2016-02-11 06:00

2016-02-11 06:00

Naturfotograf drog storpublik

FILIPSTAD: Roger Brendhagen: "Jag gillar att ligga lågt"

Från finska skogar till afrikanska slätter – med sin kamera reser naturfotografen Roger Brendhagen världen över för att dokumentera fascinerande djur och obeskrivligt vacker natur.
I veckan drog han storpublik då han gästade biblioteket för att berätta sitt yrkesverksamma liv där rytande lejon och farliga ormar är vardag.

Att lyssna till när Roger Brendhagen pratar om sitt arbetsliv är inget annat än rent fascinerande. Om inte imponerande förstås.

Och med tanke på allt beröm över hans bilder som viskades mellan publikraderna när han om tisdagskvällen besökte Filipstads bibliotek för att ge en inblick i en naturfotografs vardag, är nog inte undertecknade ensam om att ha tagits med storm.

På, som fotografen själv uttryckte det, sin Skavlansvenska bjöd han under två och en halv timme på minnesvärda anekdoter, fototips och historier om hur han ibland genom att behövt lära sig den hårda vägen, uppnått ny kunskap om djur och natur.

– Jag var nyss på Sri Lanka i två veckor, där finns det mycket bra nationalparker att vara i, inledde han och visade på den uppspända duken fantastiska ögonblicksbilder på blåvalsstjärtar, flyghundar och ormar.

Dock är kanske inte ögonblicksbilder i sin renaste mening den bästa benämningen – ljus och vinklar är någon varje fotograf R alltid borde ha i åtanke tycker Roger.

– Jag tycker väldigt mycket om att fota i motljus och att låta förgrunden rama in kortet, berättar han.

Och alla förstår varför när han visar sina exempel.

Som naturfotograf gäller det att vara påläst och förberedd, berättar Roger. Själva fotandet är i slutändan en väldigt liten del av hela processen som lett fram till bilden.

– Säg att 49 procent är att vara fältbiolog – man ska veta vart man ska gå, vart man kan hitta djuret, vad det äter och så vidare. 1 procent handlar om att ta själva kortet och 50 procent om att sälja det!

För att fånga den där perfekta bilden varje fotograf har en vision om, måste man vara utrustad men en stor dos tålamod men samtidigt vara alert – Roger berättar att han vid sina fotoresor alltid har mellan fyra och fem kameror med olika objektiv igång samtidigt.

– De finns inte en chans att man hinner byta objektiv.

Yrkesskadad eller att aldrig få nog av jakten på drömfotot – ja, det kanske är vilket som, men inte ens när Roger tar bilen från hemmet i Gammelkropp till mataffären lämnar han kameran hemma berättar han.

– Jag har den i knät när jag kör bil, tänk om man får syn på ett lodjur, varje sekund är viktig!

Precis som i de flesta jobb medför även Rogers sysselsättning vissa risker. Som utsänd för att dokumentera vardagen i det vilda, händer det ofta att han ställs öga mot öga mot arter som kan vara direkt farliga. Och visst finns det gånger då hans hjärta slagit lite extra hårt.

– Normalt sett är jag inte rädd för ormar, jag vet ofta vad jag kan och inte kan göra, säger han och drar paralleller mellan att möta en glasögonkobra och gå en boxningsmatch för lättviktare.

– Tungviktsmatchen är mot kungskobran, den kan resa sig och bli 180 centimeter hög.

Förutom vissa ormarter finns det även fyrfotade djur som kan få pulsen att rusa. Savannens konung till exempel.

– Jag var i Kenya och skulle fota gaseller när de drack vatten. Vi körde runt vattenhållet några gånger för att se så att det inte fanns något lejon i närheten. Vi stannade bilen och jag kröp ut och ner i vattnet. Två meter till höger om mig hörde jag något, tittade och fick se den här! säger Roger och visar en bild på en sällan skådat ståtligt lejonhane.

– Jag tänkte – jaja, jag får väl ta ett kort till innan jag dör då. Min räddning blev att det kom ett till lejon till andra sidan som han skulle ta.

Roger har rest runt stora delar av världen för att fånga vilda djur i sina rätta miljöer, förutom Afrika, Indien och Sri Lanka har han de senaste åren rest runt mycket i de finska skogarna och norska fjällen. För att få det bästa perspektivet tycker Roger om att ligga lågt. Under ett kamouflagetäcke han ligga många timmar och bara vänta.

– Ner på marken det är nog mitt bästa tips.

Något som ofta fyller hans tankar när han ligger gömd i mjuk skogsmossa eller bland buckliga fjällstenar, är den inkräktning han gör på naturen och djurens liv.

– Allt det jag gör är ju på bekostnad av naturen. Men när jag ligger nära en räv, den tittar på mig och sedan somnar då vet jag att jag inte stört.

Att lyssna till när Roger Brendhagen pratar om sitt arbetsliv är inget annat än rent fascinerande. Om inte imponerande förstås.

Och med tanke på allt beröm över hans bilder som viskades mellan publikraderna när han om tisdagskvällen besökte Filipstads bibliotek för att ge en inblick i en naturfotografs vardag, är nog inte undertecknade ensam om att ha tagits med storm.

På, som fotografen själv uttryckte det, sin Skavlansvenska bjöd han under två och en halv timme på minnesvärda anekdoter, fototips och historier om hur han ibland genom att behövt lära sig den hårda vägen, uppnått ny kunskap om djur och natur.

– Jag var nyss på Sri Lanka i två veckor, där finns det mycket bra nationalparker att vara i, inledde han och visade på den uppspända duken fantastiska ögonblicksbilder på blåvalsstjärtar, flyghundar och ormar.

Dock är kanske inte ögonblicksbilder i sin renaste mening den bästa benämningen – ljus och vinklar är någon varje fotograf R alltid borde ha i åtanke tycker Roger.

– Jag tycker väldigt mycket om att fota i motljus och att låta förgrunden rama in kortet, berättar han.

Och alla förstår varför när han visar sina exempel.

Som naturfotograf gäller det att vara påläst och förberedd, berättar Roger. Själva fotandet är i slutändan en väldigt liten del av hela processen som lett fram till bilden.

– Säg att 49 procent är att vara fältbiolog – man ska veta vart man ska gå, vart man kan hitta djuret, vad det äter och så vidare. 1 procent handlar om att ta själva kortet och 50 procent om att sälja det!

För att fånga den där perfekta bilden varje fotograf har en vision om, måste man vara utrustad men en stor dos tålamod men samtidigt vara alert – Roger berättar att han vid sina fotoresor alltid har mellan fyra och fem kameror med olika objektiv igång samtidigt.

– De finns inte en chans att man hinner byta objektiv.

Yrkesskadad eller att aldrig få nog av jakten på drömfotot – ja, det kanske är vilket som, men inte ens när Roger tar bilen från hemmet i Gammelkropp till mataffären lämnar han kameran hemma berättar han.

– Jag har den i knät när jag kör bil, tänk om man får syn på ett lodjur, varje sekund är viktig!

Precis som i de flesta jobb medför även Rogers sysselsättning vissa risker. Som utsänd för att dokumentera vardagen i det vilda, händer det ofta att han ställs öga mot öga mot arter som kan vara direkt farliga. Och visst finns det gånger då hans hjärta slagit lite extra hårt.

– Normalt sett är jag inte rädd för ormar, jag vet ofta vad jag kan och inte kan göra, säger han och drar paralleller mellan att möta en glasögonkobra och gå en boxningsmatch för lättviktare.

– Tungviktsmatchen är mot kungskobran, den kan resa sig och bli 180 centimeter hög.

Förutom vissa ormarter finns det även fyrfotade djur som kan få pulsen att rusa. Savannens konung till exempel.

– Jag var i Kenya och skulle fota gaseller när de drack vatten. Vi körde runt vattenhållet några gånger för att se så att det inte fanns något lejon i närheten. Vi stannade bilen och jag kröp ut och ner i vattnet. Två meter till höger om mig hörde jag något, tittade och fick se den här! säger Roger och visar en bild på en sällan skådat ståtligt lejonhane.

– Jag tänkte – jaja, jag får väl ta ett kort till innan jag dör då. Min räddning blev att det kom ett till lejon till andra sidan som han skulle ta.

Roger har rest runt stora delar av världen för att fånga vilda djur i sina rätta miljöer, förutom Afrika, Indien och Sri Lanka har han de senaste åren rest runt mycket i de finska skogarna och norska fjällen. För att få det bästa perspektivet tycker Roger om att ligga lågt. Under ett kamouflagetäcke han ligga många timmar och bara vänta.

– Ner på marken det är nog mitt bästa tips.

Något som ofta fyller hans tankar när han ligger gömd i mjuk skogsmossa eller bland buckliga fjällstenar, är den inkräktning han gör på naturen och djurens liv.

– Allt det jag gör är ju på bekostnad av naturen. Men när jag ligger nära en räv, den tittar på mig och sedan somnar då vet jag att jag inte stört.