2016-02-13 06:00

2016-02-13 06:00

Filipstads hjärtligaste

FILIPSTAD: Med ett hjärta av guld – Mikael är hemma igen

Mikael Nordlund har just kommit hem från en dryg veckas vistelse på Kos, där han hjälpt människor som flytt över Medelhavet. När FT ringde på hans dörr på fredagseftermiddagen fick han en överraskning:
– Grattis, du är Filipstads hjärtligaste person!

En ganska trött, men glad Mikael tog emot beskedet att han var vanligaste namnet bland förslagen till hjärtligaste personen i Filipstad.

Han kom hem till Filipstad på fredagsmorgonen efter att ha varit bortrest sedan förra onsdagen, och det är ju ingen vanlig semesterresa han gjort. Färden gick till grekiska ön Kos och uppdraget var att inom organisationen Team Sweden Volunteers hjälpa människor som anländer till Kos som flyktingar.

Och de var många.

– Det var allt från bäbisar till väldigt gamla människor som inte kunde gå själva, säger Mikael Nordlund.

Volontärerna tog hand om flyktingarna, såg till att de fick av sig blöta kläder och på sig torra. Han har lugnat och tröstat, skjutsat och fått fram mat.

– En morgon var det tvärpanik. De hade hittat en hel hög med nya flyktingar och det var bara att kasta sig in i det och vara med. Det var många barn. Man fick ta av dem blöta skor, sätta på dem sockar, leka och prata med dem och få dem att känna sig lugna.

När den akuta fasen var över kom snart nya grupper och det var bara att börja om på nytt. Och ibland kom än värre besked: att en hel båt med många barn ombord gått i kvav och alla på båten drunknat. En sådan gång är det lätt att tappa all gnista, berättar Mikael.

– Men de som jobbat längre sa att man ska tänka på det man gjort i stället.

För visst gör volontärerna skillnad. Han känner att han kunnat göra nytta och fick vara med om många möten som han kommer att bära med sig genom livet.

– Det har varit väldigt lärorikt. Det känns som att jag hade kunnat stanna hur länge som helst. Jag var lite orolig innan för hur jag skulle reagera, men jag var helt lugn och pratade med dem.

Han tycker att samarbetet mellan volontärerna och de stora hjälporganisationerna som var på plats fungerade väldigt bra.

– Det var som kugghjul som gick i varandra.

Att just Mikael kom på idén att åka till Grekland som volontär var ingen tillfällig nyck. Han är engagerad lokalt också, på många sätt, för andra. För Mikael har det alltid känts naturligt att försöka hjälpa till där man kan.

– Jag vet inte hur andra uppfattar det, men jag vill hjälpa andra och har gjort så gott jag har kunnat. Man försöker väl göra så gott man kan! säger han och får det att låta väldigt enkelt.

Nu är han hemma och ska försöka komma tillbaka till vardagen igen. Jobbet på OLW väntar och familjen har längtat efter honom så klart, men än är en stor del av hans tankar kvar i Grekland.

– Det känns väldigt konstigt. Jag har inte riktigt hunnit landa än, säger han.

Att bli utsedd till Filipstads hjärtligaste blev en fin välkomstpresent:

– Jag tackar så mycket! Hälsa tusen tack till alla!

En ganska trött, men glad Mikael tog emot beskedet att han var vanligaste namnet bland förslagen till hjärtligaste personen i Filipstad.

Han kom hem till Filipstad på fredagsmorgonen efter att ha varit bortrest sedan förra onsdagen, och det är ju ingen vanlig semesterresa han gjort. Färden gick till grekiska ön Kos och uppdraget var att inom organisationen Team Sweden Volunteers hjälpa människor som anländer till Kos som flyktingar.

Och de var många.

– Det var allt från bäbisar till väldigt gamla människor som inte kunde gå själva, säger Mikael Nordlund.

Volontärerna tog hand om flyktingarna, såg till att de fick av sig blöta kläder och på sig torra. Han har lugnat och tröstat, skjutsat och fått fram mat.

– En morgon var det tvärpanik. De hade hittat en hel hög med nya flyktingar och det var bara att kasta sig in i det och vara med. Det var många barn. Man fick ta av dem blöta skor, sätta på dem sockar, leka och prata med dem och få dem att känna sig lugna.

När den akuta fasen var över kom snart nya grupper och det var bara att börja om på nytt. Och ibland kom än värre besked: att en hel båt med många barn ombord gått i kvav och alla på båten drunknat. En sådan gång är det lätt att tappa all gnista, berättar Mikael.

– Men de som jobbat längre sa att man ska tänka på det man gjort i stället.

För visst gör volontärerna skillnad. Han känner att han kunnat göra nytta och fick vara med om många möten som han kommer att bära med sig genom livet.

– Det har varit väldigt lärorikt. Det känns som att jag hade kunnat stanna hur länge som helst. Jag var lite orolig innan för hur jag skulle reagera, men jag var helt lugn och pratade med dem.

Han tycker att samarbetet mellan volontärerna och de stora hjälporganisationerna som var på plats fungerade väldigt bra.

– Det var som kugghjul som gick i varandra.

Att just Mikael kom på idén att åka till Grekland som volontär var ingen tillfällig nyck. Han är engagerad lokalt också, på många sätt, för andra. För Mikael har det alltid känts naturligt att försöka hjälpa till där man kan.

– Jag vet inte hur andra uppfattar det, men jag vill hjälpa andra och har gjort så gott jag har kunnat. Man försöker väl göra så gott man kan! säger han och får det att låta väldigt enkelt.

Nu är han hemma och ska försöka komma tillbaka till vardagen igen. Jobbet på OLW väntar och familjen har längtat efter honom så klart, men än är en stor del av hans tankar kvar i Grekland.

– Det känns väldigt konstigt. Jag har inte riktigt hunnit landa än, säger han.

Att bli utsedd till Filipstads hjärtligaste blev en fin välkomstpresent:

– Jag tackar så mycket! Hälsa tusen tack till alla!

Hjärtligaste

Vem är Filipstads hjärtligaste frågade FT våra Facebookvänner och nog finns det många bra kandidater! Här är några av förslagen vi fått.

Mikael Nordlund – se ovan!

Torgeir Pettersen. För hans osjälviskhet och vilja att hjälpa andra

Åsa Lindén ”sprider så många hlärtan och kramar via sitt hantverk”

Andreas Nilsson. Trots sin ryggskada är han glad, humoristisk och energisk och sprider massa positiv energi till sin omgivning.

Annikki Ollikainen - en människa som visar en enorm respekt och omtanke till alla medmänniskor, oavsett ställning, ursprung eller livssituation.

Bengt Sjöberg