2016-03-04 06:00

2016-03-04 06:00

Kvinnorna förde honom tillbaka till Uppsala

FÖDELSEDAG: Förre domprosten fyller 80 år

Den förre domprosten i Karlstad, Harry Nyberg, fyller 80 år i dag, fredag.
– Det är stort, säger han om högtidsdagen.

Harry Nyberg föddes i Högsböle i Norrbotten och tog 1958 en folkskoleexamen i Luleå, varefter det blev skolarbete under några år. Därefter bar det av ner till Uppsala, där han blev teologikandidat 1965. Två år senare prästvigdes han.

Vad minns du av den?

– Den var i Luleå domkyrka och leddes av biskopen Stig Hellsten och vi var fyra stycken som prästvigdes. Och min första tjänstgöring var i Malmberget på sommaren samma år.

I samband med den tjänstgöringen kunde han bedriva kyrkohistorisk forskning, som senare ledde till att han 1975 disputerade om biskopen Nils Lövgren, som föddes i Kila utanför Säffle.

– Och 1977 blev jag docent i kyrkohistoria.

Men kort därefter, 1978, begav sig familjen Nyberg av mot Karlstad, då Harry fått en tjänst som stiftsadjunkt. Fyra år senare blev han domprost. En titel han hade fram till 2001.

Hur kom det sig att du blev domprost?

– Min företrädare gick i pension och jag sökte tjänsten med i alla fall tre andra och utnämndes av regeringen till domprost, säger Harry Nyberg.

Under de nästan 20 år som han hade tjänsten hann han med en hel del.

– På internationell nivå var jag engagerad i det nordisk-tyska kyrkokonventet, där vi gjorde resor till DDR men även tog emot besök därifrån. Jag var också med i dialogen mellan lutheraner och reformerta och i kontakterna med den anglikanska kyrkan. På nationell nivå var jag ledamot i svenska bibelsällskapet och deltog i dialogen mellan Svenska kyrkan och missionsförbundet på 1980-talet. Jag var också ledamot i Kyrkomötet 1983–1985 och tillskapade Stiftshistoriskt forum som är ett nätverk för hela svenska kyrkan.

Året innan Harry Nyberg klev av posten som domprost gick staten och kyrkan skilda vägar.

Vad innebar det för kyrkan?

– Det blev början på en ny period för Svenska kyrkan, med frigörelse och en utmaning att finnas med både i samhället och försvara den kristna tron. Värmlänningarna har alltid varit kyrkotrogna och hållit fast vid det.

Värt att nämna bland det Harry Nyberg var med och jobbade för under sin tid i Karlstad är klockspelet i domkyrkan. Runt 750 000 kronor samlades in för att förnya det.

– Jag hade åtskilliga fingrar med i det, säger han.

År 2004 flyttade Harry tillbaka till Uppsala.

– Jag brukar säga att det var tre skäl till det, de tre kvinnorna – Alma, Carolina och Gunilla. Alma Mater är universitet, Carolina Rediviva är universitetsbiblioteket och Gunilla är Gunillaklockan.

Vad tycker du är den stora skillnaden på Karlstad och Uppsala?

– Uppsala har vuxit så oerhört, det har blivit en större stad med större problem. Rikshelgedomen och universitetet finns kvar, det är en väldig tillgång. Det har blivit en modern stad, men den gamla stilen ska hållas kvar.

– Att flytta tillbaka tar tid, men nu känner jag mig hemma och har många vänner.

Efter pensioneringen har Harry Nyberg gjort klart en förteckning av präster mellan 1960–2000, samt gjort en grundlig dokumentation av Karlstads domkyrka som utkom i bokform 2012.

Vad pysslar du med nu för tiden?

– Jag fortsätter med den kyrkohistoriska forskningen, och nyligen har jag skrivit klart en bok som gäller en kyrka i Bolstads församling i Dalsland, som har Karlstads stift äldsta stenkyrka. Den är från 1200-talet.

Hur känns det att fylla 80?

– Det är stort och för mig en stor nåd att få vara såhär frisk och pigg. Jag är tacksam. Alla som når den här åldern ska verkligen försona sig med det liv man fått och leva i tacksägelse för att guds omsorg hela tiden har funnits. Sen är det roligt att hänga med och hitta på saker och ting.

Hur kommer du att fira högtidsdagen?

– Jag kommer att fira med ett öppet hus på Frimurarna med att antal inbjudna gäster. 70 är vad som får plats och det får sannerligen räcka, säger Harry Nyberg och skrattar.

Harry Nyberg föddes i Högsböle i Norrbotten och tog 1958 en folkskoleexamen i Luleå, varefter det blev skolarbete under några år. Därefter bar det av ner till Uppsala, där han blev teologikandidat 1965. Två år senare prästvigdes han.

Vad minns du av den?

– Den var i Luleå domkyrka och leddes av biskopen Stig Hellsten och vi var fyra stycken som prästvigdes. Och min första tjänstgöring var i Malmberget på sommaren samma år.

I samband med den tjänstgöringen kunde han bedriva kyrkohistorisk forskning, som senare ledde till att han 1975 disputerade om biskopen Nils Lövgren, som föddes i Kila utanför Säffle.

– Och 1977 blev jag docent i kyrkohistoria.

Men kort därefter, 1978, begav sig familjen Nyberg av mot Karlstad, då Harry fått en tjänst som stiftsadjunkt. Fyra år senare blev han domprost. En titel han hade fram till 2001.

Hur kom det sig att du blev domprost?

– Min företrädare gick i pension och jag sökte tjänsten med i alla fall tre andra och utnämndes av regeringen till domprost, säger Harry Nyberg.

Under de nästan 20 år som han hade tjänsten hann han med en hel del.

– På internationell nivå var jag engagerad i det nordisk-tyska kyrkokonventet, där vi gjorde resor till DDR men även tog emot besök därifrån. Jag var också med i dialogen mellan lutheraner och reformerta och i kontakterna med den anglikanska kyrkan. På nationell nivå var jag ledamot i svenska bibelsällskapet och deltog i dialogen mellan Svenska kyrkan och missionsförbundet på 1980-talet. Jag var också ledamot i Kyrkomötet 1983–1985 och tillskapade Stiftshistoriskt forum som är ett nätverk för hela svenska kyrkan.

Året innan Harry Nyberg klev av posten som domprost gick staten och kyrkan skilda vägar.

Vad innebar det för kyrkan?

– Det blev början på en ny period för Svenska kyrkan, med frigörelse och en utmaning att finnas med både i samhället och försvara den kristna tron. Värmlänningarna har alltid varit kyrkotrogna och hållit fast vid det.

Värt att nämna bland det Harry Nyberg var med och jobbade för under sin tid i Karlstad är klockspelet i domkyrkan. Runt 750 000 kronor samlades in för att förnya det.

– Jag hade åtskilliga fingrar med i det, säger han.

År 2004 flyttade Harry tillbaka till Uppsala.

– Jag brukar säga att det var tre skäl till det, de tre kvinnorna – Alma, Carolina och Gunilla. Alma Mater är universitet, Carolina Rediviva är universitetsbiblioteket och Gunilla är Gunillaklockan.

Vad tycker du är den stora skillnaden på Karlstad och Uppsala?

– Uppsala har vuxit så oerhört, det har blivit en större stad med större problem. Rikshelgedomen och universitetet finns kvar, det är en väldig tillgång. Det har blivit en modern stad, men den gamla stilen ska hållas kvar.

– Att flytta tillbaka tar tid, men nu känner jag mig hemma och har många vänner.

Efter pensioneringen har Harry Nyberg gjort klart en förteckning av präster mellan 1960–2000, samt gjort en grundlig dokumentation av Karlstads domkyrka som utkom i bokform 2012.

Vad pysslar du med nu för tiden?

– Jag fortsätter med den kyrkohistoriska forskningen, och nyligen har jag skrivit klart en bok som gäller en kyrka i Bolstads församling i Dalsland, som har Karlstads stift äldsta stenkyrka. Den är från 1200-talet.

Hur känns det att fylla 80?

– Det är stort och för mig en stor nåd att få vara såhär frisk och pigg. Jag är tacksam. Alla som når den här åldern ska verkligen försona sig med det liv man fått och leva i tacksägelse för att guds omsorg hela tiden har funnits. Sen är det roligt att hänga med och hitta på saker och ting.

Hur kommer du att fira högtidsdagen?

– Jag kommer att fira med ett öppet hus på Frimurarna med att antal inbjudna gäster. 70 är vad som får plats och det får sannerligen räcka, säger Harry Nyberg och skrattar.