2015-10-28 06:00

2015-10-28 11:55

"Jag vill väcka kvinnor ur den långa sömnen"

SKATTKÄRR: Viyan Alipour arbetar för kvinnoorganisationen KJAR

Bestämd. – Min dröm är fria människor. När jag ser att en kvinna har blivit fri från förtryck och mår bra, då mår jag också bra.

Viyan Alipour pratar snabbt, i blicken blandas allvar med övertygelse. Hon jobbar på ett hvb-hem för ensamkommande flyktingbarn i Karlstad, men all ledig tid går åt till arbetet med paraplyorganisationen KJAR, som bland annat kämpar för att motverka tortyr, våldtäkt och våld mot kvinnor. Organisationen grundades i östra Kurdistan (delar av Iran) men verkar för hela den kurdiska befolkningen, som också lever i Turkiet, Syrien och Irak. Sedan några år tillbaka finns KJAR i flera europeiska länder, bland andra Sverige, Finland, Norge och Danmark.

– KJAR är en förkortning för fria kvinnor i östra Kurdistan. I förlängningen vill vi skapa ett civilt samhälle där kvinnorna är delaktiga, inte bara där, utan i hela Kurdistan. Nu håller man på och bygger upp samhället i den kurdiska delen av Syrien med vård, skola och ett rättssystem där 40 procent är kvinnor. Det är en lycka, säger hon.

Kvinnor tar strid

Viyan är en av nära 1 000 representanter som arbetar aktivt för KJAR i Europa. Nyligen var hon i Stockholm och talade under en konferens på Civilkuragets dag.

– Jag berättade bland annat om YPJ, den kvinnliga kurdiska försvarsstyrkan som strider mot IS. De är verkliga förebilder. De har valt att ge upp sina egna liv för andra. Sedan 2014 har mellan 7 000 och 10 000 kvinnor anslutit sig, säger hon.

Förebilder på väggarna

Väggarna hemma hos Viyan är fulla av ”idolporträtt”. Det är så hon kallar dem, männen och kvinnorna som offrat sina liv i kampen mot förtrycket. En av dem är Sakine Cansiz som var med och grundade PKK (separatiströrelsen Kurdistans arbetarparti) på 1970-talet. Under många år satt hon fängslad i det ökända Diyarbakirfängelset i Turkiet och torterades svårt, bland annat fick hon brösten avskurna. I januari 2013 blev hon och två andra kurdiska kvinnor mördade i Paris.

– Sakine är min idol, men Shirin Alam-Holi är min största förebild. Den iranska regimen anklagade henne för att strida mot Gud när hon jobbade som frihetsaktivist och hon hängdes i maj 2010. Hennes namn är symboliskt med frihet, säger hon.

Hur arbetar du rent konkret?

– Jag och andra representanter för KJAR reser runt mycket i Sverige, men också i Europa, och arrangerar seminarier och konferenser. Vi skriver också artiklar. Det blir många möten med icke-kurdiska partier och organisationer.

Utbildningsläger

De arrangerar också utbildningsläger för KJAR två gånger om året. Om några månader är det dags igen.

– Då kommer ett 50-tal kvinnor i åldrarna 18 till 72 år, en mix av svenskar, turkar, turkmener, iranier och afghaner. Vi ska prata om kvinnans roll och rättigheter och de får dela med sig av sina egna historier.

Frihet och demokrati

Viyan Alipour är född i den del av Kurdistan som ligger i Iran och kom till Sverige när hon var två år.

Varifrån kommer ditt engagemang?

– Från ideologin som Abdullah Öcalan (en av grundarna till Kurdistans arbetarparti, PKK, som nu sitter fängslad på livstid i Turkiet) skapade. Han säger att ett samhälle aldrig kan bli fritt om inte kvinnan frigör sig själv.

– Jag har jobbat för frihet och demokrati sedan jag var liten. Jag är uppvuxen med det. 95 procent av mitt liv går ut på att jobba för kvinnor och kvinnors jämställdhet.

Viyan Alipour pratar snabbt, i blicken blandas allvar med övertygelse. Hon jobbar på ett hvb-hem för ensamkommande flyktingbarn i Karlstad, men all ledig tid går åt till arbetet med paraplyorganisationen KJAR, som bland annat kämpar för att motverka tortyr, våldtäkt och våld mot kvinnor. Organisationen grundades i östra Kurdistan (delar av Iran) men verkar för hela den kurdiska befolkningen, som också lever i Turkiet, Syrien och Irak. Sedan några år tillbaka finns KJAR i flera europeiska länder, bland andra Sverige, Finland, Norge och Danmark.

– KJAR är en förkortning för fria kvinnor i östra Kurdistan. I förlängningen vill vi skapa ett civilt samhälle där kvinnorna är delaktiga, inte bara där, utan i hela Kurdistan. Nu håller man på och bygger upp samhället i den kurdiska delen av Syrien med vård, skola och ett rättssystem där 40 procent är kvinnor. Det är en lycka, säger hon.

Kvinnor tar strid

Viyan är en av nära 1 000 representanter som arbetar aktivt för KJAR i Europa. Nyligen var hon i Stockholm och talade under en konferens på Civilkuragets dag.

– Jag berättade bland annat om YPJ, den kvinnliga kurdiska försvarsstyrkan som strider mot IS. De är verkliga förebilder. De har valt att ge upp sina egna liv för andra. Sedan 2014 har mellan 7 000 och 10 000 kvinnor anslutit sig, säger hon.

Förebilder på väggarna

Väggarna hemma hos Viyan är fulla av ”idolporträtt”. Det är så hon kallar dem, männen och kvinnorna som offrat sina liv i kampen mot förtrycket. En av dem är Sakine Cansiz som var med och grundade PKK (separatiströrelsen Kurdistans arbetarparti) på 1970-talet. Under många år satt hon fängslad i det ökända Diyarbakirfängelset i Turkiet och torterades svårt, bland annat fick hon brösten avskurna. I januari 2013 blev hon och två andra kurdiska kvinnor mördade i Paris.

– Sakine är min idol, men Shirin Alam-Holi är min största förebild. Den iranska regimen anklagade henne för att strida mot Gud när hon jobbade som frihetsaktivist och hon hängdes i maj 2010. Hennes namn är symboliskt med frihet, säger hon.

Hur arbetar du rent konkret?

– Jag och andra representanter för KJAR reser runt mycket i Sverige, men också i Europa, och arrangerar seminarier och konferenser. Vi skriver också artiklar. Det blir många möten med icke-kurdiska partier och organisationer.

Utbildningsläger

De arrangerar också utbildningsläger för KJAR två gånger om året. Om några månader är det dags igen.

– Då kommer ett 50-tal kvinnor i åldrarna 18 till 72 år, en mix av svenskar, turkar, turkmener, iranier och afghaner. Vi ska prata om kvinnans roll och rättigheter och de får dela med sig av sina egna historier.

Frihet och demokrati

Viyan Alipour är född i den del av Kurdistan som ligger i Iran och kom till Sverige när hon var två år.

Varifrån kommer ditt engagemang?

– Från ideologin som Abdullah Öcalan (en av grundarna till Kurdistans arbetarparti, PKK, som nu sitter fängslad på livstid i Turkiet) skapade. Han säger att ett samhälle aldrig kan bli fritt om inte kvinnan frigör sig själv.

– Jag har jobbat för frihet och demokrati sedan jag var liten. Jag är uppvuxen med det. 95 procent av mitt liv går ut på att jobba för kvinnor och kvinnors jämställdhet.

Viyan Alipour

Ålder: 26 år

Familj: Mamma och pappa.

Bor: Hus i Skattkärr.

Född: I den kurdiska delen av Iran ”fast vi säger östra Kurdistan”, kom till Sverige som tvååring.

Gör: Arbetar på ett hvb-hem med ensamkommande flyktingbarn i Karlstad, till våren ska hon slutföra sin examen i beteendevetenskap.

Brinner för: KJAR, ett demokratiskt och jämställt samhälle för alla.

Framtiden: Att jobba ännu mer med kurdiska frågan och demokrati och frihet över lag.