2016-01-08 10:34

2016-01-08 10:34

Experten dansar ut julen

HELGPRAT: Margareta Davidsson

Dags igen. 1972 kom så många som 2000 personer till Hötorget för att vara med och dansa ut julen.
Riktigt lika många deltagare räknar Margareta Davidsson inte med att det kommer till söndagens julgransdans på Stora torget. Men såklart hoppas hon på en god uppslutning.
– Det är viktigt att de här traditionerna lever vidare.

Allt började 1974. Sedan dess har Margareta Davidsson varit den som sett till att julen fått ett värdigt avsked runt om i Filipstads kommun.

1 Och nu på söndag har det blivit dags igen.

– Ja, det stämmer. Klockan 16 är det dags för julgransdans på Stora torget. Men jag tjuvstartar redan på förmiddagen i Nordmarks kyrka.

2 Du har hållit på med det här väldigt länge, varifrån hämtar du din motivation?

– För mig är det här inget besvär, det sitter i ryggmärgen. Jag har levet med det här ända sedan jag var liten. Då bjöd man hem hela byns ungar för att dansa och leka, nästa dag var det någon annans tur att bjuda hem. Och så där höll det på. Min mamma spelade piano så där fick man mycket hjälp med musiken. Då lekte vi ju ”på rätt sätt” om man säger, med det menar jag att damerna, eller flickorna, gick i en inre ring och herrarna i en yttre, och så dansade man i par. I dag har jag fått förenkla lekarna en del.

– Sedan handlar det om att jag har ett intresse av att se till att det här fortsätter, att traditionen lever vidare. Det skulle ju behövas någon som tar vid efter mig. Fick man ihop fem, sex stycken kunde man kanske hålla någon kurs.

3 Men du har inga planer på att sluta väl?

– Jag har sagt att jag kommer hålla på tills de får bära ut mig! Musiken får jag hjälp med från Kulturkolan, det är jag mycket glad för. Jan Westberg som är rektor har sagt att han tänker hålla på lika länge som jag.

4 Har du några exempel på vilka danslekar som kommer vara med på söndag?

– Vi börjar alltid med ”Skära, skära havre”, då får man peka finger åt julgranen. Sedan finns det ju en hel del klassiker som måste vara med, till exempel ”Små grodorna” och ”Räven raskar över isen”, då sjunger man ju flera olika sorter – flickornas visa, pojkarnas och sotarens, till exempel. ”Viljen I veta” brukar också finnas med. ”Hej tummen opp” brukar också vara bra. När vi sjunger ”Så går vi runt kring ett enrissnår” och sjunger om veckans alla dagar brukar jag ha med mig olika attiraljer och visa upp, som en tvättbräda. Sen brukar vi alltid avsluta med ”Karusellen”. Däremellan kör vi även ”Raketen”.

5 Hur många julgransdanser blir det för dig?

– Många! Första måndagen efter jullovet är jag på Åsenskolan och dansar, då brukar det bli en fem, sex omgångar. För några år sedan var det en förälder på Strandvägsskolan som hörde om det och undrade varför de inte kunde ha det där också. Så där är jag och dansar nu med. Förr var det mer faktiskt, då var jag även i Nykroppa och på Wasafesterna.

6 För 44 år sedan kom det 2000 personer till Hötorget för att vara med på julgransdags, var du också där?

– Det var när mina barn var jättesmå så det tror jag inte. Gösta Erlandsson som var folkdansledare i Folkdanslaget höll i det då, det var honom som jag tog över efter. På den tiden var det Lions som stod för arrangemanget. Då var det himla noga – godispåsarna plockades i för hand och sedan fick varje skolklass påsbiljetter. Gud nåde den lärare som glömde dela ut de biljetterna! När jag började hade vi några svinkalla vintrar, någon gång fick vi lov att flytta fram dansen till söndagen därpå.

7 Kan kylan ställa till det i år igen tror du?

– Det ska väl bli mildare så det får vi hoppas den inte gör!

Allt började 1974. Sedan dess har Margareta Davidsson varit den som sett till att julen fått ett värdigt avsked runt om i Filipstads kommun.

1 Och nu på söndag har det blivit dags igen.

– Ja, det stämmer. Klockan 16 är det dags för julgransdans på Stora torget. Men jag tjuvstartar redan på förmiddagen i Nordmarks kyrka.

2 Du har hållit på med det här väldigt länge, varifrån hämtar du din motivation?

– För mig är det här inget besvär, det sitter i ryggmärgen. Jag har levet med det här ända sedan jag var liten. Då bjöd man hem hela byns ungar för att dansa och leka, nästa dag var det någon annans tur att bjuda hem. Och så där höll det på. Min mamma spelade piano så där fick man mycket hjälp med musiken. Då lekte vi ju ”på rätt sätt” om man säger, med det menar jag att damerna, eller flickorna, gick i en inre ring och herrarna i en yttre, och så dansade man i par. I dag har jag fått förenkla lekarna en del.

– Sedan handlar det om att jag har ett intresse av att se till att det här fortsätter, att traditionen lever vidare. Det skulle ju behövas någon som tar vid efter mig. Fick man ihop fem, sex stycken kunde man kanske hålla någon kurs.

3 Men du har inga planer på att sluta väl?

– Jag har sagt att jag kommer hålla på tills de får bära ut mig! Musiken får jag hjälp med från Kulturkolan, det är jag mycket glad för. Jan Westberg som är rektor har sagt att han tänker hålla på lika länge som jag.

4 Har du några exempel på vilka danslekar som kommer vara med på söndag?

– Vi börjar alltid med ”Skära, skära havre”, då får man peka finger åt julgranen. Sedan finns det ju en hel del klassiker som måste vara med, till exempel ”Små grodorna” och ”Räven raskar över isen”, då sjunger man ju flera olika sorter – flickornas visa, pojkarnas och sotarens, till exempel. ”Viljen I veta” brukar också finnas med. ”Hej tummen opp” brukar också vara bra. När vi sjunger ”Så går vi runt kring ett enrissnår” och sjunger om veckans alla dagar brukar jag ha med mig olika attiraljer och visa upp, som en tvättbräda. Sen brukar vi alltid avsluta med ”Karusellen”. Däremellan kör vi även ”Raketen”.

5 Hur många julgransdanser blir det för dig?

– Många! Första måndagen efter jullovet är jag på Åsenskolan och dansar, då brukar det bli en fem, sex omgångar. För några år sedan var det en förälder på Strandvägsskolan som hörde om det och undrade varför de inte kunde ha det där också. Så där är jag och dansar nu med. Förr var det mer faktiskt, då var jag även i Nykroppa och på Wasafesterna.

6 För 44 år sedan kom det 2000 personer till Hötorget för att vara med på julgransdags, var du också där?

– Det var när mina barn var jättesmå så det tror jag inte. Gösta Erlandsson som var folkdansledare i Folkdanslaget höll i det då, det var honom som jag tog över efter. På den tiden var det Lions som stod för arrangemanget. Då var det himla noga – godispåsarna plockades i för hand och sedan fick varje skolklass påsbiljetter. Gud nåde den lärare som glömde dela ut de biljetterna! När jag började hade vi några svinkalla vintrar, någon gång fick vi lov att flytta fram dansen till söndagen därpå.

7 Kan kylan ställa till det i år igen tror du?

– Det ska väl bli mildare så det får vi hoppas den inte gör!