2017-03-07 17:02

2017-03-07 17:02

En viktig dag i morgon

LEDARE: Kvinnodagen

Den internationella kvinnodagen i morgon ger anledning till reflektion och eftertanke.

Samtidigt som kvinnor tagit alltmer berättigad plats i förgrunden inom näringsliv och samhälle i stort, finns det ledsamma tendenser i att kvinnor inte respekteras och förtrycks. Det sker både i Sverige och i utlandet. Händelser i vår omvärld, men också mycket nära oss är ständiga larmklockor.

I Sverige har vi nått långt i vår syn på jämställdhet. Det räcker att man tar en dagstidning eller ser ett tv-inslag som är två-tre decennier gammalt, ibland till och med yngre än så, för att med dagens ögon reagera på en väldigt förlegad kvinnosyn.

Det är möjligt att någon som studerar media om 20 till 30 år har samma uppfattning och tycker att synen på jämställdhet 2017 var lika förlegad, men ingen kan idag invända mot att kvinnor i mycket högre grad syns på framskjutna positioner. Ska man vara lite cynisk kan man nästan tycka att det är kvinnor som får ta vid där män på höga positioner misslyckats, men det är kanske en väl elak generalisering.

Det har i alla fall skett mycket, som en sund utveckling, även om det finns fler steg att ta mot utjämnade löneskillnader och liknande. Kanske är det sistnämnda ett problem, väl så tydligt i en landsort som Dalsland.

Ändå finns det reservationer mot att utvecklingen just nu är alltigenom ljus.

Att män och kvinnor segregeras till följd av särintressen, är 2017 fullständigt oacceptabelt, liksom att sexualbrott uppenbarligen ökat enligt integrationsminister Ylva Johansson. Svensk lag och vår hävdvunna moraluppfattning om mäns och kvinnors lika värde och rättigheter får aldrig underordnas religiösa eller liknande uppfattningar. Det får givetvis aldrig accepteras.

Thomas Wallin

Samtidigt som kvinnor tagit alltmer berättigad plats i förgrunden inom näringsliv och samhälle i stort, finns det ledsamma tendenser i att kvinnor inte respekteras och förtrycks. Det sker både i Sverige och i utlandet. Händelser i vår omvärld, men också mycket nära oss är ständiga larmklockor.

I Sverige har vi nått långt i vår syn på jämställdhet. Det räcker att man tar en dagstidning eller ser ett tv-inslag som är två-tre decennier gammalt, ibland till och med yngre än så, för att med dagens ögon reagera på en väldigt förlegad kvinnosyn.

Det är möjligt att någon som studerar media om 20 till 30 år har samma uppfattning och tycker att synen på jämställdhet 2017 var lika förlegad, men ingen kan idag invända mot att kvinnor i mycket högre grad syns på framskjutna positioner. Ska man vara lite cynisk kan man nästan tycka att det är kvinnor som får ta vid där män på höga positioner misslyckats, men det är kanske en väl elak generalisering.

Det har i alla fall skett mycket, som en sund utveckling, även om det finns fler steg att ta mot utjämnade löneskillnader och liknande. Kanske är det sistnämnda ett problem, väl så tydligt i en landsort som Dalsland.

Ändå finns det reservationer mot att utvecklingen just nu är alltigenom ljus.

Att män och kvinnor segregeras till följd av särintressen, är 2017 fullständigt oacceptabelt, liksom att sexualbrott uppenbarligen ökat enligt integrationsminister Ylva Johansson. Svensk lag och vår hävdvunna moraluppfattning om mäns och kvinnors lika värde och rättigheter får aldrig underordnas religiösa eller liknande uppfattningar. Det får givetvis aldrig accepteras.

Thomas Wallin