2016-03-02 13:13

2016-03-02 13:13

Rivningsansökan på nytt

NYKROPPA: Till veckan kan avgörandet komma

När miljö- och byggnadsnämnden samlas till möte nästa onsdag, står en rivning av Gamla skolan på ärendelistan.
Rivningslov eller inte, är frågan som politikerna ska avgöra.

En ansökan om rivningslov var inlämnad redan i fjol från kommunens fastighetskontor, men den gången drogs ärendet tillbaka. Det berodde på den massiva diskussion som uppstod i Nykroppabygden. Många var kritiska mot att det hundraåriga skolhuset skulle rivas.

Men efter ett misslyckat försök att få huset sålt – ingen spekulant som ansågs seriös hittades trots mäklarhjälp – är ärendet nu tillbaka på ruta ett.

Museet vill bevara

Beslutsförslaget från tjänstemännen på stadsarkitektkontoret var redan förra året att ett rivningslov kunde ges och så är beslutsförslaget även denna gång.

Detta trots att Värmlands museum gett ett yttrande om huset som stödjer ett bevarande.

Värmlands museum framhåller att byggnaden är klassad som särskilt beaktansvärd i en inventering och anser att den bör bevaras.

”En varsam renovering av byggnaden vore en viktig symbolhandling och av stor miljömässig betydelse. Nykroppa gamla skola representerar kvaliteter och en samhällsbyggarambition som motiverar omhändertagande” skrev Mattias Libeck, byggnadsantikvarie på Värmlands museum, i sitt utlåtande.

Inte tjänstefel

Men enligt en expert på Boverket som kommunen tillfrågat, är det byggnadsnämnden som avgör om en byggnad är särskilt värdefull. Det finns heller inget rivningsförbud för skolan i någon plan för Nykroppa, konstateras i underlaget som politikerna fått. Där framgår också att skolhuset inte har något skydd enligt kulturmiljölagen, KML.

Miljö- och stadsarkitektkontorets bedömning är att ansökan om rivningslov kan bifallas.

Men av mejlväxlingen mellan stadsarkitektkontoret och experterna på Boverket och länsstyrelsen framgår också att nämnden oroat sig för om det skulle kunna bedömas som tjänstefel, om nämnden beslutar om rivningslov trots yttrandet från museet. Så är inte fallet, är beskedet från tjänstemännen.

Lagligt att säga nej

Det skulle i och för sig heller inte bryta mot lagen att säga nej till rivningslov. Så här står det i Kunskapsbanken, ett ”uppslagsverk” om plan- och bygglagen som kommunen använt sig av i utredningen:

”Är det en kulturhistoriskt värdefull byggnad så kan kommunen alltid avslå en begäran om rivningslov. För detta behövs inget stöd i detaljplan eller områdesbestämmelser eller att byggnaden på något annat sätt har utpekats i förväg.”

Kritisk grupp

En intressant aspekt är också att ett beslut om rivningslov inte automatiskt kan överklagas av alla som känner sig berörda.

I underlaget till politikerna bifogas en artikel om ett kommunägt hus i Sättra, där kommunen gav rivningslov, vilket både en hembygdsförening och en granne överklagade. Men både länsrätt och mark- och miljödomstolen ansåg att ingen av dessa parter var behöriga att överklaga. ”När det gäller en kulturintressant byggnad har allmänheten inte klagorätt eftersom det är kommunen som ska se till att skydda sådana allmänna intressen” förklarade en jurist på länsstyrelsen i tidningen Mitt i.

Filipstads kommun har heller inte gått ut till grannarna för att inhämta några synpunkter på rivningsförslaget. Det motiveras av att det inte finns något rivningsskydd för skolhuset i detaljplanen.

En erinran mot rivningen har ändå kommit in.

– Vi motsätter oss rivning av denna gedigna byggnad, dessutom Nykroppas stolthet, skriver Anita Jonsson för Konradgruppen i Nykroppa.

Gruppen hävdar att skolan inte är i så dåligt skick som kommunen sagt och framhåller att museet och länsstyrelsen sagt att man inte bör riva. Gruppen ifrågasätter också hur det annonserades ut att skolan var till salu; ”bara på lokal nivå eller ute i landet? Europa?”

”Tänk på barnen” avslutar gruppen sitt brev.

Av rivningsansökan framgår att rivningen är tänkt att ske under sommaren 2016 – och att en liten rest blir kvar om rivningen görs. Naturstensgrunden blir kvar för att rama in ett lekområde.

En ansökan om rivningslov var inlämnad redan i fjol från kommunens fastighetskontor, men den gången drogs ärendet tillbaka. Det berodde på den massiva diskussion som uppstod i Nykroppabygden. Många var kritiska mot att det hundraåriga skolhuset skulle rivas.

Men efter ett misslyckat försök att få huset sålt – ingen spekulant som ansågs seriös hittades trots mäklarhjälp – är ärendet nu tillbaka på ruta ett.

Museet vill bevara

Beslutsförslaget från tjänstemännen på stadsarkitektkontoret var redan förra året att ett rivningslov kunde ges och så är beslutsförslaget även denna gång.

Detta trots att Värmlands museum gett ett yttrande om huset som stödjer ett bevarande.

Värmlands museum framhåller att byggnaden är klassad som särskilt beaktansvärd i en inventering och anser att den bör bevaras.

”En varsam renovering av byggnaden vore en viktig symbolhandling och av stor miljömässig betydelse. Nykroppa gamla skola representerar kvaliteter och en samhällsbyggarambition som motiverar omhändertagande” skrev Mattias Libeck, byggnadsantikvarie på Värmlands museum, i sitt utlåtande.

Inte tjänstefel

Men enligt en expert på Boverket som kommunen tillfrågat, är det byggnadsnämnden som avgör om en byggnad är särskilt värdefull. Det finns heller inget rivningsförbud för skolan i någon plan för Nykroppa, konstateras i underlaget som politikerna fått. Där framgår också att skolhuset inte har något skydd enligt kulturmiljölagen, KML.

Miljö- och stadsarkitektkontorets bedömning är att ansökan om rivningslov kan bifallas.

Men av mejlväxlingen mellan stadsarkitektkontoret och experterna på Boverket och länsstyrelsen framgår också att nämnden oroat sig för om det skulle kunna bedömas som tjänstefel, om nämnden beslutar om rivningslov trots yttrandet från museet. Så är inte fallet, är beskedet från tjänstemännen.

Lagligt att säga nej

Det skulle i och för sig heller inte bryta mot lagen att säga nej till rivningslov. Så här står det i Kunskapsbanken, ett ”uppslagsverk” om plan- och bygglagen som kommunen använt sig av i utredningen:

”Är det en kulturhistoriskt värdefull byggnad så kan kommunen alltid avslå en begäran om rivningslov. För detta behövs inget stöd i detaljplan eller områdesbestämmelser eller att byggnaden på något annat sätt har utpekats i förväg.”

Kritisk grupp

En intressant aspekt är också att ett beslut om rivningslov inte automatiskt kan överklagas av alla som känner sig berörda.

I underlaget till politikerna bifogas en artikel om ett kommunägt hus i Sättra, där kommunen gav rivningslov, vilket både en hembygdsförening och en granne överklagade. Men både länsrätt och mark- och miljödomstolen ansåg att ingen av dessa parter var behöriga att överklaga. ”När det gäller en kulturintressant byggnad har allmänheten inte klagorätt eftersom det är kommunen som ska se till att skydda sådana allmänna intressen” förklarade en jurist på länsstyrelsen i tidningen Mitt i.

Filipstads kommun har heller inte gått ut till grannarna för att inhämta några synpunkter på rivningsförslaget. Det motiveras av att det inte finns något rivningsskydd för skolhuset i detaljplanen.

En erinran mot rivningen har ändå kommit in.

– Vi motsätter oss rivning av denna gedigna byggnad, dessutom Nykroppas stolthet, skriver Anita Jonsson för Konradgruppen i Nykroppa.

Gruppen hävdar att skolan inte är i så dåligt skick som kommunen sagt och framhåller att museet och länsstyrelsen sagt att man inte bör riva. Gruppen ifrågasätter också hur det annonserades ut att skolan var till salu; ”bara på lokal nivå eller ute i landet? Europa?”

”Tänk på barnen” avslutar gruppen sitt brev.

Av rivningsansökan framgår att rivningen är tänkt att ske under sommaren 2016 – och att en liten rest blir kvar om rivningen görs. Naturstensgrunden blir kvar för att rama in ett lekområde.