i mars 2011.

Redan hösten samma år fick han uppleva ett mediedrev på grund av hans hantering av ersättning - från riksdagen - för bostaden han hade i Stockholm för övernattning. I januari följande år blev situationen ohållbar och han lämnade posten som partiordförande.

Hans fall

Han menar själv att det var tre saker som fick honom på fall:

– Det fanns personer nära mig som ville ha mitt uppdrag, jag gjorde själv misstag och jag utmanade starka intressen när jag ville stoppa vinsterna i välfärden, berättade Håkan Juholt som inte ångrar att han blev partiledare.

– Det var rätt att välja mig som partiordförande. Det var en ideologisk vitamininjektion. Det var gräsrötternas reaktion på hur det socialdemokratiska partiet utvecklats.

Även om han kanske var favorit hos många gräsrötter så var det annorlunda bland makteliten.

– Makten ville aldrig ha mig.

Ett brandtal

Under onsdagskvällens tal tog han bland annat upp ideologi, värderingsfrågor, den demokratiska utvecklingen och hur vi medborgare förvandlats till kunder på en marknad. Juholt berättade om sin bild av socialdemokratins uppgift att förändra.

En av hans huvudpoänger är att han anser att vi förvandlats till kunder på en marknad; inom bland annat vården och skolan.

– Det är inte fint att vara kund, det är bara en uppgift. Det är skillnad att vara medborgare och ha ett ansvar för varandra.

Juholt framhåller att vi måste ha råd med varandra.

– Varje människa är en resurs och en tillgång, inte en kostnad och en utgift. Utgångspunkten måste vara att vi har råd med varandra. Det är fattigdomen vi inte har råd med och det är arbetslösheten vi inte har råd med.

Öka köpkraften

Hans övertygelse är också att statens pengar ska användas för att anställa exempelvis bibliotekarier, men inte för att ge subventioner för att exempelvis en livsmedelshandlare ska kunna anställa någon person. Däremot kan staten öka köpkraften hos många grupper, vilket handlaren gynnas av, menade Juholt.

– För livsmedelshandlaren finns det inget bättre om pensionen höjs för pensionärerna, att ungdomarna får sommarjobb, att de sjuka får en vettig sjukersättning och att arbetslösa får en bra a-kassa, berättade Juholt och förklarade att rabatt på anställningar innebär att det måste ske besparingar på annat håll.

En teknokrati

Dessutom varnade han för att vi är på väg - eller redan befinner oss i - ett teknokratiskt samhälle. Med det menar han att det är experterna som tar över styret av olika samhällsfunktioner.

– Den ideologiska debatten har försvunnit. Politiker lokalt leker tjänstemän. Det är alltmer främmande att vara politiskt aktiv och det blir andra intressen som tar över förvaltningen av samhället.

Såldes menar Juholt att demokratins alternativ inte nödvändigtvis är en diktatur.

– Demokratins motsats är teknokratin. Det blir ett expertstyre frikopplat från värderingar. Vi applåderar bort vår demokrati - som kan komma att bli en kort parantes i vårt samhälle. Kvar blir bara en ekonomisk förvaltning samhället.

Slutligen efterlyste han också politikernas visioner om vart vi är på väg - framtidsbilder som kan ge medborgarna framtidstro.

Själv säger han att detta är det sista rycket efter 40 år inom politiken. Till sommaren slutar han, vad han ska göra sen vet han inte.