2015-10-01 06:00

2015-10-01 06:00

"Vi får inget gehör"

FILIPSTAD: Besviket kommunalråd efter mötet med Migrationsverkets regionchef:

Inte nöjda. En besvikelse. Så beskriver kommunalrådet Per Gruvberger (S) mötet med Migrationsverkets regionchef Magnus Rodin. Trots att budskapet från kommunens sida var tydligt – situationen är ohållbar, yttrades inga konkreta löften kring hur asylfrågorna ska lösas.
– Migrationsverket är autistiskt, man har svårt att ta till sig omvärlden, säger kommunalrådet.

Mötet med Magnus Rodin, chef för region Mitt där Värmland ingår, skedde utan medias inblandning på tisdagen. Under onsdagen bjöds pressen in i efterhand för att få ta del av sammankomstens kontenta ur kommunalt perspektivt.

Kommunalråd Per Gruvberger (S) och kommunchef Claes Hultgren var tydliga i sina ståndpunkter – det är bra att Migrationsverket visar upp sig – men, bristen på gehör för kommunens situation är fortfarande densamma.

– Jag måste säga att jag är mycket besviken på responsen. Det han lovade var att återkoppla till oss om två veckor, men det måste ha hänt något innan dess, säger Gruvberger.

Sedan långt tillbaka har kommunledningen uttryckt en oro över att inte fullt ut kunna bistå med berättigad samhällsservice till alla människor som anländer.

Den senaste upphandlingen då det förra veckan stod klart att Filipstad får tre nya asylboenden – Esperantogården (55 platser) Filipspahuset (60 platser) och Hotell Rämmen som återöppnat (118 platser), har inte förbättrat situationen.

– Vårt budskap är: Det här håller inte. Vi klarar inte av barnomsorg och skolgång för alla som kommer hit. Och så var det redan innan vi fick alla de nya boendena, säger Claes Hultgren som också vill förtydliga:

– Det här är ingen ovilja från vår sida, vi har bara inte resurserna att klara av situationen.

Alla ensamkommande barn som anländer är också ett orosmoment. Gruvberger och Hultgren vill gärna se att systemet för hur barnen placeras tillämpas på ett annat sätt, allt för att få en rättvisare och mer rimlig fördelning mellan landets kommuner. Som det är i dag anvisar Migrationsverket barnet till den kommun där han eller hon har en anhörig eller släkting på ett anläggningsboende. Anvisningskommunen ansvarar sedan för barnet under hela placeringstiden även om barnet placeras i en annan kommun.

– Ni hör ju, det är helt orimligt, säger Gruvberger och berättar att det på en månad har kommit 19 ensamkommande barn till kommunen, vilket är fler än vad det anlände under hela förra året.

Totalt ansvarar Filipstads kommun i nuläget för ett 80-tal ensamkommande barn, men har bara 30 platser på de egna hvb-hemmen.

– Under flera år har vi jobbat med de här delarna men inte fått någon respons. Vi hade ett möte redan i juni, de problemen vi diskuterade då är små jämfört med i dag. Och det är det vi är kritiska till – arbetssättet som gjort att vi är där vi är i dag, säger Gruvberger som sedan länge plockat fram riset.

– Migrationsverket är lite autistiskt lagt – man verkar ha svårt att ta till sig omvärlden.

För tillfället har Filipstads kommun 1 150 asylplatser. Tjänstemän och politiker kämpar i alla led för att dra runt kommunens redan ansträngda maskineri.

Då läget från kommunens sida beskrivs som akut, utnyttjas också många politiska kontakter för att lyfta frågan. Under onsdagen samtalade Gruvbeger bland annat med civilminister Ardalan Shekarabi (S) som lovade att föra kommunens åsikter vidare.

Mötet med Magnus Rodin, chef för region Mitt där Värmland ingår, skedde utan medias inblandning på tisdagen. Under onsdagen bjöds pressen in i efterhand för att få ta del av sammankomstens kontenta ur kommunalt perspektivt.

Kommunalråd Per Gruvberger (S) och kommunchef Claes Hultgren var tydliga i sina ståndpunkter – det är bra att Migrationsverket visar upp sig – men, bristen på gehör för kommunens situation är fortfarande densamma.

– Jag måste säga att jag är mycket besviken på responsen. Det han lovade var att återkoppla till oss om två veckor, men det måste ha hänt något innan dess, säger Gruvberger.

Sedan långt tillbaka har kommunledningen uttryckt en oro över att inte fullt ut kunna bistå med berättigad samhällsservice till alla människor som anländer.

Den senaste upphandlingen då det förra veckan stod klart att Filipstad får tre nya asylboenden – Esperantogården (55 platser) Filipspahuset (60 platser) och Hotell Rämmen som återöppnat (118 platser), har inte förbättrat situationen.

– Vårt budskap är: Det här håller inte. Vi klarar inte av barnomsorg och skolgång för alla som kommer hit. Och så var det redan innan vi fick alla de nya boendena, säger Claes Hultgren som också vill förtydliga:

– Det här är ingen ovilja från vår sida, vi har bara inte resurserna att klara av situationen.

Alla ensamkommande barn som anländer är också ett orosmoment. Gruvberger och Hultgren vill gärna se att systemet för hur barnen placeras tillämpas på ett annat sätt, allt för att få en rättvisare och mer rimlig fördelning mellan landets kommuner. Som det är i dag anvisar Migrationsverket barnet till den kommun där han eller hon har en anhörig eller släkting på ett anläggningsboende. Anvisningskommunen ansvarar sedan för barnet under hela placeringstiden även om barnet placeras i en annan kommun.

– Ni hör ju, det är helt orimligt, säger Gruvberger och berättar att det på en månad har kommit 19 ensamkommande barn till kommunen, vilket är fler än vad det anlände under hela förra året.

Totalt ansvarar Filipstads kommun i nuläget för ett 80-tal ensamkommande barn, men har bara 30 platser på de egna hvb-hemmen.

– Under flera år har vi jobbat med de här delarna men inte fått någon respons. Vi hade ett möte redan i juni, de problemen vi diskuterade då är små jämfört med i dag. Och det är det vi är kritiska till – arbetssättet som gjort att vi är där vi är i dag, säger Gruvberger som sedan länge plockat fram riset.

– Migrationsverket är lite autistiskt lagt – man verkar ha svårt att ta till sig omvärlden.

För tillfället har Filipstads kommun 1 150 asylplatser. Tjänstemän och politiker kämpar i alla led för att dra runt kommunens redan ansträngda maskineri.

Då läget från kommunens sida beskrivs som akut, utnyttjas också många politiska kontakter för att lyfta frågan. Under onsdagen samtalade Gruvbeger bland annat med civilminister Ardalan Shekarabi (S) som lovade att föra kommunens åsikter vidare.