2016-03-19 06:00

2016-03-19 06:00

Dyr lapp om köparen är rätt

FRIMÄRKETS DAG: "Nu slåss kineserna om att köpa tillbaka märkena"

I dag, lördag, är det Frimärkets dag.
Men hur ser intresset ut för den lilla klisterlappen nu för tiden?

I en liten lokal på Kungsgatan i Karlstad håller frimärksbutiken Tre kronor till.

– Vi har varit här sedan december 1973, säger Lennart Oxenstad som driver den nischade handelsplatsen.

Han säger att intresset för frimärken och samlandet på dessa har minskat under flera år.

– Ungdomar verkar inte ha tid för att samla på saker. Jag trodde att intresset skulle öka för ett 20-tal år sedan, när man kunde börja skicka bilder till varandra på det man ville byta.

Men så blev det inte, och Lennart Oxenstad säger att unga går miste om mycket.

– Man lär sig mycket på att samla på frimärken, Det finns så mycket i dem, som historia och geografi.

Hur kan man öka intresset bland dem unga då?

– Det är en fråga det. Några gånger har vi i klubben (Karlstads filatelistförening) låtit barn få rita sina egna förslag till frimärken, det kan vara ett sätt.

Hög medelålder

Lennart Oxenstads egna samlande började i sju–åtta årsåldern.

– Det var nog så att brorsan började, men jag hade en klasskamrat som samlade och vi bytte med varandra. Sen när jag kom till läroverket så fanns det en frimärksklubb, men den är nog inte kvar i dag, säger han och skrattar.

Hur är statusen på frimärkssamlande i dag?

– Det är fortfarande många som samlar, och får de tag på det de söker efter så kan de betala 50 000 utan att blinka. Men medelåldern är hög, jag har en kund i Stockholm som är 101 år. ”Frimärkena håller mig vid liv”, brukar han säga.

Värdet på frimärken har sjunkit med tiden.

– För svenska frimärksblock får man ofta inte ens ut det som står på dem.

Men det finns undantag på frimärken där priset stigit. Som märken från Kina.

– Under Maos tid lär han ha sagt ”frimärken samlar bara de med kapital” så nu slåss kineserna om att köpa tillbaka märkena.

För många frimärkssamlare har också intresset för brev och kuvert ökat. För klippte många av den lilla portolappen och kastade resten.

– Men så gör man inte i dag, det finns så mycket intressant i ett brev som försvinner, säger han.

– Och många samlar på stämplar från till exempel värmländska poststationer.

En riktig raritet inom det området är stämpeln från stationen i Långflon, som bara fanns ett år. Ett kuvert med den stämpeln kan inbringa tusentals kronor om köparen är den rätta enligt Lennart Oxenstad.

Inget firande men snart auktion

Frimärkets dag uppmärksammas inte i Karlstad sedan några år tillbaka. Orsaken är att man inte kunnat hitta en lämplig lokal.

Har den här dagen någon betydelse?

– Inte lika stor roll i dag. Förr togs det till exempel fram speciella stämplar för frimärkets dag. Men vi brukar få några nya samlare och medlemmar.

Men den 9 april blir det frimärksauktion på Älvkullegymnasiet.

– Vi försöker ha ett par om året och det brukar vara runt 60 som kommer, och de kommer från Norge och stora delar av Sverige. Det är ett sätt att träffa andra samlare.

Jag måste ställa frågan, hur trötta är ni samlare på att prata om gul tre skilling banco (det svenska feltryck som brukar kallas världens dyraste frimärke)?

– Lite trötta, men jag brukar berätta att det var en advokat som en gång hade med det till ett sammanträdde på stadshotellet här i Karlstad. Det sägs att han hade det i en dosa av silver och denna skickades runt. När jag såg den låg det väl skyddat bakom glas, säger Lennart Oxenstad.

I en liten lokal på Kungsgatan i Karlstad håller frimärksbutiken Tre kronor till.

– Vi har varit här sedan december 1973, säger Lennart Oxenstad som driver den nischade handelsplatsen.

Han säger att intresset för frimärken och samlandet på dessa har minskat under flera år.

– Ungdomar verkar inte ha tid för att samla på saker. Jag trodde att intresset skulle öka för ett 20-tal år sedan, när man kunde börja skicka bilder till varandra på det man ville byta.

Men så blev det inte, och Lennart Oxenstad säger att unga går miste om mycket.

– Man lär sig mycket på att samla på frimärken, Det finns så mycket i dem, som historia och geografi.

Hur kan man öka intresset bland dem unga då?

– Det är en fråga det. Några gånger har vi i klubben (Karlstads filatelistförening) låtit barn få rita sina egna förslag till frimärken, det kan vara ett sätt.

Hög medelålder

Lennart Oxenstads egna samlande började i sju–åtta årsåldern.

– Det var nog så att brorsan började, men jag hade en klasskamrat som samlade och vi bytte med varandra. Sen när jag kom till läroverket så fanns det en frimärksklubb, men den är nog inte kvar i dag, säger han och skrattar.

Hur är statusen på frimärkssamlande i dag?

– Det är fortfarande många som samlar, och får de tag på det de söker efter så kan de betala 50 000 utan att blinka. Men medelåldern är hög, jag har en kund i Stockholm som är 101 år. ”Frimärkena håller mig vid liv”, brukar han säga.

Värdet på frimärken har sjunkit med tiden.

– För svenska frimärksblock får man ofta inte ens ut det som står på dem.

Men det finns undantag på frimärken där priset stigit. Som märken från Kina.

– Under Maos tid lär han ha sagt ”frimärken samlar bara de med kapital” så nu slåss kineserna om att köpa tillbaka märkena.

För många frimärkssamlare har också intresset för brev och kuvert ökat. För klippte många av den lilla portolappen och kastade resten.

– Men så gör man inte i dag, det finns så mycket intressant i ett brev som försvinner, säger han.

– Och många samlar på stämplar från till exempel värmländska poststationer.

En riktig raritet inom det området är stämpeln från stationen i Långflon, som bara fanns ett år. Ett kuvert med den stämpeln kan inbringa tusentals kronor om köparen är den rätta enligt Lennart Oxenstad.

Inget firande men snart auktion

Frimärkets dag uppmärksammas inte i Karlstad sedan några år tillbaka. Orsaken är att man inte kunnat hitta en lämplig lokal.

Har den här dagen någon betydelse?

– Inte lika stor roll i dag. Förr togs det till exempel fram speciella stämplar för frimärkets dag. Men vi brukar få några nya samlare och medlemmar.

Men den 9 april blir det frimärksauktion på Älvkullegymnasiet.

– Vi försöker ha ett par om året och det brukar vara runt 60 som kommer, och de kommer från Norge och stora delar av Sverige. Det är ett sätt att träffa andra samlare.

Jag måste ställa frågan, hur trötta är ni samlare på att prata om gul tre skilling banco (det svenska feltryck som brukar kallas världens dyraste frimärke)?

– Lite trötta, men jag brukar berätta att det var en advokat som en gång hade med det till ett sammanträdde på stadshotellet här i Karlstad. Det sägs att han hade det i en dosa av silver och denna skickades runt. När jag såg den låg det väl skyddat bakom glas, säger Lennart Oxenstad.

Frimärkets dag

Frimärkets dag firades första gången i Sverige den 3 mars 1944, därefter upprepades arrangemanget 1945 och 1949. Först 1972 återupptogs arrangemanget och det har sedan dess varit årligen återkommande. Posten, numera Postnord, ger ut frimärken i samband med Frimärkets dag och det är de som bestämmer tema för arrangemanget. Temat 2016 är broar.

Källa: www.filateli.info

Postnord om Frimärkets dag

Såhär säger Elisabeth Björklund-Joback, som ansvarar för försäljning på event och Postnords frimärksutställningar, om frimärkets dag.

”Det här är årets frimärksfest som vi säger. Vi är inte den direkta arrangören utan vi samarbetar med klubbar och Sveriges filatelist förbund. Nu är vi med och hjälper till på 52 orter i år. Vi gör det för att stödja frimärkssamlandet för vi har fortfarande ganska många samlare som är våra kunder. De spelar stor roll för frimärket, de gör att det finns ett intresse. Vi säljer endast nya frimärken, eller sådana som är ett–två år gamla. Vill man ha äldre är man hänvisad till frimärkshandlare.”

Källa:

Här firas frimärkets dag i länet

Filipstad

Filipstads Frimärks- och vykortsförening håller till på Coop Extra mellan klockan 11–15 och visar vykort och stämplar från Filipstad.

Karlskoga

Karlskoga Filatelistförening håller till i Möckelnföreningarnas lokal mellan klockan 10–13 och har försäljning av nya och gamla frimärken samt värdering av material.

Källa: www.sff.nu/fd2016