2015-12-17 06:00

2015-12-17 06:00

Lättade efter domen

FILIPSTAD: 36-åring får fängelse för flera fall av bedrägeri och grova stölder mot äldre

Fyra månader har passerat sedan storbedragaren, en 36-årig man från norra Värmland, tog sig in i Astrid och Hans Thoresons lägenhet.
För FT berättar nu paret om själva händelsen, tiden efter intrånget samt beskedet att lurendrejaren får över fyra års fängelse.

Domen mot 36-åringen föll på tisdagsförmiddagen i Värmlands tingsrätt.

Totalt har mannen, som är hemmahörande i norra Värmland, gjort sig skyldig till 20 fall av grov stöld, försök till grov stöld, 13 fall av bedrägeri, 23 fall av försök till bedrägeri, 3 fall av olovlig körning, 2 fall av rattfylleri, 2 fall av narkotikabrott samt hastighetsöverträdelse. Mannen har främst riktat in sig på äldre personer när han utfört sina stötar, den äldsta han lurat är 98 år gammal.

Skulle till mormor

Filipstadsparet Astrid och Hans kom i kontakt med mannen den 13 augusti i år. Astrid berättar att de båda satt och njöt av det vackra vädret ute på balkongen i våningshuset där de bor. Hans gick efter en stund för att hjälpa en nyinflyttad granne att installera en brandvarnare. Astrid böjde sig ner för att hålla i deras hund Skorpan så att denne inte skulle följa efter sin husse när han lämnade uteplatsen. När hon tittade upp stod plötsligt den 36-årige mannen på gräsmattan framför henne.

– Han sa att han skulle till sin mormor, som bor i huset, för att hämta en matlåda men att han glömt portkoden. Och jag gav den till honom, säger Astrid.

Hon minns att hon tyckte han såg snygg och välvårdad ut.

– Inte kunde jag drömma om att han var en storbedragare!

Hans kom tillbaka, Astrid berättade om mannen som också Hans hade mött i trapphuset.

Paret fick känslan av att något var fel. Hans gick ut i hallen för att upptäcka att plånboken och kontokorten i byrålådan var borta.

– Allt gick så snabbt, det kan inte ha tagit mer än tio minuter.

Astrid berättar att dörren till lägenheten hade lämnats olåst då Hans bara skulle vara borta en kort sväng, vilket innebär:

– Bedragaren måste ha smugit in bakom min rygg. Från vår hall ser man ut på balkongen, han har alltså sett mig, haft koll på mig. Det känns ruskigt obehagligt!

Ungefär en halvtimme efter intrånget ringde telefonen, på andra sidan luren fanns en person som uppgav sig komma från Filipstadspolisen. ”Polisen” uppgav att man hittat plånboken.

– Vi blev så glada! Hans sa att han skulle komma och hämta plånboken men mannen i telefon sa att de ändå var i närheten så de skulle komma förbi med den. Han frågade också om vi spärrat korten och sa att vi inte behövde göra det, fast det hade vi redan gjort, berättar Astrid.

Lite senare samma kväll uppdagades det att det inte var någon polis som ringt hem till Astrid och Hans utan 36-åringen själv.

– Han försökte att lura oss två gånger! Han ville förstås inte att vi skulle spärra korten.

Under rättegångsförhandlingarna mot mannen fanns Astrid och Hans på plats i Karlstad. Astrid berättar att det var mycket jobbigt.

– Det var det verkligen. Han satt mittemot mig i salen, jag passade på att spänna ögonen i honom riktigt!

Tiden efter 36-åringens intrång har varit kämpig för paret. En olustkänsla och viss rädsla har gjort att Astrid inte längre tycker om att vara ensam hemma. Att domen nu fallit ser Astrid som ett avslut och en lättnad.

När FT och paret talas vid har hon ännu inte hört att mannen, som lurat och bedragit runt ett 30-tal människor, dömts till fyra år och sex månaders fängelse.

– Där du! är hennes spontana reaktion.

– Att gå på gamla människor på det här viset, det är ju så otroligt fult gjort!

Förutom fängelse ska mannen betala skadestånd till de han bedragit på sammanlagt 158 939 kronor, 5 000 är till Astrid och Hans.

Domen mot 36-åringen föll på tisdagsförmiddagen i Värmlands tingsrätt.

Totalt har mannen, som är hemmahörande i norra Värmland, gjort sig skyldig till 20 fall av grov stöld, försök till grov stöld, 13 fall av bedrägeri, 23 fall av försök till bedrägeri, 3 fall av olovlig körning, 2 fall av rattfylleri, 2 fall av narkotikabrott samt hastighetsöverträdelse. Mannen har främst riktat in sig på äldre personer när han utfört sina stötar, den äldsta han lurat är 98 år gammal.

Skulle till mormor

Filipstadsparet Astrid och Hans kom i kontakt med mannen den 13 augusti i år. Astrid berättar att de båda satt och njöt av det vackra vädret ute på balkongen i våningshuset där de bor. Hans gick efter en stund för att hjälpa en nyinflyttad granne att installera en brandvarnare. Astrid böjde sig ner för att hålla i deras hund Skorpan så att denne inte skulle följa efter sin husse när han lämnade uteplatsen. När hon tittade upp stod plötsligt den 36-årige mannen på gräsmattan framför henne.

– Han sa att han skulle till sin mormor, som bor i huset, för att hämta en matlåda men att han glömt portkoden. Och jag gav den till honom, säger Astrid.

Hon minns att hon tyckte han såg snygg och välvårdad ut.

– Inte kunde jag drömma om att han var en storbedragare!

Hans kom tillbaka, Astrid berättade om mannen som också Hans hade mött i trapphuset.

Paret fick känslan av att något var fel. Hans gick ut i hallen för att upptäcka att plånboken och kontokorten i byrålådan var borta.

– Allt gick så snabbt, det kan inte ha tagit mer än tio minuter.

Astrid berättar att dörren till lägenheten hade lämnats olåst då Hans bara skulle vara borta en kort sväng, vilket innebär:

– Bedragaren måste ha smugit in bakom min rygg. Från vår hall ser man ut på balkongen, han har alltså sett mig, haft koll på mig. Det känns ruskigt obehagligt!

Ungefär en halvtimme efter intrånget ringde telefonen, på andra sidan luren fanns en person som uppgav sig komma från Filipstadspolisen. ”Polisen” uppgav att man hittat plånboken.

– Vi blev så glada! Hans sa att han skulle komma och hämta plånboken men mannen i telefon sa att de ändå var i närheten så de skulle komma förbi med den. Han frågade också om vi spärrat korten och sa att vi inte behövde göra det, fast det hade vi redan gjort, berättar Astrid.

Lite senare samma kväll uppdagades det att det inte var någon polis som ringt hem till Astrid och Hans utan 36-åringen själv.

– Han försökte att lura oss två gånger! Han ville förstås inte att vi skulle spärra korten.

Under rättegångsförhandlingarna mot mannen fanns Astrid och Hans på plats i Karlstad. Astrid berättar att det var mycket jobbigt.

– Det var det verkligen. Han satt mittemot mig i salen, jag passade på att spänna ögonen i honom riktigt!

Tiden efter 36-åringens intrång har varit kämpig för paret. En olustkänsla och viss rädsla har gjort att Astrid inte längre tycker om att vara ensam hemma. Att domen nu fallit ser Astrid som ett avslut och en lättnad.

När FT och paret talas vid har hon ännu inte hört att mannen, som lurat och bedragit runt ett 30-tal människor, dömts till fyra år och sex månaders fängelse.

– Där du! är hennes spontana reaktion.

– Att gå på gamla människor på det här viset, det är ju så otroligt fult gjort!

Förutom fängelse ska mannen betala skadestånd till de han bedragit på sammanlagt 158 939 kronor, 5 000 är till Astrid och Hans.